Åtta punkter som kan avgöra kriget i östra Ukraina

Blir det stora pansarslag som i Kursk 1943 eller fortsatt nålstickskrig? Kan Ryssland nå framgångar eller blir det en repris på fiaskot runt Kyiv? Ryssland tros nu ha inlett sin väntade storoffensiv i Östra Ukraina. Omni listar sju punkter som kan bli viktiga i kriget om Donbas. Ryssland tros ha ökat antalet soldater i östra Ukraina under den senaste tiden. Totalt 76 så kallade bataljontaktiska grupper, med vanligtvis 600 till 800 soldater, är nu inne i Ukraina, enligt Pentagons bedömning. Det är elva fler än vid förra bedömningen, men inte lika många som vid invasionens tidigare fas. Ryssland har tagit stora förluster hittills under kriget och skicket på styrkorna som nu strider är ett stort frågetecken. Det är tveksamt om Ryssland klarat att ersätta alla förluster och de nya soldater som tagits in kan vara både sämre utrustade och ha mindre utbildning. På andra sidan står Ukraina. Före krigsutbrottet låg tyngdpunkten i Ukrainas väpnade styrkor i öst och där fanns också de bäst utrustade och mest välutbildade soldaterna. Dessa tros nu ha fått påfyllning från västra Ukraina. Men efter snart två månaders strider finns det även här frågetecken: – Vi vet riktigt inte hur Ukrainas styrka är nu, säger Sam Cranny-Evans vid tankesmedjan Rusi till BBC. Platt, öppet, färre städer och mindre bebyggelse. Östra Ukraina anses vara ”förstklassigt stridsvagnsterritorium” och vi kan nu få se stridsvagnsslag som liknar de som skedde i området under andra världskriget, skriver The Times. Det är en typ av strid vi sett lite av hittills i kriget och den anses passa Ryssland bättre och Ukraina sämre. ”Rasputitsa” är det militärt välkända ryska ordet för perioderna av vår- och höstregn som förvandlar delar av Ukraina, Belarus och Ryssland till lervälling och gör vägar svårfarbara. Ett annat namn är ”General lera”. För både Napoleon och Adolf Hitler fick erfara vad kan Rasputitsa kan göra mot en framryckande armé. Men detta är våren 2022 och inte hösten 1812 eller 1941 – det finns numer asfalt och inte ska väl något så banalt som lera kunna stoppa en modern krigsmakt? Jo, bedömare anser att det faktiskt har betydelse att Ryssland valt kriget nu jämfört med på vintern när marken är frusen eller sommaren när marken har torkat. Ryska stridsfordon kan inte röra sig på öppna fält utan tvingas att hålla sig till vägar. Där bildar de långa kolonner, har James Heappey, brittisk minister för de väpnade styrkorna och tidigare officer, sagt till BBC. Men då blottar de sig och blir ”ganska lätta mål” för Ukraina precis som vid striderna norr om Kyiv, enligt Heappey. Den stora bilden är att Ryssland bedöms genomföra frontanfall från öst. Samtidigt sker anfall från norr och söder som om de lyckas bildar en ”kniptång” som stänger inne Ukrainas styrkor i öst. Zoomar vi in finns det fler frågetecken. Kan Ryssland till skillnad från tidigare kombinera flera vapenslag som armén och flygvapnet i offensiven? Kommer Ukraina att möta Ryssland i öppna och större strider, eller kan den framgångsrika taktiken från Kyiv fortsättas? Det vill säga att med små och svårhittade grupper slå mot ryska kolonner och truppansamlingar? Vi minns kolonnen norr om Kyiv som mest liknade en milslång bilkö. Har Ryssland fått ordning på problemen med försörjning och logistik? De försöker, men nej är det korta svaret från Pentagon. Ett konkret exempel är utbuktningen i Izium där det finns betydande ryska trupper. De kommer och försörjs från ryska Belgorod i norr. Här har Ryssland ett problem. Huvudvägen till Izium är stängd, då Charkiv aldrig intogs. Ryska kolonner tvingas därför ta omvägar på sämre vägar längre åt öst. Den försörjningslinjen är sårbar för ukrainska angrepp och de kan ske i gynnsam terräng – det är inte öppet och platt överallt. Det kan alltså vara möjligt att den ryska offensiven ännu en gång stannar upp på grund av brist på bränsle och ammunition. Men även Ukraina har utmaningar i försörjningen och de är nu större än när Kyiv försvarades. Ryska flygplan, robotar, drönare och artilleri har allvarligt skadat Ukrainas försörjning österut, bedömer militärexperten Daniel L. Davis. Försvaret behöver mat, ammunition och bränsle. Vid stridsvagnsstrider blir bränslet särskilt viktigt, då det där behövs ett rörligt försvar och motattacker för att Ukrainas styrkor inte ska bli instängda, skriver Davis för CNN. Den ryska moralen och stridsviljan bör, enligt alla gängse mått, vara i botten. Förluster och kamraters död anses vara moralsänkande, och det har soldaterna som nu strider i många fall varit med om. De har också stridit under längre tid än vad som anses optimalt, och själva målet med striderna är förhållandevis oklart. Även Ukrainas styrkor tros vara slitna. Men de har fördelen av att försvara sig på hemmaplan och de slåss för ett mer tydligt mål. Västländer har nu börjat förse Ukraina med allt tyngre vapen och de kan knappast längre anses ”defensiva”. Det handlar om stridsvagnar, artilleri och större och mer kapabelt luftvärn som ska skydda mot ryska flygplan och robotar. En del frågar sig om det är för lite och för sent och det är tveksamt om de tyngre vapnen som levererats hittills är tillräckliga för att Ukraina ska klara öppna stridsvagnsslag mot Ryssland. Samtidigt fortsätter leveranserna av de lättare vapnen, till exempel pansarvärnsrobotar. Och nu har det tillkommit nya vapen som anses passa in ett småskaligt och rörligt försvar. Switchblade från USA har fått mycket uppmärksamhet. Vapentypen har inte ett givet svenskt namn men de har kallats ”kamikazedrönare” och ”patrullrobotar”. I korthet är det små långsamma drönare som från luften letar efter mål på marken. Hittar drönaren ett mål och får klartecken sätter den fart nedåt och exploderar vid träff. Switchblade passar perfekt för Ukrainas små och rörliga stridsgrupper, säger en militäranalytiker enligt CNN. Det går att göra mer eller mindre kvalificerade gissningar om vad som ska hända i östra Ukraina den närmaste tiden. Men de handlar om just gissningar, för det flesta av ingångsvärdena till striden är just bedömningar. Och de kan vara fel. Utifrån vad som är känt och bedöms har inte Ryssland tillräcklig kraft för en lyckad offensiv. De kan spränga upp saker och göra vissa avancemang men får sedan slut på trupper, skriver strategiprofessorn Phillips P. Obrien på Twitter. Men han listar också två andra möjligheter. Den första: Att underrättelserna är fel och Ryssland har ett klart högre antal starka stridsgrupper på plats i östra Ukraina. Den andra: Att Ukrainas väpnade styrkor är svagare än vad som hävdats. De närmaste dagarna lär vi börja se tecken vad som är närmast sanningen, skriver Obrien.