— Prof Ronki Ram
Frågan om centralisering av Panjab University genererar ofta starka kontroverser både inom universitetet och delstaten Punjab. Det slår ett djupt känslomässigt ackord hos människorna i stort som har varit de största offren för uppdelningen av Indien. De förlorade inte bara sin huvudstad, utan också tillsammans med det ett av de äldsta och prestigefyllda universiteten i landet. Båda är nu i Lahore. Det var mot en sådan bakgrund som en ny huvudstad Chandigarh skapades i världsklass i syfte att minimera den allmänna känslan av förlust bland Punjabs invånare.
Beslutet att inrätta Panjab University i denna nya stad syftade alltså till att ytterligare mjuka upp de grova kanterna runt såren på skiljeväggen. Så närhelst en uppmaning till centralisering av Panjab University ges, genererar det enhällighet bland alla politiska partier och olika sociala organisationer inom staten mot ett sådant drag. Det enda skälet bakom oppositionen är att ett sådant beslut skulle späda på Punjabs anspråk på unionsterritoriet i Chandigarh, som byggdes efter att ha förflyttat omkring tre dussin av dess byar för att kompensera förlusten av dess huvudstad i Lahore under uppdelningen av staten i Östra och västra Punjab.
Kravet på central status har höjts med olika intervall av fakulteten vid Panjab University, särskilt när central- och delstatsregeringarna tillkännagav löneskalor för lärare. I samma ögonblick som frågan om central status för Panjab University tas upp; det upphör att vara en fråga för endast universitetets lärare. Det blir faktiskt en mycket mer komplex politisk fråga som involverar folk i Punjab. Det berör deras känslor och börjar deras mobilisering för status quo. Den senaste Punjab-regeringen tillkännagav sin efterlängtade rapport från den sjätte lönekommissionen efter ett gap på nästan sex år sedan genomförandet av den sjunde lönekommissionens rapport av centralregeringen 2016. Punjabs regering under kongressens ledning förlängde dock inte fördelen med den 6:e lönekommissionen till sina högskole- och universitetslärare – den enda kategorin anställda som hölls utanför 6:e lönekommissionens verksamhet av de skäl som är mest kända för dess beslutsfattare. För att täcka högskole- och universitetslärare under 6:e lönekommissionen måste Punjabs regering anta motsvarande 7:e UGC-löneskalor som meddelats av rapporten från Central Pay Commission, vilket den inte har gjort hittills. Medan alla andra delstatsregeringar redan har antagit den sjunde lönekommissionens rapport för sina respektive högskole- och universitetslärare. Himachal Pradesh är det enda undantaget, vilket är kopplat till antagandet av Central Pay Commission-rapporten av Punjabs regering.
Subscriber Only StoriesView All