Så ser den svenska krisberedskapen ut vid skogsbränder

0
100

Runt om i Europa rasar skogsbränder efter veckor av torka och höga temperaturer. 2014 drabbades även Sverige av den värsta skogsbranden i modern tid. Vad har hänt sedan skogsbranden i Västmanland och vad har vi lärt oss? Den svenska krisberedskapen vid skogsbränder bygger på flera olika nivåer. Först och främst är det den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för att ha beredskap och att släcka skogsbränder i respektive kommun. Även det regionala, i form av länsstyrelser, kan gå in och ta en samordnande roll vid skogsbränder. Om behovet skulle uppstå kan MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gå in och stötta med olika förstärkningsresurser: Helikoptrar, flygplan som kan vara väldigt kostsamma för en enskild kommun, men också det som kallas skogsbrandsdepåer – en container full med materiel som räddningstjänsten i normala fall har men som riskerar att ta slut, säger Erik Flink, vid MSB:s operativa avdelning, till Omni. Även Försvarsmakten, Kustbevakningen och Trafikverket kan rycka in vid behov. Sverige är också fortfarande en del av EU-systemet, vilket innebär att vi precis som tidigare kan begära resurser från EU om det skulle krävas. – På samma sätt är Sveriges beredskap också en viktig del av EU:s beredskap, säger Erik Flink. Mycket har förändrats sedan dess, menar Erik Flink vid MSB. Framför allt fick myndigheten ett regeringsuppdrag efter bränderna 2018 för att utveckla den nationella förmågan att hantera skogsbränder. Det har skett på flera olika sätt. Framför allt har MSB tillsammans med räddningstjänsterna förstärkts, eftersom det är räddningstjänsten som till syvende och sist är de som släcker bränderna. – Den största förändringen sedan skogsbranden är att det tillförts flygande resurser – helikoptrar och flygplan. Det hade vi varken 2014 eller 2018 själva utan då fick vi ta stöd av andra länder, säger han. Förutom att successivt öka antalet flygande resurser har skogsbrandsdepåerna utökas och i dag finns det 24 stycken utplacerade runt om i landet. MSB har också stärkt upp sin personal med personer med expertkunskaper kring skogsbränder. Även kommunikationsmöjligheterna har förstärkts. – Det blir ganska snabbt en ansträngd situation för kommunen, men då kan MSB gå in och stötta med olika typer av förstärklningsresurser. – Framför allt handlar det om att vi gör det här tillsammans. Inför varje säsong gör vi ett förarbete där räddningstjänsten, länsstyrelsen och MSB pratar ihop oss om hur riskbilden ser ut och sen utgår vi från det. Den nära dialogen och att vi har god kännedom om riskerna är den viktigaste förändringen, säger Erik Flink. Skogsbränder kommer att uppstå. De har inträffat i alla tider och orsakas av väder eller den mänskliga faktorn. En riktigt torr och varm sommar räcker det med en gnistra från en skogsmaskin som i Västmanland 2014, ett blixtnedslag, ett tåg som bromsar häftigt eller att någon slarvat med eftersläckningen av den där korvgrillningen i skogen. Men för att se till att branden inte blir förödande är tidsaspekten helt avgörande. – Kan man avbryta brandförloppet i ett tidigt skede så kommer vi med stor sannolikhet inte ha de stora skogsbränderna som vi hade 2014 och 2018. Den möjligheten har vi på ett annat sätt i dag eftersom vi kan skicka kraftfulla resurser. Samtidigt är räddningstjänsten bättre utrustade för att kunna komma fram och göra en bedömning i ett tidigt skede. Det är den bedömningen som sedan avgör vilka resurser som behöver sättas in. – Det handlar om att i ett tidigt skede synka sig för att få en bra bedömning som gör att man kan bryta förloppet. Skogsbruket själva har förstås ett jättestort egenintresse av att arbeta förebyggande med att undvika skogsbränder. – Medvetenhet bland de som arbetar i skog och mark har ökat i och med att vi har haft de här händelserna både 2014 och 2018, säger Erik Flink. Han får medhåll av Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU. – Körning med tunga maskiner när det är väldigt torrt riskerar att starta bränder. Därför försöker man undvika att köra när det är hög risk för att helt enkelt undvika att starta bränder. Sen är man också noga med att vara med och släcka innan det överhuvudtaget har kommit igång, säger han till Omni.