USA:s justitiedepartement har fått en vecka på sig att föreslå vilka hemligstämplar som kan lyftas i de vittnesmål och andra handlingar som låg bakom FBI:s räd i Donald Trumps Floridaresidens Mar-a-Lago. Dokumentet väntas bli ett av de mest omtalade i amerikansk politisk historia och jämförs med 1970-talets ”Pentagon Papers”. Men vem gynnas egentligen av att dokumenten blir offentliga? Kan detaljer därifrån skada Trumps popularitet – eller kommer de skada den fortsatta utredningen? Den 8 augusti genomförde FBI en husrannsakan i Donald Trumps residens Mar-a-Lago i Palm Beach i Florida. Ex-presidenten själv har fördömt agerandet och bland hans anhängare är upprördheten mot myndigheternas agerande stor. Trots att flera veckor gått är detaljerna kring utredningen fortfarande okända. Klart är att Trump misstänks ha undanhållit dokument, som han plockade med sig hem när presidenttiden var över istället för att, som rutinerna kräver, skicka dem till myndigheten National archives. Enligt Washington Posts källor rör det sig om dokument med en högre säkerhetsklassning än topphemligt, en beteckning som normalt endast används för extremt känsliga insatser som USA utfört utomlands. Enligt tidningen ska vissa av dokumenten vara relaterade till kärnvapen. Torsdagen 18 augusti hölls en förhandling i en domstol i Florida där representanter för myndigheten lade fram sina argument: att utredningen befinner sig i ”ett mycket tidigt skede”, att dokumentet är väldigt ”långt och detaljerat” och att det finns en oro för att agenter och vittnen ska kunna identifieras om informationen blir offentlig, vilket skulle försvåra arbetssituationen och i värsta fall omöjliggöra det. Justitiedepartementets Jay Bratt beskriver det som att ett offentliggjort dokument skulle vara en ”vägbeskrivning” av den fortsatta utredningen som avslöjar agenternas och åklagarnas kommande drag. Samtidigt var tjänstemännen på departementet mer specifika om vilka misstankar som riktas mot Trump, nämligen ”avsiktligt kvarhållande av nationell försvarsinformation”. Förhandlingen i Florida avslutades med att Bruce Reinhart, federal domare i Florida, gav departementet en vecka – fram till torsdag 25 augusti – att ta fram ett förslag på hur en delvis censurerad version av dokumentationen skulle kunna se ut. Om domaren inte instämmer i departementets förslag kommer han att göra en egen bedömning av vad som kan offentliggöras. – Jag förväntar mig inte att hela dokumentet ska förbli hemligt, säger han enligt Bloomberg. Enligt uppgifter i Wall Street Journal fick FBI med sig 20 lådor med material från Mar-a-Lago, bland annat elva uppsättningar av hemligstämplade dokument. Republikanska kongressledamöter – och flera amerikanska medier – har krävt att få tillgång till den dokumentation som ligger bakom FBI:s begäran om att genomföra en husrannsakan. Justitiedepartementet motsätter sig detta, med motiveringen att det ”allvarligt skulle skada den pågående utredningen” om dokumenten offentliggörs. De menar att det räcker att de har visat själva husrannsakan och en lista över de föremål som beslagtagits. Samtidigt var tjänstemännen på departementet mer specifika om vilka misstankar som riktas mot Trump: ”avsiktligt kvarhållande av nationell försvarsinformation”. Den dokumentation som nu i viss mån ska offentliggöras handlar om vittnesmål och andra edsvurna uppgifter – i USA används den latinska termen affidavit – som ligger till grund för beslutet. Materialet förväntas bli ett av de mest omdiskuterade i amerikansk politisk nutidshistoria och jämförs av CNN med The Pentagon Papers – om konsekvenser av Vietnamkriget – och president Richard Nixons avlyssningsband. FBI-räden hos Donald Trump är en så unik händelse att allmänheten måste ha så stor insyn som möjligt i ärendet, lyder motargumenten. – Du kan inte lita på det du inte ser, resonerar advokaten Chuck Tobin, som representerar nyhetsbyrån AP och flera andra medier i ärendet. De allvarliga misstankarna och Trumps speciella ställning som tidigare president är naturligtvis viktiga orsaker till intresset. Att Trump snart väntas tillkännage att han ställer upp i presidentvalet 2024 ger ökad aktualitet. Trumps frekvent upprepade påståenden om att valet 2020 ”stals” från honom och hans uttalanden om att FBI ”planterat” material på Mar-a-Lago upplevs som trovärdiga av många av hans anhängare. Det är oklart hur ett delvis offentliggjort dokument från Justitiedepartementet kommer att påverka de attityderna. Konservative debattören och Trumpkritikern George Conway tycks inte utesluta ökad misstro. I en intervju med CNN säger han att det dokument som presenteras lär se ut som en ”schweizerost”, på grund av de förväntade hemligstämplarna. – Det kommer samtidigt att ge oss en känsla av att det verkligen finns någonting i bakgrunden som hålls dolt för oss. Donald Trump har påstått sig vara utsatt för en häxjakt och anklagat FBI för att ha planterat bevis på Mar-a-Lago. i ett formellt uttalande har medarbetare till honom lyft att Trump – när han fortfarande var president – hade hävt sekretessen för alla känsliga dokument som togs med från Vita huset till Mar-a-Lago. Samtidigt anklagar advokaten Kash Patel förvaltningsmyndigheten GSA för att ”av misstag” ha flyttat lådorna till lyxresidenset. Men en talesperson för GSA uppger för CNN att ansvaret för vad som flyttas när en president avgår ”helt ligger på den avgående presidenten och dess anställda”. Inte heller är det säkert att argumentet att sekretessen hävts verkligen håller. I så fall måste en formell process följas, säger historikern Richard Immerman till NBC: – Han kan inte bara vinka och säga att sekretessen är borta, Lagen om spioneri, som Trump kan ha brutit mot, innebär att det är ett brott att utan tillstånd behålla dokument relaterade till landets försvar som kan användas för att skada USA eller hjälpa utländska motståndare, oavsett om de är sekretessbelagda eller inte, skriver New York Times Charlie Savage i en analys.
Thursday, May 2, 2024