Spannmålsblockaden mellan Ukraina och Ryssland är över. Men i Sverige ökar priset på vete. Även kaffe, smör och grönsaker blir dyrare. Vad beror det på? Kriget i Ukraina och spannmålsblockaden är inte hela svaret på varför priset på flera matvaror nu ökar i butikerna. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. – Det borde inte ge en sådan stor effekt som det vi ser. Prisökningen beror inte på att det råder brist på mat, utan på något annat, konstaterar Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi vid Agrifood Economics Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet, som är en av forskarna bakom studien. I början av kriget steg priset på vete med 30 procent i Sverige, trots att Ukraina bara står för några procent av världsproduktionen. En prisökning på tio procent vore väntad, men inte mer, menar Torbjörn Jansson. Det är inte bara priset på spannmål som ökar kraftigt. Även priset på kaffe, smör och grönsaker som tomater och vitkål har nått rekordnivåer. Både kaffe och tomater har blivit 30 procent dyrare det senaste året enligt SCB:s konsumentprisindex. Exakt vad det beror på går bara att spekulera i. – Det är inte några sönderbombade fält eller förstörda maskiner i Ukraina som gör att smörpriset ökar här. Utan det måste vara något annat där man förväntar sig att produktionen ska minska i hela världen, säger Torbjörn Jansson. En initial effekt av kriget var att priset på de varor som Ukraina producerar mycket av, det vill säga vete, korn, majs och solrosolja, steg kraftigt. Men det i sin tur borde inte ha en sådan stor effekt på livsmedelspriserna i butiken, menar han. Ta bröd som exempel. Säg att bröd kostar runt 50 kronor per kilo, av det utgör spannmålet i brödet bara runt tre kronor. Om priset ökar med en krona, det vill säga runt 35 procent så borde brödpriset bara öka med en krona. – Förmodligen beroende den prisuppgången snarare på marknadens förväntningar och spekulation. Det har man sett vid tidigare kriser, säger Torbjörn Jansson och tillägger: – Det beror mycket på förväntningar på hur framtiden ska bli. Har man en stor industri som är beroende av spannmål kanske man är beredd att betala lite mer för att vara säker på att få sina produkter, vilket kan driva upp priset. En annan förklaring kan vara högre energipriser, som leder till att produktionskostnaderna ökar. När energipriserna går upp brukar även andra priser i samhället gå upp. Även pandemin har spelat in. Många priser började öka redan sommaren och hösten 2021. – Då pratade man främst om återhämtningseffekter efter pandemin. Många regeringar valde att stimulera efterfrågan genom olika paket för att öka konsumtionen. Då steg priser eftersom det också samtidigt var svårt med vissa transporter. Även om många nu ser kraftiga prishöjningar håller marknaden på att stabilseras igen, säger Torbjörn Jansson. Just i fallet med spannmålspriserna på världsmarknaden har ungefär hälften av den uppgången som skedde i början av kriget gått tillbaka igen. – Om man bara fokuserar på jordbruksprodukter är en ytterligare tillbakagång att vänta. Men prisökningarna har nu varit så breda att man skulle kunna tala om inflation – att det är pengarna som blivit mindre värda. Varor över hela brädet, inte bara livsmedel, utan allt annat har också blivit dyrare, säger Torbjörn Jansson. De flesta konsumenter i Sverige har ingenting att oroa sig för, även om det såklart finns hushåll i Sverige som lägger en stor del av sina utgifter på mat. Vi är som tur är ett rikt land jämfört med stora delar av världen, menar Torbjörn Jansson och lyfter att det finns fler skäl att oroa sig över fattiga länders situation. – I Sverige har många möjlighet att anpassa sig och kanske köpa mindre av det som blivit dyrt. Många hushåll i världen kan inte det. Man äter redan i dag det billigaste, i stort sett rent spannmål och väldigt sällan kött och grönsaker. När spannmålet sedan ökar i pris finns det i stort sett bara svälten kvar. Vill du läsa mer?
Monday, May 20, 2024