Turkiets president Recep Tayyip Erdogan avgör själv när det turkiska parlamentet ska godkänna – eller inte godkänna – om Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato. Det är enligt turkisk lag presidentämbetet som för fram förslaget om Nato-omröstning till parlamentet. Erdogan kan alltså vänta så länge han vill och nu kan flera möten i oktober vara helt avgörande för när Erdogan tänker låta parlamentet rösta. När parlamentet nyligen öppnade efter sommaruppehållet kritiserade Erdogan åter Sverige för att inte göra tillräckligt när det gäller utlämningar av terrorister. Samtidigt förelår en senator i USA:s kongress att Turkiet måste släppa in Sverige och Finland i Nato – annars stoppas en viktig flygplansaffär. Turkiet har – tillsammans med Natos övriga medlemsländer – godkänt att Sverige och Finland ansöker om ett medlemskap. Men för att länderna ska blir fullvärdiga medlemmar måste vart och ett av de 30 medlemsländernas parlament godkänna, ratificera, själva ansökningen. Det har också skett i 28 av länderna. Nu återstår bara två: Turkiet och Ungern. Och Ungerns justitieminister Judit Varga har lovat, trots att det ännu inte finns något datum för omröstningen, att en ungersk ratificering inte ska bli något problem för Sverige och Finland. – Det står på parlamentets agenda. Det handlar bara om tajmning. Men lita på mig: Ungern är fullständigt med och är med och stöder ett inträde, sade Varga nyligen i Bryssel berättar TT. Hur Turkiet – eller snarare president Erdogan – tänker göra med ett godkännande är mer oklart. Utrikesminister Ann Linde i övergångsregeringen säger till TT att diskussionerna med Turkiet hittills har ”gått på rull”. – Jag bedömer att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap, däremot vet jag inte när det kommer att bli, har hon sagt. Tidpunkten för en omröstning om Sveriges och Finlands ansökningar avgörs, enligt brittiska BBC:s turkiskspråkiga redaktion, helt och hållet av president Erdogan själv. När det turkiska parlamentet öppnade igen efter tre månaders sommaruppehåll berättade BBC att det enligt turkisk lag är presidentämbetet som lägger fram förslagen till parlamentet i frågor som berör internationella överenskommelser. Det här ger alltså president Erdogan möjlighet att vänta med en Nato-omröstning så länge han tycker att det är lämpligt. Då president Erdogan inför parlamentet hotade han åter att frysa Sveriges och Finlands medlemskap. – Tills de löften som länderna lämnat till till Turkiet kommer vi att behålla vår principiella ståndpunkt, sa han.
Grunden är det avtal i tio punkter som Sverige, Finland och Turkiet upprättade under Natomötet i Madrid. I avtalet sägs bland annat att Sverige och Finland ska upphäva vapenembargot mot Turkiet och delta i bekämpandet av terrorism och att ”skyndsamt och grundligt” behandla och ”underlätta” om Turkiet begär misstänkta terrorister utlämnade.
Dagen innan Erdogan höll sitt tal i parlamentet upphävdes också vapenembargot mot Turkiet. Den tidigare svenske ambassadören i Turkiet, Michael Sahlin, är en av de främsta Turkietkännarna i Sverige. Han tror att när president Erdogan väl bestämmer sig om en Natomröstning har han också alla förutsättningar att få som han vill. Erdogans eget parti AKP har majoriteten i parlamentet genom samarbetet med partiet MHP som finns långt ute på högerkanten. – Så oavsett hur det kommuniceras så finns det informella system som talar om för parlamentsmajoriteten vad som gäller och vad de förvänts göra. Michadel Sahlin säger att det ändå inte behöver vara svårt för Erdogan att få igenom det han vill. – När det gäller frågor med nationalistiska förtecken så är många i parlamentet på Erdogans sida ändå så det behöver inte finnas något motstånd mot vad han föreslår i den här Natofrågan. Arbetet med att genomföra de tio punkterna i avtalet med Turkiet diskuteras i ett organ som kallas ”Permanent Joint Mechanism” där de tre länderna deltar och i slutet av augusti hölls det första mötet. Nästa möte ska troligen hållas senare i oktober. Men innan dess sker förberedande möten på lägre nivå och 5–6 oktober är en delegation från svenska justitiedepartementet i Ankara för att diskutera utlämningsfrågor. Inför det första mötet i ”Permanent Joint Mechanism” förekom i turkisk press uppgifter om att Turkiet uppdaterat en lista om personer man ville ha utlämnade från Sverige. UD sade då till Omni att man ”noterat medieuppgiterna” men hos myndigheterna fanns ingen kännedom om en sådan lista. Det har flera gånger tidigare förekommit uppgifter om listor från Turkiet som svenska myndigheter inte känt till. Men inför det här mötet finns en officiell begäran om utlämning. Den inkom i mitten av september till justitiedepartementet. Vilka anklagelserna är och vem det gäller är sekretessbelagt just nu. Att Turkiet så kraftigt varit mot har kopplats ihop med en flygplansaffär. Turkiet var med och utvecklade och skulle köpa de moderna F-35 planen från den amerikanska tillverkaren Lockheed. Men när Turkiet köpte ett ryskt luftvärnsystem – trots USA:s protester – sparkades man ut från F-35-projektet.
