New Delhi: Samajwadis partipresident Akhilesh Yadav, klädd i festmössa, går mot Mahatma Gandhis staty i parlamentet i New Delhi. (PTI)
En dag efter att premiärminister Narendra Modi målade Samajwadi-partiet (SP) genom att säga att “laal topi waale (de som bär röda kepsar)” var som en “röd varning& #8221; för Uttar Pradesh deltog SP-parlamentariker inklusive grundaren Mulayam Singh Yadav och den nationella presidenten Akhilesh Yadav på onsdagen (8 december) i Lok Sabha med röda kepsar.
SP:s officiella handtag twittrade bilder på SP-ledare med röda mössor och en video från Akhileshs demonstration på tisdagen (7 december) med RLD-presidenten Jayant Chaudhary med texten: “Yeh krantikari lal rang ki topiyan (De där revolutionära röda mössorna )”.
Best of Explained
Klicka här för mer
De klarröda kepsarna tjänar till att göra SP:s ledare och arbetare omedelbart igenkännbara i UP’s fullsatta politiska scen, samtidigt som de gör, enligt partiet, ett djärvt socialt uttalande. På sitt Twitter-handtag har Akhilesh publicerat ett svartvitt foto av sig själv på en cykel, SP’s valsymbol, och interagerar med en grupp ungdomar, med bara sin keps i klarrött.
https://images.indianexpress.com/2020/08/1×1.png
Mulayam gillar inte kepsar
Mulayam Singh Yadav grundade Samajwadi-partiet den 4 oktober 1992. Partiinsiders sa att Mulayam själv aldrig var förtjust i att bära kepsar av någon färg, och bar den röda kepsen endast vid sällsynta tillfällen.
Men 1998 , föreslog han Yuvjan Sabha, en frontorganisation för hans parti, att bära röda kepsar.
Bilder från SP’s nationella kongresser finns på partiets hemsida. På bilden av SP’s första nationella konvent som hölls den 4 november samma år kan ingen person på läktaren ses i en röd keps. Däremot två personer — en av dem sitter precis bakom Mulayam — kan ses bära vita Gandhi-topis.
På den här bilden av SP’s första nationella konvent kan ingen person ses i en röd keps. Däremot kan två personer ses bära vita Gandhi-topis. (Källa: Samajwadiparty.in)
På bilden av SP’s andra nationella konferens som hölls i Lucknow den 11 och 12 oktober 1994, är Mulayam och alla andra på läktaren med honom barhuvade, förutom en ledare som bär en Gandhi-keps. Festbannern bakom dem är dock i rött.
I SP’s andra nationella konferens var alla utom två barhuvade. Festbannern var röd. (Källa: Samajwadiparty.in)
SP’s välbekanta röd-och-gröna banderoll — färgerna på partiflaggan idag — visas på bilden från det tredje nationella konventet som hölls i Lucknow den 27-28 juli 1996. Enligt partiets talesman Rajendra Chaudhary står det röda i SP’s flagga för sitt engagemang för arbetare och det gröna för bönder.
Den tredje kongressen hade en röd-grön banderoll. (Källa: Samajwadiparty.in)
Den helt röda fanan från 1994 återkommer dock på bilden från den fjärde konferensen i Bhopal den 29-31 januari 1999. Men Mulayam och de flesta av hans kollegor på läktaren ses bär stora röda och gröna märken.
Den röda banderollen i den fjärde kongressen. (Källa: Samajwadiparty.in)
Den röda mössan dyker upp för första gången på bilden av partiets femte nationella konferens, som hölls i Kanpur den 3-4 januari 2002, ett helt decennium efter att SP var grundad. En partiledare ses sitta på bakre raden på läktaren iförd den röda kepsen. Den röd-gröna banderollen återkommer också på den här bilden. Mulayam och flera andra bär de röda och gröna märkena.
Ingen röd mössa syns på bilden från den sjätte konferensen, som hölls i Patna den 21-23 april 2005.
Men en ledare syns i den röda mössan på bilden från nästa konferens, den sjunde , som hölls i Jabalpur den 26-28 mars 2008.
Läs också |Uttar Pradesh-undersökningar: 'Bhaiyya får folkmassor… Låt oss se hur många röster han får'
Akhilesh och den röda hatten
Akhilesh Yadav gör ett första framträdande på bilden från SP& #8217;s åttonde nationella konferens, som hölls i Agra den 7-8 juni 2011.
Han ses bära den röda kepsen, tillsammans med minst tre andra, alla samlade nära honom på läktaren. Mulayam är på läktaren, men utan keps. Två ledare ses bära vita Gandhi-topis.
Efter att ha tagit kontroll över partiet 2016-17 uppmuntrade Akhilesh partiarbetare och ledare att bära den röda kepsen. Efter att ha förlorat SP förlorade parlamentsvalet 2017 och BJP kom till makten i UP, började han bära kepsen vid alla partitillställningar och offentliga evenemang.
Han såg till att partiarbetare bar kepsen vid protester och demonstrationer mot Yogi Adityanath-regeringens politik och mot incidenter av brott i staten.
Partiets frontorganisationer — Lohia Vahini och ungdomsbrigaden — bär också de röda kepsarna, med organisationens namn tryckt på dem. SP-arbetare bar röda kepsar när de bråkade med polisen i Chandauli i söndags.
Akhilesh Yadav vinkar mot publiken under ‘Samajwadi Vijay Yatra’ inför valet till UP-församlingen 2022 i Jhansi. (Twitter/AkhileshYadav)
Rötts betydelse
Partiets talesperson Chaudhary, som har deltagit i alla SP:s konvent, sa: “Den röda mössan antogs av socialistiska ledare i deras första konvent 1934 i Patna. Ledarna gick sedan skilda vägar, men de och medlemmarna i deras organisationer och partier fortsatte att bära den röda kepsen. Ett exempel är Praja Socialist Party, vars ledare också bar röda kepsar.”
I ett uttalande på onsdagen (8 december) sa Akhilesh: “BJP-ledare är rädda för den röda hatten… BJP ki lal batti gul hone wali hai (BJP kommer att förlora makten).”
Han tillade att BJP:s ledare kanske inte är medvetna om att röd är färgen på Lord Hanuman, och på solen och blodet; rött är förändringens färg. “Kali topi wale (RSS) yeh nahi samajh payenge kyunki unki sonch sankeern hai. (De som bär svarta kepsar — färgen på RSS:s huvudbonader — kan inte förstå innebörden och betydelsen av rött på grund av deras snäva tänkesätt,” Akhilesh sa.
Samajwadis partipresident Akhilesh Yadav bär partykeps i parlamentet under vintersessionen i New Delhi. (PTI)
Intressant nog är dock locket på BJP:s allierade Nishad Party också av en färg nära röd. Partipresident Sanjay Nishad säger att färgen på hans partis mössa är “rödbrun”. Nishad bar sin partikeps när han var med premiärminister Narendra Modi på läktaren i Gorakhpur på tisdagen.
Nyhetsbrev | Klicka för att få dagens bästa förklaringar i din inkorg
- Indian Express-webbplatsen har varit betygsatt GREEN för sin trovärdighet och pålitlighet av Newsguard, en global tjänst som betygsätter nyhetskällor för deras journalistiska standarder.
