Vad är MLRS – och varför tvekar USA att skicka dem till Ukraina?

En gamechanger. Så beskrivs vilken skillnad det skulle göra för Ukraina om USA beslutar att skicka vapensystemet MLRS som president Zelensky länge vädjat om. I rysk tv beskrivs ett sådant beslut som att ”korsa en röd linje” och USA har ännu inte gett något klart besked. Men hur fungerar egentligen MLRS? Varför skulle det kunna vara så avgörande för Ukraina? Och varför tvekar USA? Omni reder ut. M270 MLRS (Multiple Launch Rocket System) är en typ av avancerat raketsystem med väldigt lång räckvidd. Avfyrningsfordonet kan bära två kapslar om sex ostyrda projektiler i vardera kapsel – alla tolv kan avfyras på mindre än en minut. Den typ av robotar som vanligtvis används har en räckvidd på runt 70 kilometer, enligt data från amerikanska armén som Washington Post publicerat. I uppdaterade versioner av MLRS kan den i stället laddas med en annan typ av robotar, kallad ATACMS, i varje kapsel. Dessa har då en räckvidd på upp till 300 km. Fordonet kan dessutom förflytta sig snabbt innan fiendeartilleriet hinner identifiera det och besvara elden. Det tycks finnas två tunga skäl som talar emot a tt USA kommer skicka raketsystemet. Det ena handlar om den egna försvarsförmågan och det andra om Rysslands reaktioner. USA:s nationella säkerhetsråd ska enligt källor ha uttryckt oro för att Ukraina skulle kunna använda fordonen till att avfyra robotar mot mål inne i Ryssland, rapporterade CNN i slutet av maj. Även Washington Post rapporterar att det höjts röster i Vita huset om risken för att vapnen används mot ryskt territorium och därmed eskalerar kriget. Samma dag gjordes ett uttalande i den statliga tv-kanalen Rossiya-1. Den inflytelserika tv-värden Olga Skabeeva, sa i sin tv-show att det från ryskt håll kommer ses som att USA ”passerar en röd linje” om de skickar MLRS som kan nå Ryssland. Och att det uppfattas som ”ett försök att provocera fram ett väldigt kraftfullt svar från Ryssland”. I måndags, 30 maj, sa USA:s president Joe Biden att de inte kommer skicka vapensystem till Ukraina som kan nå ryskt territorium. Exakt vad han menar med det är oklart, men The Guardian konstaterar att det ligger i linje med uttalanden under helgen om att Vita huset är villiga att skicka MLRS som enbart är utrustade för kortare räckvidd. Varje försändelse av amerikanska vapen föregås av en noggrann genomgång av hur det påverkar den egna försvarsförmågan – och hittills har försändelserna inte inneburit några större risker, enligt USA:s försvarschef Mark Milley. Med tillägget att militären ”mycket, mycket noga” följer utvecklingen för att se till att lagren inte töms till riskabla nivåer. Enligt källor till CNN växer oron för att säkerheten ska påverkas när det kommer till att skicka dyrare och mer kraftfulla vapensystem, som USA inte har lika stora tillgångar av. Ukraina håller på att tappa tålamodet med USA:s utdragna besked. Enligt en ukrainsk tjänstemans egen utsago ber de om en uppdatering angående beslutet ”varje timme”. Men Pentagons svar är än så länge ”vi jobbar på det”. En anledning till otåligheten är att även andra länder väntar in USA:s besked. Enligt källor till CNN överväger Storbritannien att skicka MLRS men vill helst göra det i samma veva som USA. Förra veckan publicerade Ukrainas försvarsdepartement en video som uppges visa hur ryska TOS-1A – ett raketsystem som kan avlossa termobariska så kallade vakuumbomber – attackerar ukrainska mål i Donetsk-området. I sitt inlägg på Twitter skriver departementet att ”Ukraina är redo att slå tillbaka. För att göra det behöver vi MLRS i Nato-stil. Omedelbart” Det ryska vapensystemet i videon har en räckvidd på upp till 10 km. Om Ukraina fick tillgång till MLRS skulle det vara en rejäl uppgradering jämfört med de vapensystem de använder i dag. Den viktigaste skillnaden på MLRS och de vapen USA försett Ukraina med tidigare är räckvidden. Som jämförelse når haubitsen M777, det kraftfullaste vapen som USA skickat fram tills nu, 30 kilometer. Även om USA enbart förser Ukraina med de minst kraftfulla robotarna i MLRS-systemet innebär det en dubblerad räckvidd. Även möjligheten till snabba förflyttningar skulle troligen spela en enorm roll för striderna i Donbass-området, skriver Politico och pekar på hur kampen om regionen utvecklats till en artilleriduell på långdistans. Nick Reynolds, specialist på markstrid vid den brittiska tankesmedjan Rusi, säger till The Guardian att den ryska eldkraften stoppar Ukraina från att utföra motattacker. – Skillnaden i artilleriförmåga är en avgörande faktor för att ryska marktrupper kan fortsätta att vinna mark, säger han och tillägger att Ukraina med hjälp av MLRS skulle kunna ”störa ut” all typ av aktivitet långt bakom fiendens front. Jason Crow, en demokratisk kongressledamot som besökte Kyiv tidigare i maj, säger till CNN att MLRS skulle kunna vara en ”gamechanger” för Ukraina och ge ett betydande momentum mot Ryssland. Enligt honom skulle det ryska standardartilleriet, med en räckvidd på runt 50 kilometer, inte längre kunna komma i närheten av ukrainska stadskärnor om MLRS-system placerades ut i städerna. – Det skulle eliminera deras belägringstaktik. I Bidens senaste uttalande framgick inte riktigt vad han syftade på när han sa att USA inte kommer skicka vapensystem som kan nå ryskt territorium. Av vissa har det tolkats som att USA inte avser att förse Ukraina med någon typ av MLRS. Men redan innan uttalandet har källor med insyn i förhandlingarna sagt att det aldrig varit aktuellt att skicka den typen av MLRS-robotar som har längst räckvidd. Det kan även vara det som Biden menar. Så sent som förra veckan har flera amerikanska medier citerat källor som uppfattat det som att Vita huset lutar åt att skicka någon typ av långdistans-robotar. Men något beslut är ännu inte fattat och det är oklart när och hur många USA i så fall planerar att skicka.