Har Sverigedemokraterna ändrats som parti? Frågan har varit central i mycket av debatten under valrörelsen. Företrädare för olika sidor i politiken ger olika svar på frågan. Men vad stämmer egentligen? I vilka sakfrågor har partiet svängt – och kan man säga att partiet har förändrats? För att reda ut det tar Omni hjälp av statsvetarna Anders Sannerstedt och Ann-Cathrine Jungar, som båda har forskat om Sverigedemokraterna och deras väljare. På en mandatperiod har Sverigedemokraterna gått från att vara ett parti som ingen ville samarbeta med till att ha blivit inbjudet i den borgerliga värmen. Ulf Kristersson motiverade beslutet att kunna tänka sig att samarbeta med SD med att partiets retorik hade förändrats, att SD har breddat sig politisk och att de i högre grad deltar i seriöst parlamentariskt arbete, när han gästade SVT:s Agenda i januari 2021. Ser man i ett vidare perspektiv, tillbaka till när SD grundades så har partiet förändrats, ja. Det svarar statsvetaren Anders Sannerstedt som arbetar vid Lunds universitet och som länge har följt SD:s utveckling och forskat om dess väljare. – I det längre perspektivet har SD ändrat sig. Hade de inte gjort det hade de aldrig legat på den här nivån. Det har ökat möjligheterna för dem att samarbeta med de andra partierna, säger Sannerstedt. Det har skett gradvis och i en rad avseenden där man har försökt att städa ut allt som luktar rasism i partiprogrammet, förklarar Anders Sannerstedt. Som exempel tar han att partiet från 2011 presenterar sig som socialkonservativt. Något år senare antog man nolltolerans mot extremism och rasism och efter det fick till exempel riksdagsledamoten Erik Almqvist lämna sitt uppdrag efter den så kallade ”järnrörsskandalen”. Partiet har sedan dess också växt och partiledningen har försökt stärka kontrollen över partiet genom att göra sig av med personer som uttryckt sig rasistiskt eller nazistiskt. – Man har försökt att bryta med element som kan vara till hinder för att partiet ska bli mer legitimt, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola och expert på invandringskritiska partier i Norden. Organisatoriskt har man förändrats sedan man kom in i riksdagen 2010 och isoleringen har gradvis mjukats upp, förklarar Jungar. − Det har varit partiledningens explicita mål att bryta isoleringen, att bli ett samarbetsparti och ett regeringsdugligt parti. Så på det viset kan man säga att de nått sin målsättning, säger hon till Omni. Det finns en rad frågor där Sverigedemokraterna faktiskt har svängt de senaste åren. Till exempel i frågan om ett svenskt utträde ur EU, en swexit. Det var en fråga som Sverigedemokraterna drev men som man släppte när man såg hur det gick med Storbritanniens brexit. SD ville före valet 2018 sänka abortgränsen från 18 veckor till 12 veckor. I SD:s valanalys efter valet 2018 konstaterades att man förlorade åtskilliga väljare just på grund av den frågan. Ann-Cathrine Jungar säger att HBTQ-frågor också har varit besvärliga för SD. I många utav de här frågorna, som den sänkta abortgränsen, EU eller adoptionsrätt för samkönade par har man försökt inta en ambivalent position, förklarar hon. – Man försöker att inte stöta sig med den svenska lagstiftningen samtidigt som man ger utrymme för personer inom partiet att kunna få tycka vad de vill i frågorna, säger Ann-Cathrine Jungar. I våras svängde man, liksom Socialdemokraterna, i frågan om Nato på grund av kriget i Ukraina och det förändrade säkerhetsläget. Utöver det har man svängt i frågan om vinstuttag i skolor och i sjukvården. Många pekar också på att partiet har svängt i flyktingfrågan när man har välkomnat ukrainska flyktingar med öppna armar, men inte flyktingar från utomeuropeiska länder. Elaka tungor på motståndarsidan brukar peka ut de tillfällena som en slags kappvändande. Men det är också helt naturligt att ett parti testar en viss hållning i en fråga för att sedan omvärdera om det visar sig impopulärt bland väljarna eller att omvärldsläget förändras. – Socialdemokraterna bytte fot i Natofrågan tidigare i år. Moderaterna och Kristdemokraterna var först ut att ändra sig i frågan: ”Vi vill inte ha med SD att göra”. Alla partier ändrar sig i sakfrågorna, säger Anders Sannerstedt. Jo, menar statsvetarna. De andra partierna talar om invandring och brott och straff på ett helt annat sätt än vad de gjorde för tio år sedan. Inte bara Moderaterna och Kristdemokraterna har förändrats, även Socialdemokraterna och flera av de övriga partierna har förflyttats i sättet man talar, säger Anders Sannerstedt. Policymässigt har de andra partierna anpassat sig till SD, säger Ann-Cathrine Jungar. – Och det har gått snabbt, efter 2015 och valet 2018 så har de övriga partierna anammat flera av SD:s åtgärder i flera av deras kärnområden. Men också hur man förklarar orsaken till problem i samhället med integration, säger hon. – Visst, de har ändrat sig om Nato och EU, men i stora drag är det samma politik, sa Reine Wikström, en av grundarna till Sverigedemokraterna i en intervju med Göteborgs-Posten i augusti. För honom är det viktiga att arbetet med att bilda opinion mot invandringen har lyckats. Det partiet har hållit fast vid är dels nationalismen och dels i grunden för hela migrationspolitiken, förklarar statsvetaren Anders Sannerstedt. – Motiveringarna och argumenten har förändrats men själva inställningen att Sverige ska ha en mycket låg nivå av invandring är kärnan. Där har det inte förändrats, säger han och fortsätter: – Sedan är de väl medvetna att de är ett arbetarklassparti och kommer i vissa frågor positionera sig så det tilltalar deras väljare. Ann-Cathrine Jungar säger samma sak. – Invandring, integration och brottslighet är deras viktigaste frågor. Det är därför väljarna röstar på dem. Man röstar inte på dem för deras ekonomiska politik. Vill du läsa mer?
Tuesday, May 7, 2024