Vilka är de verkliga skälen till Erdogans Natostopp – val, flygplan och Putin?

Senaste turbulensen inom svenska inrikespolitiken är slutet för den svenska Natoansökan, enligt en del bedömare. Andra menar att det bara är ännu ett litet hinder på vägen mot att Turkiet slutligen släpper in Sverige och Finland i försvarsalliansen. Omni går igenom teorierna från de främsta internationella experterna om vad som verkligen ligger bakom den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans motvilja till de nordiska Natomedlemskapen. Turkiet är den stora bromsklossen när det kommer till Sveriges och Finlands Natoansökningar. Landet har bland annat krävt att Sverige ska sluta stödja den kurdiska milisen YPG och att det stöd, som Turkiet menar att Sverige ger, till den terrorstämplade organisationen PKK ska upphöra. Men enligt en del analytiker grundar detta inte bara sig i ett genuint agg mot Sveriges relationer till kurderna – det är också rökridåer kring en större politisk strategi. Den senaste veckan har internationella experter ställt sig frågan: Vad vill Turkiets president Recep Tayyip Erdogan egentligen? Till att börja med är de svenska relationerna till kurderna ett rött skynke för Turkiet i sig självt och genom att ställa de här kraven på Sverige sänder man ett meddelande till Stockholm och andra västländer att man inte ska göra sina band till kurderna permanenta. Det menar Soner Cagaptay, chef över turkiska forskningsprogrammet på Washington Institute for Near East Policy. – Turkiet vill verkligen göra ett exempel av Sverige, säger han till Politico. I takt med att inflationen ökar och den ekonomiska krisen fördjupas behöver Erdogan visa sig stark på hemmaplan. Framförallt inför presidentvalet 2023. Om Erdogan kan få väst att göra eftergifter så skulle det kunna framställas som en stor vinst inför valet och kravet på att göra upp med ”terroristerna” skulle kunna gå hem inrikespolitiskt. – Det går inte bra för Erdogan i opinionsmätningarna. Han ser ut att förlora. Detta kan också vara något som passar en större turkisk publik, sa Paul Levin, som är föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till Euronews i maj. Kan det finnas ett visst mått av att försöka hålla sig väl med den ryske presidenten Vladimir Putin också? Trots sina geopolitiska meningsskiljaktigheter så kommer ledarna ganska bra överens. Försvarssamarbetet med Ukraina är viktigt men det är också viktigt att ha fortsatt vänskapliga relationer med Ryssland när det kommer till turism och energi och andra faktorer som formar den inhemska opinionen. Det förklarar Lisel Hintz, professor vid Johns Hopkins universitetet, för Politico. Det är också viktigt för Turkiet att ha fortsatt tillgång till ryskkontrollerat luftrum i norra Syrien för att kunna attackera kurdiskledda styrkor där. Ytterligare en faktor som kan ligga som motiv till Erdogans motvilja till ett svenskt Natomedlemskap – tror vissa – handlar om att Turkiet vill ha förhandlingsutrymme kring köpen av moderniseringspaket och nya F16-plan från USA. Den första delen av den F16-dealen har signerats av USA:s president Joe Biden men paketet har inte gått igenom i den amerikanska kongressen ännu. Magasinet Foreign Policys kolumnist Steven A. Cook menar att Turkiets farhågor om säkerhetsrisker med Sveriges band till kurderna inte är logiskt. Andra Natoländer har också band till kurder. – Det antyder att det egentligen är något helt annat som pågår och vad som verkligen händer är att det verkar finnas ett motstånd i kongressen mot Turkiets F16-plan, säger han till tidningen. I och med den senaste veckans turbulens i den svenska inrikespolitiken där justitieminister Morgan Johansson ställdes inför en misstroendeomröstning kan läget ha förändrats något. Den tidigare vänsterpartisten och numera politiska vilden Amineh Kakabaveh lade ner sin röst och Johansson klarade sig kvar på sin ministerpost efter att Socialdemokraterna bekräftat den överenskommelse man gjort med Kakabaveh i höstas. Det här kan ha låst läget i Natoförhandlingarna ytterligare tror flera bedömare. – Överenskommelsen med Kakabaveh gör det nog svårare för regeringen att hitta en smidig diplomatisk kompromiss med Ankara, säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT. Halil Karaveli, senior forskare på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, säger till SvD att det innebär ”slutet för Sveriges Natoansökan”. – Som jag ser det visar detta att den svenska regeringen inte avser att tillmötesgå Turkiets krav. Många experter har varit övertygade om att Turkiet kommer att ge med sig efter att ha fått fram sina poänger. Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, sa till DN i slutet av maj att Turkiet såg ett bra förhandlingsläge men att mycket talar för att Sverige kommer att få sin Natoansökan godkänd. – När allt kommer omkring tror jag att frågan kommer få en lösning, och att en sådan lösning möjligen involverar fler länder än Sverige, Finland och Turkiet, sa han till tidningen då. Det är för mycket som står på spel, resonerar Lindh. Halil Karaveli är dock inte helt säker. – Relationen mellan USA och Turkiet är inte särskilt bra, och Turkiet har egentligen inget att vinna på att Sverige går med i Nato, säger han till SvD. Vill du läsa mer?