Fiske sampans på Cox's Bazar-stranden den här veckan. Det är på båtar som dessa som många rohingyer anlände till Bangladesh (Expressfoto: Monojit Majumdar)
Fem år efter att Bangladesh tog emot hundratusentals rohingyer som drivits ut ur Myanmar exploderar flyktingbefolkningen – med allvarliga säkerhetskonsekvenser. Bangladesh varnar för att konsekvenserna av potentiell brottslighet och extremism inte kommer att lämna Indien oberörd. Indian Express besökte Kutupalongs flyktingläger i Cox’s Bazar, världens största flyktingläger.
Från det 40 fot höga vakttornet på den högsta punkten på den slingrande, upp-och-nedvända lera-och-tegelvägen, ses kåkstaden sträcka sig åt alla håll, tills den bleknar in i monsundimman. Plåt- och bambuhyddor, några av dem kantade med blå eller grå plastskivor, klamrar sig fast vid röda lerbackar, tillsammans med klungor av träd, palmer och buskage.
Gräterna som strålar ut från huvudvägen är numrerade, med UNHCR och Bangladesh regeringsskyltar, och namnen på internationella hjälporganisationer och humanitära ideella organisationer.
Missa inte |Vilka är rohingya?
Det här är Kutupalong i Ukhiya upa-zila i Bangladeshs Cox's Bazar-distrikt, världens största flyktingläger. Här lever en miljon av världens kanske mest oönskade människor kind för käke på lite mer än 6 000 hektar — 24 kvadratkilometer — av blottad skog där elefanter strövade fram tills nyligen.
Best of Express Premium
PremiumExpressutredning — Del 3: Revision av läroboken skär ned en del i hist… Stor brist på anställning av före detta militärer över regeringsavdelningar, inlägg: Data Vad West Seti kraftprojekt kan betyda för förbindelserna mellan Indien och Nepal Ashok Gulati och Ritika Juneja skriver: En oljepalmplan för hemmetFler premiumhistorier >> ***** Från och med slutet av augusti 2017, mer än 700 000 rohingya, en ursprungsbefolkning Muslimsk etnisk minoritet som huvudsakligen bor i Myanmars sydvästra delstaten Rakhine, flydde när landets militär inledde en terrorkampanj mot samhället, inklusive tortyr, gruppvåld, massavrättningar och raseringen av hundratals rohingyabyar. De allra flesta kom till Bangladesh, landade på de vita sandstränderna i Cox's Bazar, eller korsade floden Naf in i landet. Ett FN-uppdrag drog 2018 slutsatsen att orsakerna till utvandringen inkluderade brott mot mänskligheten och anklagade den myanmaresiska militären för “folkmordsuppsåt”. Förklarat |Det är hit rohingya skickas: en nyuppskjuten ö i Bengaliska viken Rohingya har blivit utsatt för systematisk diskriminering, fråntagande av rösträtt och riktad förföljelse i årtionden — och små och stora grupper har kommit till Bangladesh från åtminstone 1970-talet efter våldet i Rakhine. Före 2017 – när Myanmars militär släppte lös ett brutalt svar på påstådda attacker från en grupp kallad Arakan Rohingya Salvation Army – hade vågor av rohingya kommit till Bangladesh 1978, 1992, 2012 och 2016. ***** När flera tusen flyktingar, som Bangladeshs regering kallar Forcibly Displaced Myanmar Nationals (FDMNs), anlände den 25 augusti 2017 – och fortsatte att komma i veckor efteråt – genomgick lägret Kutupalong en dramatisk expansion. Premiärminister Sheikh Hasina sa att rohingyerna påminde henne om den svåra situationen för hennes egen familj och folk under 1971 års befrielsekrig när Indien hade öppnat sina dörrar för dem. Om Bangladesh kunde föda 160 miljoner av sitt eget folk, skulle det också kunna dela sina måltider med hjälplösa offer för krigsförbrytelser som begåtts intill, sa