Nederländerna är EU: s största köttexportör. Det har också en av de största boskapsnäringarna i Europa, med mer än 100 miljoner nötkreatur, höns och grisar. (Hussein Falleh/AFP/Getty Images)
Nederländerna överväger förslag, som är de mest radikala i sitt slag i Europa, att minska antalet boskap med 30 procent genom att tvinga bönder att sälja sina utsläppsrätter och till och med deras mark till staten.
Vad är förslaget?
Tjänstemän vid finans- och jordbruksdepartementet i Nederländerna har lagt fram förslag om att minska antalet boskap med nästan en tredjedel av befolkningen.
Nederländerna är EU: s största köttexportör. Det har också en av de största boskapsnäringarna i Europa, med mer än 100 miljoner nötkreatur, höns och grisar. Landet hade en genomsnittlig densitet på 14 getter, 93 nötkreatur, 298 grisar och 2372 fjäderfä per km2 och 414 personer per km2 under 2018.
https://images.indianexpress.com 2020/08/1×1.png < p> Förslaget säger att antalet boskap bör minskas med 30 procent genom att tvinga vissa bönder att sälja utsläppsrätter och till och med deras mark till staten, om det behövs, rapporterade Guardian.
Detta kommer efter en växande offentlig debatt i landet om effekterna av boskapsproduktion på människors hälsa och miljön. Debatten hade fått en förnyad drivkraft efter Q-feberepidemin som drabbade de mest tätbefolkade boskapsområdena i landet 2007-10.
Vad är orsaken bakom en sådan plan?
Nederländerna kämpar mot en akut klimatkris orsakad av ett överskott av kväveutsläpp. Oron för boskap beror på att de producerar gödsel som, när de blandas med urin, frigör ammoniak, som är en kväveförening.
Denna ammoniak, via avrinning från gården, kan komma in i vattenkroppar, i vilket fall överdriven kväve kommer att skada känsliga naturliga livsmiljöer. Kväve kan leda till alger som bryter ned syre vid vattenytan.
En studie som publicerades i Elsevier förra året konstaterade att djurproduktion leder till alarmerande nitratföroreningar av grundvatten.
I papperet står det: ”Förutom de oönskade effekterna på markens funktion, läcker kväve i marken, som till stor del kan hänföras till boskapsproduktion, ut till grundvattnet huvudsakligen i form av nitrat (NO3−) … 2012-2015 ledde detta till överskridande av standarden (50 mg nitrat/L) i 47% i sandjordregionen, 8% i leregionen, 60% av gårdarna i lössregionen och ingen av gårdarna i torvregionen. Överskridandet av standarder påverkar dricksvattenproduktion och ytvattenkvalitet. Andelen gårdar med överskridande av standarden var annorlunda specifikt på mjölkgårdar. ”
Studien konstaterar också att avrinning och urlakning av näringsämnen från mark och grundvatten leder till övergödning, vilket leder till att kvävehalterna överskred standarden vid 50-65% av mätpunkterna i sandområdet och i cirka 40–60% i leregionen mellan 2011 och 2014.
Dessutom kan avsättning av kväveföreningar också påverka markens ekosystem genom försurning och övergödning. Studien konstaterade att 60% av ytan i naturområden i landet utsätts för högre kväveutfällning än de kritiska belastningsvärdena för de specifika naturmåltyperna.
Det tillägger: ”Boskapsproduktionen i Nederländerna bidrar med ungefär 40% till den totala kväveutfällningen, främst genom utsläpp av ammoniak. Det största bidraget till ammoniakutsläppen är från nötkreatur med 63%, följt av grisar med 21%och fjäderfä med 11%. Förändringar i total kväveutfällning påverkar inte proportionellt förändringar i kritisk lastöverskridande. När nollutsläpp från djurhållning antas sjunker överskridandet från cirka 60% till cirka 15%. ”
Hur allvarlig är krisen i Nederländerna?
Frågan är enorm oroande i landet eftersom det har kämpat med vad det kallar en ”kvävekris” ganska länge nu.
