Publicerad 26 oktober 2022 kl 14.16
Inrikes. Systemet för så kallade spårbyte i migrationsprocessen brister när det gäller kontroller och uppföljning. Det visar en granskning från Riksrevisionen.
Gilla artikeln på Facebook
Så kallat spårbyte innebär att den som fått avslag på sin asylansökan kan ha möjlighet att söka uppehållstillstånd för arbete utan att först behöva lämna landet. Kravet är att den sökande har påbörjat en etablering på svensk arbetsmarknad.
Riksrevisionen bedömer i en ny granskning att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring, i syfte att ta sig in på svensk arbetsmarknad.
Huvudorsaken är enligt RIksrevisionen den möjlighet som systemet ger att arbeta både under asylprocessen och sedan under handläggningen av ansökan om spårbyte, utan de kontroller som gäller för övrig arbetskraftinvandring.
Det finns flera indikationer på att spårbyte används felaktigt. Granskningen visar till exempel att 7 procent av spårbytarna inte hade någon, eller mycket låg, registrerad inkomst under de fyra månaderna före ansökan om spårbyte. Dessa personer uppfyllde därmed inte försörjningskravet för arbetstillstånd.
Vidare hade 6 procent av spårbytarna inga, eller mycket låga, inkomster året efter spårbytet. Det tyder också på att villkoren för arbetstillståndet inte uppfylldes vid ansökningstillfället, eller att anställningen som legat till grund för tillståndet har upphört i förtid.
Det kan enligt rapporten vara svårt för Migrationsverket att upptäcka missbruk och skenanställningar, till exempel om sökande och arbetsgivare medvetet lämnar missvisande uppgifter. Migrationsverkets kontroller försvåras också av att myndigheten saknar en teknisk lösning för att inhämta uppgifter från Skatteverket för personer som har samordningsnummer, vilket gäller de flesta spårbytare. De senaste åren har Migrationsverket heller inte genomfört efterkontroller, på grund av resursbrist.
– Bristerna gör det möjligt att på felaktiga grunder ta sig in på svensk arbetsmarknad. Dessutom kan utsatta människor utnyttjas av arbetsgivare som erbjuder sämre lön och arbetsvillkor än vad som är brukligt på svensk arbetsmarknad, säger Tina Malmberg, projektledare för granskningen
Riksrevisionen konstaterar vidare att systemet med spårbyte inte har följts upp, trots att flera remissinstanser pekade på riskerna för missbruk och bieffekter.
– Regeringen borde ha följt upp om systemet fungerar som det var tänkt och inte används felaktigt, säger riksrevisor Helena Lindberg.