Värmeböljan i Europa har fått stora delar av kontinenten att både koka och brinna. I Madrid har temperaturer på 52 grader uppmätts, i Storbritannien har värmen orsakat ett tiotal olika bränder runt om i London och i det vanligtvis regniga och kyliga Bryssel flyr invånarna in på museer för att komma åt lite svalka. Det är ingen slump att värmen är extra påtaglig i metropolerna. Det är faktiskt i snitt tre grader varmare inuti städerna. Men vad beror det på? Städerna är speciellt utsatta i ett varmare klimat. De hårdgjorda ytorna, som asfalt, betong och sten absorberar i regel mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten släpper värmen från husfasader och asfalt och höjer lufttemperaturen. Det här fenomenet kallas för urbana värmeöar. Inte bara byggnader, utan också vägar kommer att absorbera värmen som sedan släpps ut under natten och skapar ett slags täcke av värme som ligger över staden, förklarar Jorge Amorim, luftmiljöforskare vid SMHI. – En typisk stad är i snitt tre grader varmare än närliggande områden, vilket även gäller för Stockholm. Men det kan också vara större skillnader än så under natten, säger han till Omni. Temperaturskillnaderna är alltså som störst under natten mellan stad och landsbygd utanför. – Det här är viktigt för det är under natten vi försöker kyla ner våra bostäder för att minska värmen som husen absorberat under dagen. Om det inte händer kommer morgondagen börja på en högre temperatur, vilket i sin tur kan få stora konsekvenser för vår hälsa och på sikt leder till en högre dödlighet, säger Amorim och tillägger: – Vi ser att det finns en ökad dödlighet i städerna på grund av den här effekten. Även att det finns begränsat med växtlighet leder till mindre avkylning. Träden och växterna avger vattenånga genom så kallad transpiration som på landsbygden hjälper till att sänka temperaturen. Men också skuggan som träden erbjuder är en viktig tillgång. Ytterligare en värmekälla är spillvärmen från uppvärmning och avkylning av fastigheter, transporter och andra verksamheter. När städer ska klimatanpassas är urbana värmeöar något som är viktigt att ha i åtanke och därför blir det allt vanligare att arbeta med grön infrastruktur. – Vi tittar på hur vi kan använda växtlighet som något välgörande i hur vi bygger städer. Hur vi kan använda träd till att erbjuda skugga men också hur träden själva hjälper till att sänka temperaturen genom transpiration. En ökad växtlighet på taken kan exempelvis inte bara hjälpa till att sänka värmen inomhus, växtligheten kan också användas för att minska risken för översvämning, säger Jorge Amorim. Men det handlar också om att placera hus så att de står i skugga för att bidra till att sänka temperaturen under sommaren. I ett projekt som precis startat undersöks möjligheten att måla tak vita för att de ska absorbera mindre värme. Förutom lufttemperaturen påverkas människor även av värmestrålning från ytor. Strålningstemperatur är ett mått för att beskriva hur temperaturen upplevs med hänsyn till både lufttemperatur och sol- och värmestrålning. Ungefär som hur köldeffekt ofta används för att beskriva hur temperaturen upplevs när det blåser. Strålningstemperatur är ofta ett bra mått på just hur temperaturen upplevs under en värmebölja, men den tar inte hänsyn till vind, luftfuktighet eller avkylning genom avdunstning, förklarar Jorge Amorim. – Under en varm dag är värmeutmattning en överhängande risk, inte bara på grund av temperaturen utan för att det är helt vindstilla. Står du mitt på till exempel ett torg, utan tillgång till skugga eller andra skydd kan strålningstemperaturen vara väldigt hög, vilket kan vara farligt. I bebyggd miljö kan strålningstemperaturen variera kraftigt. Främst beror det på tillgången till skugga, men också hur vanliga olika typer av hårdlagda ytor är. Måttet kan vara ett användbart underlag vid klimatplanering. – Genom att använda oss av strålningstemperaturen kan vi simulera hur det kommer att bli i verkligheten. Ska du bygga en förskola kan du använda de måtten för att ta reda på var det bästa stället är för att plantera träd eller på andra sätt erbjuda skydd när barnen är ute och leker, säger Jorge Amorim. Finns det inte badmöjligheter är den växtlighet som finns i staden ett utmärkt sätt att svalka sig. – Vi har alla upplevt det. Hur det kan kännas svalare att besöka en park. Dels på grund av skuggan men också genom trädens transpiration, säger Jorge Amorim. Ett av de främsta råden för att vi inte ska bli för påverkade av värmen är att se till att det inte blir för varmt inomhus. För den som bor i en lägenhet i en storstad kan det innebära praktiska svårigheter. Beroende på hur lägenheterna är utformade kan det vara svårt att vädra ut värmen ordentligt genom korsdrag. Det kanske heller inte är möjligt att ha fönstret öppet på natten. Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin vid Karolinska Institutet, främsta tips är att inte låta det bli för varmt hemma. Ett vanligt misstag många gör är att de låter dörrar och fönster stå öppna även under de varmaste timmarna på dagen. – Det man gör då är att släppa in värmen. Istället ska man dra ner persiennerna, fram med gardinerna och stänga fönster när värmen kommer. Öppna inte upp igen förrän på kvällen när det är svalt och låt det stå öppet under natten, förklara hon. Vill du läsa mer?
Thursday, May 9, 2024