När Indien förbereder sig för en centraliserad kraftmarknadsförändring går EU på ett annat sätt

0
71

När Indien förbereder en mall för att avveckla sin befintliga kraftmarknadsdesign – en decentraliserad, frivillig och kortsiktig marknad som samexisterar med långsiktiga kraftköpsavtal (PPA) undertecknade utanför spotmarknaden – till förmån för en radikalt annorlunda, Den obligatoriska poolmodellen som helt släpper fastpriskontrakt, har EU signalerat en rörelse i exakt motsatt riktning.

Bryssel har redogjort för ett förslag som syftar till att etablera en ny marknad för långtidskontrakt i linje med energiköpsavtal som ger kraftverk ett fast pris för sin el, i första hand för att ge mer stabila elräkningar för användarna mitt i volatiliteten i priserna på deras energi marknad som utlöses av en kombination av faktorer: effekterna av stigande gaspriser efter kriget i Ukraina på Europas till stor del gasdrivna elnät och den brist som denna gasprisökning har avslöjat i sin nuvarande utformning av marknaden för marginalprissättning.

Express Opinion | Maktspel: Planer på att övergå till en centraliserad marknad inom kraftsektorn måste ta hänsyn till alla intressenters oro

Varför gör EU detta?

EU försöker justera sin kraftmarknadsdesign för att undvika en upprepning av förra året, när nedskärningar av rysk gasförsörjning drev elpriserna där till nya toppar. Eftersom Europas utformning av marknaden för marginalprissättning innebär att elpriserna bestäms av marginalproducentens kostnader – vanligtvis en gaseldad anläggning – utlöste ökningen av bränslepriserna en elprischock som drabbade hushåll och industrianvändare.

I ett offentligt samråd tidigare i veckan lade Europeiska kommissionen fram flera alternativ för att förnya hur kraftverk säljer el som en del av den bredare marknadsreformen. Detta inkluderar planer på att utöka Europas användning av långtidskontrakt som ger kraftverk med ett fast pris för sin el – eller vad som kallas kontrakt för skillnad (CfD) – och energiköpsavtal. Båda dessa förväntas generera en buffert mellan energikonsumenter och volatila priser på de kortsiktiga energimarknaderna, vilket ger mer stabila elräkningar för hushåll och företag.

Subscriber Only StoriesView All

UPSC Essentials | Nyckelord för den senaste veckan med MCQs

ExplainSpeaking: Hur man utvärderar en unionsbudget

Mahesh Vyas skriver: Varför jobbbristen är på riktigt

Delhi konfidentiellt: Fokus på projektAnvänd nyårskampanjkod SD25 Läs också |Centrum, delstater slåss om en centraliserad marknad för el

Och vad är Indiens modell?

Även när Europa har signalerat tillbakagången till mer långsiktiga kontrakt, förbereder Indien planen för att gå mot en ny elmarknadsmodell som kallas Market-Based Economic Dispatch (MBED)-mekanismen, under vilken unionens maktministerium föreslår att centralisera schemaläggning för att skicka hela den årliga elförbrukningen på cirka 1 400 miljarder enheter. Om det genomförs kommer detta att markera en tydlig förskjutning från en decentraliserad modell som följs nu, som har stöttats av Ellagen från 2003 och uppföljande reformer. Implementeringen av den första fasen av MBED var tidigare planerad att börja med effekt från 1 april förra året, men sköts upp, med ett datum som ännu inte har meddelats.

Indiens nuvarande elmarknad fungerar på en modell med flera lager. Det första lagret är äldre energiköpsavtal, till vilka nyare, konkurrenskraftiga avtal, reglerade energiköpsavtal och gränsöverskridande energiköpsavtal har lagts till. Det andra lagret är energiköpsavtal på medellång sikt, följt av kortsiktiga energiköpsavtal.

Läs också |Varför är energipriserna så höga? Vissa experter skyller på avregleringen

Under denna marknadsdesign varierar reglerna för schemaläggning och överföringsavgifter, och spotmarknaden för dagen framåt med dubbelsidiga stängda auktioner vinner också draghjälp. Den genomsnittliga energi som omsätts är cirka 150 miljoner enheter per dag. Till skillnad från de västerländska marknaderna finns det för närvarande ingen obligatorisk pool. Indien har nu lagt till ytterligare ett lager av realtidsmarknad som fungerar dygnet runt för beredskapsbehov och för att absorbera variationen av förnybar energi. En ny nätkod håller också på att färdigställas och ett liberalt och flexibelt system för överföringstillträde som kallas GNA (generell nätverksaccess) är också under arbete. Den föreslagna övergången till MBED har dock väckt oro bland sektoriella aktörer, inklusive stater.