hon. Det var nästan fem år sedan. Det har inte kommit några nya Rohingyas på många månader nu. Men det har gjorts mycket små framsteg när det gäller att repatriera dem som redan är i Bangladesh. Förklarat |Hur många rohingyer finns i Indien, vilken status har de? I lägren har fred, frånvaron av våldsam förföljelse och försäkran om mat och medicinsk vård av det slag som många rohingyer aldrig haft tidigare, lett till en kraftig ökning av deras befolkning. Eftersom världen har flyttat sin uppmärksamhet till kriser i Ukraina, Afghanistan och Etiopien, diskuteras rohingya inte längre lika ofta eller med så mycket brådska. Och Bangladesh, äntligen trött under bördan av sin egen generositet, börjar bli orolig. ***** Enligt UNHCR, FN:s flyktingorgan, fanns det 926 486 registrerade rohingya-flyktingar i Bangladesh den 31 maj i år. Mer än 780 000 bor i lägret Kutupalong och några mindre läger i Ukhiya; ytterligare 116 000 finns i Nayapara och närliggande läger i Teknaf upa-zila i söder. Mer än 26 000 har överförts till Bhasan Char, en 40 kvadratkilometer stor ö som växte fram ur Bengaliska viken nära Meghnaflodens mynning 2006. Bangladeshiska tjänstemän säger att de faktiska siffrorna är större – minst 1,1 miljoner FDMNs bor bara i lägret Kutupalong. Ungefär 35 000 nya födslar registreras varje år i lägren, säger de, men antalet födda barn skulle nå närmare 60 000 om oregistrerade födslar också räknas. Denna massiva befolkning lägger en enorm börda på resurser och miljö, förutom att skapa förutsättningar för brottslig verksamhet och friktion i det lokala samhället, sade högre tjänstemän i Bangladesh. ***** “Den årliga tillväxttakten för befolkningen i Bangladesh är 1%, medan Rohingyas befolkning växer med 6 eller 7 procent. Under de senaste fem åren har mer än 70 000 gravida kvinnor kommit från Myanmar, och mer än 200 000 barn har fötts i lägren här, säger Dr Hasan Mahmud, Bangladeshs informations- och sändningsminister. Åsikt | lösningen på rohingyaproblemet måste baseras på ömsesidigt samarbete “Dessa siffror är utöver de 2 eller 2,5 lakh rohingya som redan bodde i detta land före 2017”, sa han. Mer än hälften av den registrerade befolkningen i lägren är 17 år eller yngre, enligt ett faktablad som publicerats gemensamt av Bangladeshs regering och UNHCR. Sexton procent – nästan 150 000 – är barn yngre än 4 och föddes i Bangladesh. Ytterligare 36 % – mer än 330 000 – är barn och tonåringar mellan 5 och 17 år. Den genomsnittliga familjestorleken i lägren är 4,7, och nära 7 av 10 familjer har mellan 4 och 9 medlemmar vardera. Se diagrammet nedan: ***** Denna snabbt växande reservoar av statslösa, avsvängda rohingyer har allvarliga sociala och säkerhetsmässiga konsekvenser inte bara för Bangladesh utan också för Indien, särskilt dess känsliga nordöstra del, sa flera bangladeshiska tjänstemän och säkerhetsexperter. ”Brott som kidnappning mot lösen, småstölder och dacoity ökar. Cox's Bazar upptar en viktig plats i Bengaliska viken, och vissa rohingyer har visat sig vara inblandade i handeln med droger – främst ya ba, en kombination av metamfetamin och koffein vars namn betyder “galen medicin” på thailändska – och människohandeln av människor”, säger Commodore Mohammed Nurul Absar, en pensionerad sjöofficer som nu är ordförande för tankesmedjan för strategiska frågor Central Foundation for International and Strategic Studies. “Vi kan inte heller utesluta uppkomsten av extremism i lägren i framtiden. Rohingyaerna har ofta lite utbildning, och många är