Turkiet ville då istället köpa nya amerikanska plan av den lite äldre modellen F-16 som redan fanns i det turkiska flygvapnet. Turkiet vill ha ett 40-tal nya F-16 och ett 80-tal moderniseringspaket med utrustning för de gamla planen. Joe Biden har godkänt affären, han tycker den är viktig med anledning av kriget i Ukraina, och har lovat att göra allt för att den ska gå igenom. Men för att det ska ske måste kongressen – både representanthuset och senaten – också ge sitt godkännande. Det är här Sveriges och Finlands Natoansökningar kommer in. Många – både politiker i de berörda länderna och politiska bedömare – tror att Erdogan använder blockeringen av Natoansökningarna för att sätta press på USA för att flygplansaffären ska bli av. Varje år ska USA:s kongress båda kamrar godkänna något som med en förkortning kallas NDAA, ”National Defense Authorization Act” där den amerikanska militärens budget och verksamhet regleras. Det är en relativt utdragen process där många politiker har åsikter. När den första av kongressens två kamrar – representanthuset – behandlade frågan fick ett par ledmöter igenom ett tillägg om att F-16-affären bara kunde godkännas om president Biden garanterade att det var avgörande för USA:s säkerhet och att flygplanen inte fick användas för överflygningar av grekiskt territorium. Grekland och Turkiet har varit oense i årtionden i en rad frågor, inklusive överflygningar i Egeiska havet där ett antal grekiska öar finns mycket nära den turkiska kusten. Öarna ska vara demilitariserade men Turkiet hävdar att Grekland bygger militärbaser på ett par av dem och har gjort hundratals överflygningar i området med sitt flygvapen. Det har kraftigt provocerat Grekland som bedrivit lobbyverksamhet i Washington för att försöka stoppa flygplansaffären och fått med sig flera politiker, främst sådana med stora grekiskättade väljargrupper. Nu ska ärendet också upp i den andra kammaren i kongressen, senaten. Där har nu två senatorer också föreslagit tillägg till NDAA. Senator Bob Menendez från New Jersey, som är ordförande i det mycket inflytelserika utrikesutskottet i senaten, har föreslagit exakt samma sak som ledamöterna i representanthuset. Även senator Chris van Hollen från Maryland ställer samma krav men säger dessutom att om affären ska godkännas måste Turkiet släppa in Sverige och Finland i Nato. Innan NDAA slutligen går igenom måste senaten och representanthuset enas om en gemensam text kring innehåll och tillägg. Vanligen sker en hel del kohandel i den processen och de olika villkoren i tillägen – eller några av dem – kan ha försvunnit när NDAA spikas. Nicholas Danforth är forskare och författare och knuten till
det grekiska institutet Hellenic Foundation for European and Foreign Policy, ELIAMEP. Han tror att det kan vara svårt för Turkiet att få igenom flygplansaffären i närtid om inte president Biden ökar sina ansträngningar för att driva igenom den. I ett mejl till Omni skriver han: ”Med tanke på Turkiets eskalerande fientlighet mot Grekland och den allmänna stämningen i Washington, förväntar jag mig inte att försäljningen av F-16 kommer att gå igenom i en snar framtid. I så fall skulle det åtminstone kräva en del verkligt aktiv lobbying från Biden, snarare än den typ av vaga stödförklaring han erbjöd Erdogan i Madrid.” Det var under Natomötet i Madrid i augusti som Biden lovade Erdogan att F-16-affären skulle bli av. Nicholas Danforth tror också att Erdogan menar allvar med kraven på Finland och särkilt Sverige om utlämningar och hårdare krav på att bekämpa det Turkiet anser är terrorism och särkilt då PKK. ”Vad gäller Erdogans slutgiltiga diplomatiska mål är det förstås svårt att veta, men det verkar fullt möjligt att han verkligen är fokuserad på de eftergifter han kräver av Sverige. Både Turkiets väljare och säkerhetsetablissemanget lägger enorm vikt vid landets konflikt med PKK, så detta kan mycket väl vara Erdogans mål.” Vill du veta mer: