Punkterna som Kristersson-partierna kommer få backa från – parti för parti

A-kassan och invandringspolitiken är två frågor som det kommer att gnissla om när Ulf Kristersson ska bilda regering. Laget på den högra sidan är eniga om mycket – men långt ifrån allt. Dessutom finns ideologiska skillnader som kommer bli svåra att överbrygga. Det räcker med att några ledamöter sätter sig på tvären så stjälps hela lasset. Vilka politiska krav kommer partierna behöva backa från? SD vill gå längre än både M och KD i flera frågor och det är troligt att de kan behöva backa från sina mest långtgående invandrings- och integrationspolitiska förslag. Flera statsvetare har varnat för att det är främst inom invandringspolitiken det kommer att gnissla i Ulf Kristerssons regeringsunderlag. Till exempel L står för en mer öppen inställning till invandring och integration. SD har kommit med en kravlista med 30 punkter för invandringspolitiken och av dem är hälften ganska problemfria för Liberalerna. Men sex av dem blir svåra för L att acceptera och nio av förslagen bedöms som helt omöjliga ur ett Liberalt perspektiv, förklarade Matilda Molander, chefredaktör för tidskriften Liberal Debatt och ledarskribent på liberala VLT, för Omni i veckan. Det är främst inom de där sex förslagen, som exempelvis att avskaffa permanenta uppehållstillstånd (PUT) och att skyddsbehövandes rätt till socialt stöd ska begränsas, som Liberalerna kan förhandla om. Matilda Molander uppskattar att det kommer vara cirka ett tiotal förslag av de 30 som SD kan komma behöva att backa från – för att hålla L nöjda. Att permanenta a-kassan och att behålla sjukförsäkringen som den ser ut nu är de största stötestenarna med Moderaterna. – Frågan är vad de kommer att värdera? Får de igenom mycket politik på migrationsområdet och lag och ordning och kulturpolitiskt så kan de kanske de kan backa från frågorna om a-kassan och socialförsäkringen. Det beror också på talmansposten, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan. Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på den liberala tankesmedjan Timbro, menar att det som egentligen är viktigt för SD i det här läget är att sätta agendan. – Riktningen är viktig. ”Vi fick hårdare straff och mindre invandring”. Det kanske inte blir exakt så mycket som de önskar men riktningen kommer att bli viktig, säger han till Omni. En styrka i Moderaternas valrörelse är att man har fokuserat på de områden där partierna kommer att kunna vara överens, som till exempel inom energipolitiken och kriminalpolitiken, säger Andreas Johansson Heinö på Timbro. – Det menar jag är det som gjorde att de vann valet. Det finns vad jag kan se inget stort vallöfte som man kommer tvingas backa från. Moderaterna har ett gott förhandlingsläge. – Men precis som SD kanske kan backa från socialförsäkringen så kan det också vara omvänt. Om M vägrar gå med på talmansposten till SD så går man kanske med på att behålla höjningen av a-kassan, säger Jenny Madestam. Sedan kommer frågorna om skattesänkningar, förändringar i socialförsäkringen och a-kassan. Där finns en skiljelinje mellan M och SD där SD mer är ett mittenparti på den ekonomiska vänster-högerskalan än de övriga, säger Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet till Omni. För SD är just a-kassan en ”kritisk” fråga där man varit tydlig med att man vill permanenta höjningen av a-kassan, förklarar han. Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitet, säger till DN, att han tror att M kommer att kunna ge a-kassan till SD. Det kommer också att bli lättare för Moderaterna att gå med på flera av SD:s ekonomiska krav på grund av inflationen, energipriserna och den kommande lågkonjunkturen, säger han. Kristdemokraternas styrka är att de inte har så många politikområden där de ligger långt bort från M och SD, säger Andreas Johansson Heinö på Timbro. – Det som kan hända är att de lätt kan bli klämda. L kommer ligga i fokus och KD kan hamna lite i skuggan, säger han till Omni. Den stora frågan för partiet är vården. Att ta bort de 21 regionerna och förstatliga vården är huvudnumret. Det tror varken statsvetarna Johansson Heinö eller Johan Hellström kommer att bli en speciellt svår fråga. Den är alldeles för stor för att kunna skapa gnissel i förhandlingarna. – Det är en liten eftergift till KD att starta en utredning om förstatligandet av vården. Frågan är så stor och komplex att inte ens KD har något bra svar på hur ett förstatligande ska gå till. Det kan till och med ta mer än en mandatperiod att utreda. Dessutom är det en fundamental fråga som det är klokt att få en bredare parlamentarisk majoritet för, säger Hellström. Det svenska biståndet kan också bli en svår fråga. SD och M vill att biståndet sänks medan KD och L vill att det ska ligga kvar på nuvarande nivåer. Johan Hellström, säger att det finns ett visst utrymme att kompromissa här och att det inte kommer att bli någon stor sänkning av biståndet. KD och L har en ganska svag förhandlingsposition när det kommer till den här frågan men understryker att det finns en press på KD att hålla i den här hjärtefrågan, säger Carl Dahlström, statsvetare vid Göteborgs universitet, till DN. Liberalernas stora fråga är skolan. Men för L är egentligen det stora bekymret att man inte har en chans att påverka om man inte sitter med i regeringen, säger Andreas Johansson Heinö. – De måste vara i regeringen för att göra avtryck. Det är nu det gäller för Liberalerna – antingen hamna i regeringen eller göra något slags avtal likt Januariavtalet med många uppsatta villkor. När det gäller hjärtefrågan skolan så kan L ändå få igenom politik. Men det räcker inte, inom partiet finns ett internt tryck för att stoppa ”dålig” politik och se till att man inte skär för mycket i till exempel, bistånd och för en för restriktiv invandringspolitik, förklarar Johansson Heinö. – Liberalernas självbild är att de är en garant för att det blir en liberal istället för en konservativ regering. Då räcker det inte att säga att man har fått igenom skolpolitik. De måste visa att man är med och stoppar så att det inte blir för mycket av det som man ser som dålig politik, säger Johansson Heinö. Liberalernas vill förstatliga skolan och de kommer de inte att få igenom. Men både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle kunna få igenom mer ökad statlig styrning i skolan respektive vården, tror Jenny Madestam. – Det kan handla om grader, säger hon. Vill du läsa mer?