Annons

“Vårt val av en frivillig kortsiktig marknad som existerar samtidigt med långsiktiga energiköpsavtal har stått emot tidens tand. Aping väst kanske inte tjänar vårt syfte, och vi bör agera i enlighet med våra konkreta omständigheter,” sa Ravinder, tidigare ordförande för Central Electricity Authority. Att behandla el som en enda produkt och sedan förvänta sig ett enhetligt pris kan innebära fallgropar. “El är en spektral produkt med olika nyanser beroende på tid på dygnet, tillförlitlighet, variabilitet och miljöpåverkan. Så prismångfald är inneboende i el.”

Läs också |När andelen förnybara energikällor ökar i elnätet undersöker regeringen lagringsalternativ

När man utformade elmarknaden 2007 hade Indien valt att behålla de gamla energiköpsavtalens helighet som en säkring för discoms (distributionsföretag), även som en plats marknaden infördes för fri handel med el för att ge ytterligare resurser i ett underskottsscenario.

“Vi lärde oss vår läxa tidigt från fiaskot i Kalifornien, där spotmarknaden riggades av Enron och andra. Vår diversifierade marknadsmodell med flera priser har fungerat bra för våra konsumenter. Det har inte varit några prischocker eller oväntade vinster. Spotmarknadsandelen är mindre än 10 volymprocent, dess volatilitet kan absorberas av marknaden. Vår kraftbörs (IEX) har öppnats för Bhutan, Bangladesh och Nepal. Besattheten av enhetliga clearingpriser för att få el att se ut som vanliga varor är helt irrationell”, sa en branschexpert.

Annons

Hur ser elmarknaderna ut i andra länder?

Elmarknaderna har liberaliserats endast på vissa marknader, inklusive länder i väst och andra som Australien, medan länder som Sydafrika (det sydafrikanska elverket Eskom) backade och nu arbetar med reglerade tariffer. EU-kommissionen, en stark röst för obligatoriska spotmarknader, vill nu helt klart gå tillbaka till energiköpsavtal. Enligt förslaget som lagts fram av kommissionen kommer deltagandet i den obligatoriska poolen att vara en procedurformalitet för energiköpsavtal och oavsett prisupptäckt kommer det att neutraliseras av ett andra kontrakt utanför elbörsen som kallas CfD.

I sin nuvarande modell upprätthåller Indien redan energiköpsavtalens helighet och har hållit det utanför kraftbörsen, om än på ett snyggare sätt. Men omvandlingen av vår frivilliga marknad till en obligatorisk pool kan potentiellt leda till att landet hamnar i en liknande röra som vad Europeiska unionen befinner sig i och försöker ändra nu, enligt flera experter.

SL Rao, tidigare ordförande, Central Electricity Regulatory Commission, och medlem, Advisory Board, Competition Commission of India, hade ansett att den föreslagna MBED var “inkonsekvent med de konstitutionella bestämmelserna, befintliga lagstiftningsramen och marknadsstrukturen”, och kunde “sluta med att skapa fler utmaningar än det löser”.

Han hade sagt till The Indian Express att förslaget har konsekvenser ur ett övergripande nätförvaltningsperspektiv, förutom det sätt på vilket det inkräktar på staters autonomi.

Centrets argument är att den nuvarande modellen för stater som gör schemaläggning är suboptimal. El finns i konstitutionens Concurrent List, där elnätet är uppdelat i statliga autonoma kontrollområden som förvaltas av State Load Dispatch Centers (SLDCs), som i sin tur övervakas av regionala lastdispatchcenter och National Load Dispatch Centre. Som det ser ut är varje kontrollområde ansvarigt i realtid för att balansera sin efterfrågan med produktionsresurser.

Annons

MBED-modellen föreslår att detta ska ändras genom att inrätta en central marknadsoperatör för att skicka mellanstaterna som såväl som intrastatliga generationsanläggningar. Det finns också en slutsats att den nya modellen kommer att begränsa de många alternativ som för närvarande finns tillgängliga under den frivilliga marknadsdesignen; med day-ahead-kontrakt som blir överflödiga och ur ett statligt perspektiv måste discoms och SLDC köpa eller sälja kraft på realtidsmarknaden, även om det är för att upprätthålla balansen mellan utbud och efterfrågan i deras kontrollområden.< /p>

Det finns farhågor om att den nya modellen potentiellt skulle kunna kollidera med trender på framväxande marknader, med tanke på ökningen av förnybar energi i den övergripande generationsmixen och det ökande antalet elfordon som kopplas in i nätet – vilket allt kräver större decentralisering av marknader och frivilliga pooler för effektiv nätförvaltning och drift, sa en tjänsteman med regulatorisk bakgrund.

© The Indian Express (P) Ltd