Ukraina anklagar Ryssland för att ha fört bort över 200 000 barn ur landet och utreder om det utgör ett folkmord. Ryska staten hävdar att barnen tagits om hand och vill göra det lättare för ryska familjer att adoptera dem. Vad vet vi i nuläget om barnen? Varför utreds det som folkmord och vad gör omvärlden? När Ukraina firade Barnens dag 1 juni höll president Volodomyr Zelenskyj ett tal där han anklagade Ryssland för deportera både vuxna och barn. ”Detta är ett av Rysslands mest avskyvärda krigsbrott. Totalt har mer än 200 000 ukrainska barn deporterats hittills”, sa Zelenskyj i det videosända talet. Han tillade att den ryska staten ser till att sprida ut ukrainarna över Ryssland, i första hand till mer avsides områden. Enligt Zelenskyj utgörs de 200 000 både av barn i sällskap med föräldrar, barn som separerats från sina föräldrar och föräldralösa barn från barnhem. Ett annat svar från Ukraina är att landets åklagarmyndighet utreder misstänkta fall av tvångsförflyttning sedan invasionen. Utredningen leds av riksåklagare Iryna Venediktova, som utreder misstänkta krigsbrott. Bland dessa finns över 20 fall av personer som ska ha tvångsförflyttats till Ryssland, säger hon till Reuters. Internationell rätt klassar tvångsdeportering av barn som en typ av folkmord. Venediktova och hennes team har sedan krigets första dagar lagt stor vikt vid att utreda frågan om de försvunna barnen. För dem utgör det också en möjlighet att leda i bevis att Rysslands krigsbrott uppfyller de snäva juridiska ramar som används för att definiera folkmord. Den ukrainska folkmordsutredningen som görs täcker ett stort område, från norra Ukraina till Mykolaj och Kherson vid sydkusten. Men kriget försvårar insamlingen av bevis. – Vi har fortfarande inte kunnat ta oss in i områdena. Vi har inte möjlighet att träffa folk att intervjua, säger Venediktova. Ryssland har inte förnekat att stora mängder barn och vuxna har transporterats dit. Tvärtom. Ryska utrikesdepartementet citerade den 12 maj en intervju med landets kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova, som då sa att över 190 000 barn anlänt till Ryssland från Donbas-området fram till början av maj och att runt 1 200 av dessa kom från barnhem i Donetsk och Luhansk. Däremot hävdar Ryssland att transporterna skett frivilligt, men flyktingars vittnesmål och rapportering om de ryska så kallade filtreringslägren talar emot. Ukrainska parlamentets tidigare ombud för mänskliga rättigheter, Ljudmila Denisova, varnade i april för att Ryssland vidtagit åtgärder för att ändra sin lagstiftning så att det ska bli lättare att adoptera barn från Donbas-regionen. ”Ryssland upprepar scener från 2014 när ukrainska barn fördes ut med det så kallade ’hoppets tåg’ från ockuperade Krym för att adopteras”, skrev Denisova då i ett inlägg på Facebook. Det stämmer med uttalanden från intervjun med Maria Lvova-Belova om att skynda på processen för att barn från Donetsk och Luhansk ska kunna placeras i ryska familjer och få ryskt medborgarskap. Där hävdar hon också att många av barnen i praktiken är ryssar eftersom de är födda efter 2014, när Ryssland tog över kontrollen över delar av området. Det stora antalet barn som ska ha tvångsdeporterats till ryska eller ryskkontrollerade områden gör att det skulle kunna konstituera ett folkmord. Det skriver författarna till en färsk rapport gjord av Raoul Wallenberg Centre i Montreal och den Washingtonbaserade tankesmedjan New Lines Institute som mer än 30 juridiska experter bidragit till. Utöver att utgöra folkmord ”skulle dessa tvångsdeportationer kunna definieras som etnisk rensning”, står det i rapporten. Däremot saknas fortfarande mycket information om deportationerna. När FN-organet Unicef får frågan av Reuters är svaret att de inte kunnat ta sig in i gränsområdena och därför inte kan bekräfta uppgifterna om bortförda barn. Även Internationella brottmålsdomstolen, ICC, är uppmärksammade på ärendet. – Vi är medvetna om anklagelserna och rapporterna om deportationer som inkluderar barn och vi ska se till att efter bästa förmåga samla bevis som kan fastställas i sinom tid, sa ICC:s chefsåklagare Karim Khan till Reuters i maj. ICC öppnade redan i mars en utredning om krigsbrott i Ukraina men vill i nuläget inte svara nyhetsbyrån på om misstänkt folkmord ingår i den utredningen. Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova räknar med hjälp från internationella samfundet. Hon vill rekrytera internationella krigsbrottsexperter till mobila team som ska kunna samla in bevisning – för att kunna åtala misstänkta i ICC. Dessa team skulle kunna vara redo att börja jobba redan nu i juni, säger den brittiska åklagaren Wayne Jordash till Reuters. Han företräder ACA (Atrocity Crimes Advisory Group) en organisation som skapades i maj av EU, USA och Storbritannien för att hjälpa Ukraina med utredningar av krigsbrott. – Bevisen för att detta sker på flera platser blir allt starkare. Men exakt hur det sker är ännu inte helt klart, säger Jordash. Källor till artikeln:
Friday, May 17, 2024