Kan Ukraina verkligen gå på offensiven runt Kyiv?

0
155

Kan det stämma? Att ryska styrkor runt Kyiv trycks tillbaka och att Ukraina går på motoffensiv utanför huvudstaden? Ja, det tycks verkligen vara så. – Det här är ett oerhört intressant tillfälle där det kan ske en möjlig vändning av krigslyckan, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Omni. Slaget om Kyiv kan ha avgjorts utan att på riktigt ha börjat. Men det är långt från över. Omni berättar mer. Scenförändringen är total. Krigets första dagar var en spänd väntan på när de första ryska stridskolonnerna skulle köra in i Kyiv och slaget om huvudstaden skulle börja. De kom aldrig. När det ryska blixtanfallet misslyckades väntades i stället en omringning. Hårda strider utanför Kyiv följde men nu – en månad efter krigsutbrottet – finns det fortfarande öppna vägar in i mångmiljonstaden. Och de senaste dagarna har det i stället rapporterats om ukrainska motoffensiver och framgångar väster och nordväst om Kyiv. Ryssland har mellan 30 000 till 50 000 man samlade kring Kyiv, bedömer Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan. I huvudsak är de koncentrerade i nordväst där trupperna längst fram har stoppats omkring Hostomel, cirka 3 mil från Kyivs stadskärna. Det finns också ryska trupper öster om Kyiv, utanför förstaden Brovary. De räcker inte – Ryssland kan omöjligen inta Kyiv med de styrkor som finns tillgängliga just nu, fastslår Joakim Paasikivi. Tumregeln är att anfallarna ska vara sex mot en, gärna tio mot en, när en stad ska intas. – De ryska förbanden är i stället underlägsna de ukrainska försvararna i antal. Och Ukraina har haft veckor på sig att förbereda ett seriöst försvar, säger Paasikivi till Omni. Eventuella ryska försök att omringa Kyiv och försöka svälta ut staden kommer inte heller att lyckas, spår Joakim Paasikivi. – Ryssland har inte förmåga att inringa Kyiv, säger han. För en belägring som den av Sarajevo under Bosnienkriget räcker de ryska styrkorna som nu finns på plats inte till. Vad Ryssland möjligtvis kan göra – och då måste allt gå enligt plan – är att blockera större infartsvägar och hoppas att det gör det svårt att få in vapen, ammunition och förnödenheter till Kyiv, säger Joakim Paasikivi. Men det är knappast något som kan ske de närmaste dagarna. De ryska styrkorna runt Kyiv har stannats upp, skriver tankesmedjan Study of war. Och efter tidigare hårda strider i nordvästra förstäder som Irpin, Bucha och Hostomel har Ukraina nu gått på motoffensiv. De ukrainska anfallen är hittills framgångsrika, bedömer bland annat det brittiska försvarsdepartementet. Det finns till och med en realistisk chans att den ryska huvudstyrkans trupper som är längst fram kan bli omringade, uppges det i en av departementets senaste uppdateringar. Just att försöka skära av delar av de ryska trupperna från huvudstyrkan är en taktik som Joakim Paasikivi förespråkar. Försörjningen till de instängda trupperna försvinner, de tappar offensiv kraft och blir stillastående. Och efter hand kan Ukraina bit för bit slå ut mindre delar av styrkan. Att Ryssland redan hade ”fastnat” och tycktes försöka få ordning på underhållet har gett Ukraina stora möjligheter att ta initiativet i striderna nordväst om Kyiv. – Vi tenderar att missa att det är två parter i det här kriget som har en egen vilja. Ukrainarna strider nu efter sin egen plan, säger Paasikivi. Då striderna pågår just nu är det svårt att säga exakt hur motoffensiven går och det är än svårare att sia hur den kommer att sluta. Men att kriget kring Kyiv nått en spännande punkt, det står klart. – Det här är ett oerhört intressant tillfälle där det kan ske en möjlig vändning av krigslyckan. I synnerhet om Ukraina får den utlovade tillförseln av olika typer av vapen, säger överstelöjtnanten Joakim Paasikivi. Men vi lär knappast få se ett stort ”1700-talsslag” som avgör kriget. Det är snarare så att det nu finns förutsättningar för Ukraina att vinna ett antal ”små segrar”, säger han. För det är med kontinuerliga ”nålstick” från infanteriet – stödda av drönare och artilleri och beväpnade med pansarvärnsvapen – som Ukraina hittills har nått mest framgångar i kriget. Att Ukraina skulle kunna inleda en större offensiv och på allvar pressa bort de ryska styrkorna från Kyivs utkanter är mycket mer osäkert. För det krävs troligtvis offensiva och mekaniserade förband. Hur mycket av dem som Ukraina har kvar vet vi helt enkelt inte, säger Joakim Paasikivi. Ukraina försökte sig på stridsvagnsstrider i inledningen av kriget men det gick ”inte jättebra”. Rent militärt kanske inte heller en ukrainsk storoffensiv behövs då staden redan verkar säkrad. Men det finns en annan aspekt – att Ryssland under kriget har bombat städer till synes utan mål och mening. Just Kyiv har hittills skonats från de värsta bombningarna. Beskjutning har pågått, men inte som i Charkiv och Mariupol. De två städerna har utsatts för ett i princip oavbrutet och urskillningslöst bombardemang med fruktansvärda skador som följd. Experter är osäkra på om den mer begränsade bombningen av Kyiv beror på rysk oförmåga eller om det är ett medvetet beslut som kan förändras framöver. Klart är att ryskt artilleri och särskilt raketartilleriet kan skjuta från många mils avstånd. – Jag tror att de får väldigt svårt att pressa tillbaka de ryska styrkorna så långt att de inte kan skjuta in i Kyiv, säger Paasikivi.