arga och desperata och sårbara för radikal islamistisk ideologi”, sa Absar. Minister Mahmud sa att medan Hasina-regeringen vidtog alla nödvändiga säkerhetsåtgärder, var en miljon eller fler människor packade i lägren en stor oro. “De är redan inblandade i kriminell verksamhet”, sa han. “Det (lägren) kan bli en grogrund för fanatism och en rekryteringsplats för extremistiska grupper.” ***** Dr Ashikur Rahman, seniorekonom vid Policy Research Institute of Bangladesh i Dhaka, sa att världen ännu inte helt har fattat de ekonomiska kostnaderna och de politiska riskerna med bristen på framsteg när det gäller repatrieringen av rohingya till Myanmar. “Även när engagemanget för bistånd till rohingya-flyktingarna minskar inom överskådlig framtid, kommer det att ta kanske mer än en miljard dollar årligen bara för att säkerställa deras grundläggande försörjning. Med tanke på det ökande demografiska trycket (i lägren) ser jag inte att den ekonomiska bördan av denna kris lättar någon gång snart”, sa Rahman. Med mer än 10 miljoner ukrainare som står inför fördrivning på grund av kriget med Ryssland, var det osannolikt att världens politiska elit skulle ge rohingya mer uppmärksamhet än tidigare, sa Rahman. “Som ett resultat är denna flyktingkris här för att stanna – och utmaningen för lokala och nationella beslutsfattare är att se till att den inte nu blåser ut i en politisk kris.” Detta kan hända på två möjliga sätt, sa Rahman. När bitterheten bland värdbefolkningen ökar kan lokala politiska aktörer försöka skörda spänningen – vilket bland annat skadar turistpotentialen i Cox's Bazar. Och rohingya, med tanke på sina kontakter över gränsen, skulle potentiellt kunna bli kanaler i narkotikahandeln i Sydostasien. “Vi måste förutse och förhindra detta problem, snarare än att reagera på det”, sa Rahman. “Bangladesh har fastnat mellan sten och hård utan någon enkel väg framåt.” ***** Absar flaggade också för den destabiliserande potentialen av konflikter mellan lokalsamhället och flyktingarna. “Många rohingyer är villiga att acceptera mycket låga löner, vilket undergräver konkurrensen om arbete. De får stöd av det internationella samfundet och icke-statliga organisationer, och de har ibland mer pengar i handen att spendera, vilket utlöser förbittring hos lokalbefolkningen”, sa han. Palongkhali-skogen är livsmiljön för den utrotningshotade asiatiska elefanten, sa Absar. “Många arter av vilda djur fördrevs när lägret kom upp. Miljöförstöringen är enorm.” Flera incidenter med brand och konflikter mellan människor och djur har rapporterats i lägren. Byråer som Världsbanken och UNHCR erkänner oron kring både miljön och potentialen för konflikter med lokalbefolkningen. UNHCR:s gemensamma svarsplan för 2022 som leds av Bangladesh, som lanserades i slutet av mars i år, sökte mer än 881 miljoner dollar för att stödja 1,4 miljoner människor, inklusive cirka 540 000 bangladeshier som bor i samhällen runt lägren. I slutet av mars 2020 tillkännagav Världsbanken ett anslag på 350 miljoner dollar för behoven hos både rohingya och värdsamhällena. Under 2018 tillkännagav banken ett projekt för att återställa träd på 19 925 hektar i Cox's Bazar, förutom att på ett hållbart sätt förbättra tillgången på ved för bränsle och minska konflikter mellan människa och vild elefant. ***** De flesta flyktingar i Kutupalong säger att de vill åka tillbaka till Rakhine, förutsatt att det internationella samfundet kan garantera deras säkerhet. Bangladeshiska tjänstemän och analytiker är inte