”Alla som flyr Putins bomber är välkomna i Europa”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Unionen ska för första gången försöka använda sitt massflyktsdirektiv för att ge utökat skydd till dem som flyr från Ukraina. Men vad innebär det egentligen? EU-kommission har föreslagit att unionens massflyktsdirektiv aktiveras för att erbjuda människor som flyr Ukraina tillfälligt skydd inom EU med rätt till bostad, skolgång, sjukvård och arbete. Uppehålls- och arbetstillstånd ska kunna ges omedelbart för så väl ukrainska medborgare som boende i Ukraina – inklusive icke-ukrainare, statslösa och asylsökande. ”Temporary Protection Directive” infördes 2001 mot bakgrund av det stora antalet flyktingar som kom efter de jugoslaviska krigen på 90-talet, men har aldrig använts tidigare. Det är tänkt att kunna ge omedelbart tillfälligt skydd för de som flyr från ett land utanför EU, när en oväntad flyktingvåg väntas överbelasta det vanliga asylsystemet. Det var tal om att aktivera direktivet i somras, när talibanerna tog över makten i Afghanistan och väst lämnade landet under kaotiska former, skriver Politico. Initiativet för att direktivet ska aktiveras måste komma från EU-kommissionen, som inför torsdagens ordinarie möte med medlemsländernas inrikes- och utrikesministrar kommer att lägga fram ett formellt förslag. Förslaget måste sedan röstas igenom av en kvalificerad majoritet i EU-toppmötet, som består av unionens stats- och regeringschefer. Det innebär att minst 15 medlemsländer som representerar 65 procent av EU:s befolkning måste rösta ja. Danmark är inte bundet till direktivet på grund av en undantagsklausul. Så fort förslaget fått grönt ljus är det tänkt att det ska träda i kraft och ge skydd till de berörda i minst ett år. Det kan sedan förlängas, beroende på hur konflikten utvecklar sig, till sammanlagt tre år. Direktivet är utformat för att skapa balans mellan medlemsländerna och deras insatser. Fördelningen av nyanlända sker efter varje lands kapacitet. Inget land kan dock tvingas att ta in de flyende och ingen person kan heller tvingas att åka till något särskilt EU-land, skriver TT. Om direktivet aktiveras förväntas medlemsländerna omgående utfärda uppehållstillstånd för de som flyr samt begränsa formaliteterna till ett minimun. Länderna ska också erbjuda arbetstillstånd, boende och tillgång till välfärd såsom sjukvård och skola. I direktivet finns också kriterier för hur familjer som splittrats ska kunna återförenas och få skydd, även om enbart någon eller några familjemedlemmar kvalificerar för det. En av huvudorsakerna till att direktivet aldrig tidigare aktiverats är den oenighet som ständigt tycks råda mellan medlemsländerna i synen på flykt och migration. Av vissa ses direktivet också som ett möjligt steg i riktning mot ett obligatoriskt omfördelningssystem – något som till exempel Polen och Ungern enligt Politico tidigare ställt sig kritiska till. Men till skillnad från tidigare flyktingvågor har medlemstaterna nu visat en snabb och enad politisk vilja att ta emot de som flyr, rapporterar Euronews. EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande att stödet för förslaget i EU-toppmötet redan är utbrett. Nej, att garanteras skydd under det här direktivet är inte detsamma som att garanteras asyl. Den som får tillfälligt skydd kan dock söka asyl när som helst under vistelsen – möjligheterna att söka påverkas inte. Om personen nekas asyl kan denne stanna i landet så länge det tillfälliga skyddet gäller, därefter kan landet som erbjudit skyddet be personen att återvända. Om hen vägrar kan regeringen verkställa tvångsavvisning, även om direktivet uppmanar medlemsländerna att ta ”humanitära skäl” som gör återvändandet omöjligt i beaktning. Barn som skrivits in i skolsystemet kan få tillåtelse att stanna även efter att det tillfälliga skyddet upphört. Det gäller även personer som har hälsoskäl.
Saturday, May 18, 2024