”Naturen vill komma i balans” – därför är sommaren högsäsong för åskoväder

0
114

Åskknallar och så en blixt som lyser upp himlen. Vi befinner oss mitt i årets mest intensiva åskperiod – juli och augusti är de två månader på året då det åskar som mest. – Det finns ingen anledning att vara rädd för åska, men du behöver ha lite respekt, säger Vernon Cooray som forskat på området i över 40 år. Vi tar det från början. Åska uppstår när varm fuktig luft stiger till himlen och bildar moln. När den varma luften möter kall luft bildas positiva och negativa laddningar i molnet och spänningsskillnader mellan mark och moln, eller inom molnet. – När den elektriska laddningen blir för hög sker en urladdning, som då kan gå mellan moln men också mellan moln och mark. Det handlar om att naturen vill komma i balans och utjämna de här spänningarna, säger Alexandra Ohlsson, meteorolog på SMHI, till Omni. Åskmullret du hör är blixten som slår ner någonstans. Det är ett elektriskt ljud som uppstår när luften i molnen värms upp extremt snabbt, ungefär till 25 000 grader och expanderar likt en explosion. Om du kan räkna tre sekunder mellan blixt och åskknall betyder det att blixten slagit ner en kilometer bort. En skillnad som beror på ljudets hastighet är långsammare än ljusets. Även om det förstås även uppstår åska på vintern är sensommaren högsäsong för åskväder. Juli och augusti är de två månader då det åskar som allra mest. Orsaken är enkel: värme och åska hänger ihop. – Åska är ett vanligt förekommande fenomen på sommaren och vi ser det kanske oftare runt juli och augusti eftersom förhållanden då är gynnsammare, säger Alexandra Ohlsson. Det beror på att åskmolnen behöver stark värme på marknivå så att luften stiger upp högt och skapar tjocka moln. Dessa moln skapar i sin tur blixtar, förklarar Vernon Cooray som är professor i elektricitetslära vid Uppsala Universitet. – Det behövs värme för att skapa blixtar, men också fukt i luften. Det är därför vi har åskväder under sensommaren när marken värms upp tillräckligt mycket av solen. Det är också därför det är fler åskväder i södra Sverige än i norr, säger han till Omni. Än i dag är det mycket vi inte vet om väderfenomenet, trots att det pågått forskning om åska och blixtar bara vid Uppsala universitet sedan 1930-talet. Exempelvis vet vi fortfarande inte hur blixten startar inuti åskmolnet. Men på Uppsala Universitet pågår inte bara forskning om åskans fysik, utan även hur man bäst skyddar sig mot åska. En undersökning från 2008 visade att 66 procent av svenskarna kände oro när det åskar. Framförallt handlade det om en rädsla för att elprylar ska gå sönder eller att huset ska börja brinna, men 16 procent uppgav att de oroade sig för sin egen och sin familjs hälsa. – Det finns ingen anledning att vara rädd för åska, men du behöver ha lite respekt för åskoväder och vara försiktig. Om du hör åska, stanna inomhus, säger Vernon Cooray. Blixten slår ner mellan 50 000 till 200 000 gånger i Sverige under ett år. Men det är väldigt ovanligt att någon träffas av blixten. Varje år är det omkring fem till sex personer som möter blixten på något sätt. Det är ovanligt att någon dör av ett blixtnedslag i Sverige, men så här års finns det anledning att vara försiktig. Standardrådet är alltså att stanna inomhus. Om det inte går kan bilen vara ett bra alternativ. – Man behöver verkligen ha respekt för det här väderfenomenet. Börjar det åska är det väldigt dumt att ställa sig under ett träd och söka skydd eftersom blixten alltid söker den kortaste vägen ner, säger Alexandra Ohlsson vid SMHI. Men även inomhus kan du behöva göra vissa försiktighetsåtgärder, menar Vernon Cooray. Ett lägenhetshus byggt av betong och armeringsjärn är helt säkert, men i en villa utan åskskydd finns risken att det börjar brinna om blixten slår ner. Den vanligaste orsaken är att blixten kommer in i elsystemet och bränner ned kablar så att det börjar brinna i huset. – Det kan därför vara en god idé att dra ut alla sladdar ur elkontakter. Du ska heller inte spola vatten eller duscha under ett åskoväder. Skulle blixten slå ner i huset kan vattnet i ledningarna bli strömförande, säger Vernon Cooray. Vill du läsa mer?