Det var en kvart kvar av Sveriges Radios partiledardebatt när det var dags för ämnet energi. Ebba Busch fick ordet: – Det här är ljudet av en falukorv som swishar men ni ser inte det. Det är ingen liten prinskorv, det är en en redig falukorv, sa hon och viftade samtidigt med en ring från Scan, inhandlad på Hemköp på Åhlens för 39,95. – En av våra pressekreterare lagade till radiokorven efteråt och åt den till lunch i personalrummet, säger Johan Ingerö, policyansvarig hos KD och en av personerna bakom den symboliska korven. Falukorven blev snabbt ett begrepp i valspurten. Tidigare har det varit Gustav Fridolins kolbit och den energirapport som Annie Lööf ville ge till Stefan Löfven och som han viftade bort med ordet ”käbbel”. Omni berättar om hur det går till när partiledare, språkrör och deras medarbetare kläcker idéer för att prata om sakfrågorna i valrörelsen. Dagarna efter att Ebba Bush tog fram falukorven i Radiohuset i Stockholm var den en av de stora frågorna i valdebatten – i alla fall för vissa. Författaren och poddaren Alex Schulman skrev en krönika i Dagens Nyheter där han undrade vad falukorven betydde och ifrågasatte hur mycket Ebba Busch korv egentligen kunde kosta. Expressen listade sedan priset på falukorv i butiker på olika håll i landet och Ebba Busch har numera med sig en falukorv sina torgmöten. Men vad vill hon med falukorven, hur kläcktes idén och vad har en falukorv egentligen med energipolitik att göra? Enligt Ebba Busch är det symbolen för det som är både bra och dåligt med Sverige. Alla har alltid haft råd att köpa korven, men priset på el och drivmedel har gjort det betydligt svårare. Det var i alla fall förklaringen första gången falukorven användes som politiskt slagträ. Johan Ingerö, policyansvarig i Kristdemokraterna, ger den här bakgrunden: – Det var egentligen i TV4:s partiledardebatt i februari som Ebba första gången sa att det har blivit för dyrt att vara svensk. Och i samma debatt tog hon upp hur el och drivmedel skulle driva upp även matpriser och exemplifierade med mamma Scan och köttbullar. Det fick väl ett lite blandat mottagande då kan man säga men nu sitter vi ett halvår senare och har skenande priser. Idén om att också visa, inte bara prata om korv, kläcktes av Ebba Busch själv som Johan Ingerö minns det. Det var en spontan idé. – Det var väl Ebba själv som sa ”Varför har jag inte med mig en korv för då kan jag ju hålla upp den för att åskådliggöra”. Att det blev just falukorv är ju praktiskt, alla har någon typ av relation, det är en sådan där ”familjeräddarmat”, något man kan göra även om man är stressad och som ungarna också äter.
Kraven på snabbhet i debatterna gör också att man måste vara pedagogisk säger han. – Det är ju väldigt tekniskt hur el och drivmedelspriser slår. Det var så vi valde att konkretisera med falukorv och första gången hon hade en med sig en var i debatten i Sveriges Radio. Varför blev det så – i radio? — Det var då vi fick idén. Och radiomediet var uppenbart inte ett hinder, det fanns många fotografer där så det hamnade i många tidningar ändå. Johan Ingerö antog först att originalkorven köptes på Ica, men efter ett visst grävande får han fram att en medarbetare köpte den på Hemköp på Åhlens i centrala Stockholm och den kostade 39,95 kronor. Det är nya korvar vid varje tillfälle som Ebba Busch visar upp dem. – Vi springer inte runt med en härsken korv. Radiokorven gav Ebba till en av pressekreterarna som faktiskt gick hem och lagade till den. Han åt en del av korven till lunch här i personalrummet i riksdagen, säger Johan Ingerö och skrattar, sannolikt medveten om att det är en bra historia. Gustav Fridolins kolbit blev en symbol i valrörelsen 2014 och den gav tydliga avtryck. Många minns fortfarande kolbiten