Publicerad 22 december 2022 kl 10.02
Ekonomi. Nästa år går Sverige in i en lågkonjunktur som bedöms hålla i sig till 2025. Det visar Finansdepartementets senaste prognos för det ekonomiska läget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade på en pressträff i dag.
Gilla artikeln på Facebook
– Tillväxten i år revideras upp något, bland annat till följd av fortsatt hög investeringsvilja bland företagen. Men det är tydligt att ett klart sämre konjunkturläge står för dörren och det kommer att bli tufft för många hushåll, säger Elisabeth Svantesson.
Hon fortsätter:
– Lågkonjunkturen väntas bli något mer utdragen jämfört med prognosen i budgetpropositionen och ser ut att nå botten först 2024. Även om många hushåll redan nu är extremt pressade av det ekonomiska läget tar det tid för kostnadsökningarna att få större effekt på konsumtionen.
Den höga inflationen och snabbt stigande räntor väntas medföra att aktiviteten i ekonomin faller nästa år. Svensk ekonomi påverkas också i stor utsträckning av efterfrågan i omvärlden, som också väntas utvecklas svagt.
BNP bedöms minska med 0,7 procent 2023, vilket är en nedrevidering jämfört med förra prognosen. Inflationen bedöms vara hög resterande delen av året och början på 2023, för att sedan sjunka under loppet av året. Inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) bedöms uppgå till 6 procent i genomsnitt 2023.
Att konjunkturnedgången förskjuts framåt i tid leder till tydligt sämre utsikter för 2024 jämfört med förra prognosen. BNP-tillväxten 2024 revideras ned och beräknas uppgå till 1 procent. Arbetslösheten bedöms öka både 2023 och 2024 för att sedan falla tillbaka i takt med att efterfrågan stiger.
Prognosen omgärdas av flera osäkerheter, framför allt kopplat till energisituationen i Europa, Rysslands krig i Ukraina och den höga inflationens varaktighet.
– I det här läget är det viktigt att finanspolitiken är välavvägd. Det värsta för hushåll och företag som har det svårt just nu hade varit om inflationen späs på ytterligare. Regeringens budget för nästa år är svagt åtstramande för att möjliggöra inflationsbekämpning och samtidigt skapa handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi ser framför oss nu, säger Elisabeth Svantesson.