Kurdiska grupperna som blivit “problematiska” – vilka är det?

För ett år sedan skulle Sverige ”fördjupa” samarbetet med kurdiska PYD. Nu beskriver utrikesminister Tobias Billström partiet som ”problematiskt” och ”tvivelaktigt”. Vad är egentligen YPG och PYD? Och varför får de Turkiets president Erdogan att se rött? PYD – Partiya Yekitiya Demokrat, Demokratiska Unionspartiet – grundades i Syrien. Partiet har haft en roll i det kurdiska självstyre som uppstått i regionen Rojava – även kallat den autonoma administrationen av norra och östra Syrien. Det polariserande kuridiska partiet PKK betraktas som PYD:s moderorganisation även om de båda organisationerna brukar beskrivas som separata. YPG – Yekineyen Parastina Gel, Folkets försvarsenheter – är PYD:s väpnade gren och grundades 2011 när det syriska inbördeskriget bröt ut och den syriska regimen förlorade kontrollen över de kurddominerade områdena i de nordöstra delarna av landet. Inom organisationen ryms även Kvinnornas försvarsenheter, YPJ. Milisgrupperna bygger till stor del på frivilliga från andra länder, bland annat från Sverige. Turkiet betraktar YPG och PYG som renodlade delar av PKK, som landet sedan länge är inblandat i en väpnad konflikt med. Därmed ser Turkiet även YPG som en terrororganisation. I januari 2018 inledde landet en militäroperationen ”Olive Branch”, riktad mot milisens verksamhet i Syrien. Premiärminister Binali Yildirim sa i ett tv-sänt tal att syftet var att ”förstöra” delar av organisationen. YPG:s talesperson Nur Mahmoud tonade i somras ned kopplingen till PKK. – Självstyret i nordöstra Syrien har en egen förvaltning, en egen administration, eget försvar och ett eget rättssystem som PKK inte har något med att göra, sa han då till SR Ekot. PKK finns med på EU:s lista över terrorklassade organisationer. Men västvärldens inställning till YPG och PYD har varit en annan. Under kriget mot terrorgruppen Islamiska staten har YPG varit allierade med USA och Nato. Organisationen spelade en viktig roll i slaget om Kobane i Aleppo 2015, som i efterhand betraktas som en vändpunkt och ett genombrott i kampen mot terrorgruppen. Trots att Turkiet klassar YPG som en terrororganisation gör alltså USA och EU-länderna en annan bedömning. YPG hade också en viktig roll i samband med befrielsen av ”IS huvudstad” Raqqa 2017. Organisationen är också delaktig i att driva de omtalade läger där fängslade IS-anhängare finns samlade. Under kriget mot IS har Sverige betraktat YPG som en värdefull allierad. I november 2021 förklarade den dåvarande regeringen att man avsåg att fördjupa samarbetet med PYD, ett resultat av förhandlingarna med den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Samtidigt slog Socialdemokraterna fast att partiet var en legitim samtalspartner. I samband med Sveriges Natoansökan ingick Magdalena Andersson ett avtal med Turkiet där det slogs fast att man varken ska stödja PYD eller YPG. Sedan dess har samtalen med Turkiet gått fortsatt trögt. 5 november, bara några dagar innan statsminister Ulf Kristerssons (M) möte med turkiske presidenten Recep Tayyep Erdogan, skärptes tonen mot de båda organisationerna ytterligare. – Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet, sa utrikesminister Tobias Billström i SR Ekots ”Lördagsintervjun”. Det förändrade tonläget har mötts av entusiasm från Turkiet. ”YPG/PYD är organiskt, hierarkiskt och ekonomiskt kopplat till PKK. Denna obekväma sanning måste erkännas av alla våra partners och allierade. Vi är glada över att detta blir allt tydligare för svenska myndigheter”, skrev turkiska ambassaden i Stockholm i ett mejl till SvD. Ahmed Karamus, medordförande i Kurdistans nationella kongress, beskriver däremot beslutet som ”ett slag mot demokrati, mot trygghet och mot världens säkerhet”. – Kurder betraktar det här beslutet som att Sveriges regering kryper för Erdogans krav, säger han till SVT. PYD har redan flaggat för att man som en reaktion kommer att kräva att Sverige nu tar hem misstänkta IS-terrorister från fånglägren. Ett formellt krav på detta väntas komma senare i november. Läs mer