Tillbaka på jobbet: Det här ska du tänka på om covid-19

0
129

Semestern och sommarlovet är snart slut. Då blir kontakterna med andra personer fler än under ledigheten – och risken att smittas av covid-19 ökar. Experterna tycker att vi ska undvika folksamlingar, tvätta händerna, följa rekommendationerna för vaccinering och framför allt hålla oss hemma om vi är sjuka. – Jag hoppas att man inte beter sig som man gjorde innan pandemin, alltså att man då kunde gå till jobbet eller skolan lätt snuvig och snorig, säger Matti Sällberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska sjukhuset, till Omni. När de flesta av oss varit lediga i sommar har covid-smittan fått en större spridning. Antalet sjuka är fler och dödfallen har ökat, men från en låg nivå. Hälften av Sveriges 20 regioner rapporterade förra veckan en ökning av antalet fall och i hela Sverige har smittokurvan stigit nio veckor i rad. Och det kommer att hålla i sig, den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s prognos visar att antalet smittade kommer att öka i alla europiska länder, även i Sverige. De flesta av oss vill ha semester under veckorna 29, 30 och 31 visar en några år gammal Sifoundersökning för programvaruföretaget Visma. Det betyder i så fall att många återvänder till jobbet andra veckan i augusti och i mitten av månaden börjar skolornas höstterminer. Då kommer också fler att smittas eftersom de flesta är inomhus stora delar av tiden och har betydligt fler nära kontakter, faktorer som gör att smittan sprids. Med början om en månad kommer smittonivån alltså ligga ännu högre än i dag eftersom det tar ett par veckor från att ledigheterna är över innan ökningen märks, enligt Folkhälsomyndighetens chef Karin Tegmark Wisell. Matti Sällberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet i Solna, har framförallt ett råd: – Jag hoppas att man inte beter sig som man gjorde innan pandemin, alltså att man då kunde gå till jobbet eller skolan lätt snuvig och snorig. Man ska hålla sig hemma om man känner sig det minsta sjuk, säger han till Omni.

• Är det något särskilt man ska tänka på i vardagslivet? – Iakttag vanlig hygien, tvätta händerna och liknande. Men det är Folkhälsomyndigheten som avgör det här, man ska följa deras rekommendationer. • Ska man hålla avstånd tycker du?. – Bara om Folkhälsomyndigheten kommit med sådana rekommendationer, det är vad man ska hålla sig till. Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten generaldirektör, tycker också att vi ska hålla oss hemma när vi är sjuka. Hon säger till TT att det ska ske vid tecken på covid och man ska följa rekommendationerna om vaccinering. Ali Mirazimi, professor och virusforskare på Karolinska institutet tycker att vi också ska undvika folksamlingar. – Jag skulle tillägga att man ska försöka undvika trängsel när vi har en samhällsspridning, säger han till TT Anneli Carlander är enhetschef för smittskyddssamordning och övervakning av covid-19 på Folkhälsomyndigheten. Hon uppger i ett mejl till Omni: ”Det är inte sannolikt att det kommer behöva införas nya restriktioner. Vi har ett gott skydd i befolkningen mot covid-19 tack vare vaccinationerna som skyddar mot allvarlig sjukdom och död.” Anneli Carlander tror heller inte att sjukhusen kommer att drabbas på samma sätt som de gjorde under toppen av pandemin. Det är vaccinationernas förtjänst. Även om det blir fler inlagda patienter så kommer vården ”sannolikt inte att belastas på samma sätt som tidigare under pandemin”, skriver hon. Och några restriktioner blir det inte – i alla fall inte just nu. Enligt Anneli Carlander krävs i så fall att smittan på ett allvarligt sätt påverkar samhället: ”Där befinner vi oss inte nu och vi bedömer att den utvecklingen är mindre sannolik, uppger hon. Men det kan ändras beroende på vad som händer. ”Vi är ödmjuka och följer utvecklingen noga eftersom vi fortfarande befinner oss i en pandemi och vi behöver ha en beredskap för olika möjliga utvecklingar” Karin Tegmark Wisell berättar för TT att Folkhälsomyndigheten i slutet av augusti kommer med nya scenarier för hur utvecklingen kan komma att se ut. De beräkningarna bygger på matematiska modeller för smittspridning. Då vet man också mer om vilka andra virus, till exempel rhinovirus som ger ”vanlig” förkylning, som är i omlopp. – När vi återgår till arbete och skola är det flera olika virus som tar fart, bland annat just rhino- och influensavirus, säger Karin Tegmark Wisell till TT Hon tror inte att ”kentauren”, som är den senaste omikronvarianten, är ett större hot. ”Kentauren” smittar mer än andra omikronvarianter men gör inte de drabbade mer sjuka.