och i ”Mirakel”, SVT:s julkalender år 2020, spelar en kolbit en stor roll, till synes tydligt inspirerad av Fridolins egen kolbit. Idén om att använda en kolbit kläcktes av en medarbetare i språkrörstaben, Sven Elander, under en av många och långa resor mellan valmöten, berättar Gustav Fridolin. Bakgrunden var en frustration över att klimatdebatter oftast handlade om kärnkraft och bensinpris och inget om klimatförändringarnas konsekvenser. – Då funderade vi på hur kan vi lyfta in Sveriges ansvar på ett annat sätt och få in klimatdebatt som handlar om de stora utsläppen. Och då kom vi på att vi skulle ta med oss kol för att göra frågan tydlig. – I dag är jag ganska lycklig över att jag slipper partiledardebatter, det är inte de djupa tankarnas stund. Men när man ändå ska föra dem så drivs man mot att behöva förtydliga. Statliga Vattenfall hade köpt det nederländska kraftbolaget Nuon som hade brunkolsbrytning i Tyskland. – Vi visste att det fanns ett beslut framåt där Vattenfall ville expandera och öppna nya kolgruvor och det ville vi pressa Reinfeldt och de andra i Alliansen om. I dag tycker Gustav Fridolin att man trots allt lyckades bra med kolbitskampanjandet som fick en del kritik, också internt. – Vi lyckades faktiskt stoppa den här expansionen och hade vi inte gjort det hade ju Vattenfall suttit med ännu större miljardförluster. Sedan skapades nästa problem för regeringen för man ville ju sälja de här tillgångarna och satsa på förnybart istället. Vi hade ju hellre sett att man avvecklat det helt och hållet. Vattenfall sålde senare brunkolsverksamheten i Tyskland till ett tjeckiskt bolag och förlorade tiotals miljarder på affären. I samma valrörelse blev det stor uppmärksamhet när Annie Lööf ville ge Stefan Löfven en rapport från Energimyndigheten om framtidens energibehov. Det skedde i den sista partiledardebatten i TV 4. Då upprepade Stefan Löfven ett argument om att det behövdes en blocköverskridande energiöverenskommelse och en analys av framtidens energibehov. Frågan handlade redan då om att stänga eller inte stänga kärnkraftverk. Det här var Annie Lööf förberedd på och gick fram till Löfven för att lämna över rapporten. Det fick S-ledaren att protestera, hålla upp handen och vifta till. Han vägrade ta emot pappersbunten med ord som blev mindre klassiker. – Det är bara käbbel. Du kan behålla den där. Idén att lämna över energianalysen kom upp i ett möte i Centerpartiets högkvarter i Gamla Stan i Stockholm där ett par av deltagarna var biträdande partisekreteraren och policychefen Magnus Demervall, som då var stabschef, och Annie Lööf själv. Magnus Demervall berättar att man ville att Stefan Löfven i debatten skulle ge svar på hur han såg på kärnkraften, vindkraften eller något annat och då kom Energimyndighetens analys upp. – Vi får ta med den tänkte vi. Känns det bra så lämnar vi över den och det blev ju en speciell situation. Stefan Löfven hade ju bara kunnat ta emot den och säga att han läst den men han valde en annan strategi. Magnus Demervall anser inte att försöket att lämna över rapporten handlade om något jippobetonat. – Det här var ju ändå en verklig rapport och han hade fått frågan om vad vi har för energibehov. Då är det är ganska rimligt att ta med den och försöka ge den till honom. Det är skillnad på en rapport och en falukorv kan jag tycka. Tycker ni att att ni lyckades? – Vi hade nog räknat med en diskussion om själva innehållet, istället blev det mer om Stefan Löfvens hantering. Men över tid gav det ju önskad effekt för dagen efter kunde han inte längre säga att han inte hade någon prognos för energibehovet utan var tvungen att prata konkret energipolitik. Så på något sätt fick ni ändå fram det ni ville ha sagt? – Ja, det tycker jag nog man kan säga.