så säkra. “Det är min försiktiga farhåga att Rohingya-krisen kommer att stanna hos oss under lång tid, och jag ser inte att någon meningsfull repatriering kommer att ske under de kommande fem åren,” sa ekonomen Rahman. En högre tjänsteman i det bangladeshiska säkerhetsetablissemanget uttryckte det mindre känsligt: ”Ingen rohingya är på väg att gå tillbaka. För om de går tillbaka kommer de att möta samma våld och förföljelse som de flydde från början.” En annan officer sa: “Titta på deras alternativ. De får hjälp och ransoner här. De är i alla fall statslösa, och deras liv är åtminstone inte i fara här.” Och ändå, säger Bangladeshiska tjänstemän, finns det inget alternativ till fullständig repatriering. Regeringen i Nay Pyi Taw misslyckades med att respektera ett arrangemang som undertecknades i november 2017 enligt vilket 1 500 rohingyer skulle ha återvänt varje vecka, vilket skulle slutföra processen inom ett par år. Den 28 februari 2019 sa Bangladesh, trött på Myanmars “ihåliga löften”, till FN att de inte skulle ta emot fler fördrivna människor. “Inte en enda rohingya har anmält sig frivilligt att återvända till Rakhine på grund av frånvaron av gynnsam miljö där”, sa Bangladeshs utrikesminister Shahidul Haque. “Betalar Bangladesh priset för att vara lyhörd och ansvarsfull när det gäller att visa empati mot en förföljd minoritet…?” ***** Frustrationen har bara ökat sedan dess. Indien, och ännu viktigare Kina, måste övertala Myanmars junta att ta tillbaka rohingyerna, sa minister Mahmud. “Vi gav rohingyaerna skydd och agerade som en ansvarig medlem av det internationella samfundet. Nu måste det internationella samfundet stå bredvid både Bangladesh och de hjälplösa rohingyerna. Om det inte löses kommer detta inte att förbli problemet bara för Bangladesh, detta kommer att vara regionens problem, världens problem”, sa Absar, den pensionerade sjöofficeren. Rohingyafrågan har varit orsaken till spänningar mellan Indien och Bangladesh tidigare, och fortsätter att bära på den potentialen. Dhaka ser att New Delhi överlämnar hela bördan av att hantera rohingyas. Dessutom har tillslag mot några tusen rohingya som har lyckats ta sig in i Indien tvingat några av dem att fly till Bangladesh. “Det är inte bra”, sa den höga bangladeshiska säkerhetstjänstemannen. “Att trycka någon mot väggen gör dem ännu mer desperata.” (Indiana Expressen var gäst hos Bangladeshs regering)
Premium
Premium
Premium
Kutupalongs flyktingläger är världens största flyktingläger. I huvudlägret och mindre närliggande läger i Ukhiya upa-zila i Cox's Bazar-distriktet bor mer än en miljon rohingya-flyktingar i en stor kåkstad som sträcker sig över 6 000 tunnland blottad skogsmark. (Expressfoto av Monojit Majumdar) 
En stor antal internationella hjälporganisationer och humanitära icke-statliga organisationer arbetar i lägren. (Expressfoto av Monojit Majumdar) 
Data: Joint Government of Bangladesh-UNHCR Population Factsheet (per 31 maj 2022) *628 individer som väntar på verifiering av lägerplatsen efter stängning av läger 23 (grafik: Ritesh Kumar ) 
Naffloden markerar gränsen mellan Bangladesh och Myanmar. Många rohingyaflyktingar kom till fots och korsade Arakan Hills i Myanmar och sedan Naf till Bangladeshs Cox’s Bazar-distrikt. (Expressfoto av Monojit Majumdar) 
Cox’s Bazar-stranden är en spektakulär 150 km lång sträcka av vit sand, en av världens längsta stränder. Det är på olika platser längs denna strand som rohingyaerna landade 2017. (Foto: Monojit Majumdar) 
Röster i lägret