I maj 2019 beslutade den nederländska förvaltningsdomstolen i statsrådet, som är det högsta administrativa organet i Nederländerna, att regeringen bryter mot EU -lagen genom att inte göra tillräckligt för att minska överskott av kväve i utsatta naturområden. Domstolen konstaterade att regeringens kvävehandlingsprogram (PAS), ett program för att begränsa effekterna av kväve, var otillräckligt.
Efter detta gav ministeriet för jordbruk, natur och matkvalitet ett externt organ att föreslå lösningar på krisen. Den 17 december 2020 godkändes därför en ny lag som syftar till att begränsa utsläpp av kväve av det nederländska parlamentet.
Enligt en rapport från Global Agriculture Information Network satte den nya lagen tre mål-40 procent av de kvävekänsliga Natura-2000-områdena måste ligga under det kritiska avsättningsvärdet (& lt; 255 mol per hektar) år 2025, 50 procent av kvävekänsliga Natura-2000-områden måste ligga under det kritiska avsättningsvärdet 2030 och 74 procent av de kvävekänsliga Natura-2000-områdena måste ligga under det kritiska avsättningsvärdet 2035.
Lagen syftar till att halvera kväve utsläpp på grund av byggverksamhet och jordbruk 2035.
Nederländerna har också genomfört andra stränga åtgärder för att ta itu med krisen, bland annat att sänka hastigheten på dagtid till 100 km/h på motorvägar för att begränsa kväveoxidutsläpp och stoppa gasprovande byggprojekt.
Men utsläpp av växthusgaser av boskap är fortfarande ett orosområde i landet.
Enligt en rapport från FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation bidrar boskapssektorn med 18% av det globala utsläppet av växthusgaser. Den genererar 65% av människorelaterad kvävedioxid, vars potential för global uppvärmning är 310 gånger CO2.
Vad har reaktionen varit på förslaget att minska antalet boskap?
Miljöaktivister har till stor del välkomnat planen och sagt att det är ett positivt steg att minska på kväveutsläppen i landet.
Jordbrukargrupper har dock starkt motsatt sig planen och blockerat vägar med traktorer i protest över förslag om att begränsa ammoniak från animaliskt avfall.
Wytse Sonnema, chef för public relations vid den nederländska jordbruks- och trädgårdsorganisationen (LTO), sa till Guardian att staten som tar över mark från bönder är en dålig idé. ”Det är ett landgrepp från regeringen som inte passar med bra styrning. Den andra anledningen är mycket praktisk: expropriation tar fem till sju år innan du har resultat, och i många fall längre. Vi har inte den här tiden, och det är naturligtvis mycket dyrare, säger Sonnema.
I Guardian -rapporten konstaterades också att de flesta partier vill ha ett mer frivilligt tillvägagångssätt i detta avseende, med Derk Boswijk, talesman för den kristdemokratiska överklagandet, som sade att expropriation kan vara katastrofalt för regeringen. ”I Nederländerna finns det redan en sammandragning på 3% om året inom jordbrukssektorn, många bönder har ingen att lämna åt, och det förutses att om 10 till 15 år kommer 40% till 50% att ha slutat ändå. Planer för tvångsexpropriation … är katastrofala för stöd och förtroende för regeringen, säger Boswijk.
< /p>
Även när lagen om minskning av kväveutsläpp godkändes av det nederländska parlamentet förra året var det stort motstånd mot det. Flera partier som PVV (partiet för frihet), grön vänster, partiet för djuren och arbetarpartiet (PvdA) hade hävdat att lagen inte är tillräckligt ambitiös för att minska kväveutsläppen.
Forumet för demokrati, som hade röstat emot lagen, hade då sagt att den enda avsikten var att decimera jordbrukssektorn. LTO hade uttalat att lagen är en svårighet för sektorn och har ett ”ouppnåeligt mål” för 2035.
-
- Indian Express-webbplatsen har betygsatt GRÖN för sin trovärdighet och trovärdighet av Newsguard, en global tjänst som rankar nyhetskällor för sina journalistiska standarder.
-
© IE Online Media Services Pvt Ltd