Strider vid kärnkraftverk – hur stor är risken för en radioaktiv olycka?

En månad in i kriget har det kommit nyheter om att ryska soldater tagit kontroll över staden Slavutych, där arbetare vid det stängda kärnkraftverket Tjornobyl bor och att ett viktigt labb området förstörts. Strålmyndigheten bedömer risken för en olycka lik den i Tjornobyl 1986 som obefintlig. Men experter vågar inte helt utesluta risken. Men vad finns det för risker? FN:s atomenergiorgan IAEA uppgav så sent som i tisdags att den radioaktiva strålningen ligger på normala nivåer, men experter varnar för att striderna i Ukraina utgör ett hot mot kärnkraftverken. – Kärnkraftverk är designade för fredstid. Det är första gången vi ser stora strider i ett land med många anläggningar. Det här är en unik situation som ingen förberett sig på, sa Nikolai Sokov, en senior medlem i Wiens centrum för kärnvapennedrustning, till Al Jazeera 17 mars. Han tillägger dock att det faktum att det hittills inte har varit några stora incidenter vid Ukrainas kärnkraftanläggningar indikerar att både den ryska och ukrainska sidan är försiktiga. Det är inte bara beskjutning och attacker som utgör ett hot mot kärnkraftverken. Även faktorer som energiförsörjningen och personalens hälsa är viktiga för att undvika en radioaktiv olycka. I tisdags blev personalen i Tjornobyl avlösta för första gången sedan invasionens start 24 februari, vilket välkomnades av IAEA som länge har flaggat för att ett personalbyte är nödvändigt för kärnkraftverkets säkerhet. Om en reaktor skadas kan konsekvenserna bli lika förödande som olyckan i Tjornobyl 1986, säger Pavlo Pavlysjyn, chefen för den ukrainska kärnkraftsanläggningen Rivne, i intervju med France 24 söndagen 20 mars. – Det är svårt att säga om de (Ryssland) skulle göra det medvetet eller av misstag, men risken finns och det är en mycket stor risk enligt min bedömning. Men flera internationella experter tonar ner risken, skriver Al Jazeera. Samtidigt vågar de inte utesluta risken helt med tanke på att kriget kan utvecklas på olika sätt. En eventuell kärnkraftsolycka i Ukraina bedöms inte utgöra ett hot mot Sverige, sa miljöminister Annika Strandhäll (S) på en pressträff i måndags. Den bilden delas av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Nina Cromnier, som också deltog på pressträffen. I samband med Tjornobylolyckan 1986 kom radioaktiva utsläpp långt upp i atmosfären och spreds därmed över Europa. Något sådant skulle inte ske vid en olycka i dag, försäkrar Cromnier. De kärnkraftverk som i dag är i drift i Ukraina har en annan konstruktion som är betydligt säkrare. Om Tjornobyl utsätts för en ny olycka skulle det inte heller innebära direkt fara för svensk del, menar Cromnier. Kärnkraftverket är inte längre i drift men förvarar använt kärnbränsle för avkylning. Det bränslet är så pass gammalt och avklingat att ett eventuellt utsläpp begränsas till ett ”väldigt nära område”. Fram till i tisdags uppgav FN:s atomenergiorgan IAEA att nivåerna av radioaktiv strålning ligger på normala nivåer runt Ukrainas kärnkraftverk. I onsdagens pressmeddelande ändrades den sägningen till att ”små ökningar av cesium i luftkoncentrationerna har upptäckts i Kyiv och vid två kärnkraftsanläggningar väster om Tjornobyl.” IAEA tillägger att de har blivit informerade om att upptäckterna inte är på den nivån att de utgör betydande bekymmer om radioaktiviteten. I veckan kom beskedet att IAEA inte längre får uppgifter om strålningsnivån omkring kärnkraftverket i Tjornobyl. Det beror på att systemet som övervakar strålningsnivåerna i Tjornobyl har satts ur funktion, uppgav det ukrainskstatliga bolaget Energoatom på måndagen 21 mars. ”Det finns ingen data över det nuvarande tillståndet för det radioaktiva nedfallet i zonen, vilket gör det omöjligt att agera adekvat på hot”, står det i ett uttalande från Energoatom. Samtidigt uppgav Ukrainas minister Ruslan Strelets dagen efter att nivåerna av radioaktivitet i området var inom normala nivåer, skriver AP. Den främsta anledningen till att Ryssland vill ta kontroll över Ukrainas kärnkraftverk är för att ta kontroll över landets el, uppger flera experter. – Anläggningarna producerar 50 procent av Ukrainas el, så jag skulle tro att ryssarna ser det som väldigt eftertraktade mål, sa Allison M Macfarlane, professor i globala studier vid British Columbias universitet, till Al Jazeera 17 mars. Förutom att ta kontroll över landets el kan kraftverken även bli en symbol i det informationskrig som pågår, sa Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan till SvD 3 mars. – I det ryska narrativet ingår, bland mycket annat, att Ukraina är nazister som strävar efter att bygga en smutsig bomb. Att försäkra sig om att Ukraina berövas tillgång till klyvbart material blir då logiskt även på det sättet. Jon B Wolfsthal, vid Global Zero som jobbar för att avveckla kärnvapen, skriver i Washington Post att det också kan vara ett sätt för Putin att backa upp sitt narrativ om invasionen på hemmaplan, om att Ukraina bygger kärnvapen och så kallade smutsiga bomber. Vad gäller Tjornobyl ligger det nedlagda kärnkraftverket längs en av de mest direkta och strategiska vägarna till den ukrainska huvudstaden. Ukraina har fyra aktiva kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer. Tillsammans producerar de omkring hälften av landets elektricitet. Som en följd av invasionen har antalet verksamma reaktorer minskat till åtta, rapporterar IAEA. Zaporizjzja i sydöstra Ukraina har sex reaktorer och är Europas största kärnkraftverk. Kärnkraftverket står för omkring 20–25 procent av landets elproduktion. På onsdagen 23 mars var bara två av de totalt sex reaktorerna i gång, rapporterar IAEA. Ryssland har tagit kontroll över Zaporizjzja och det nedlagda Tjornobyl. Det här är första gången vi ser ett krig mellan två länder som har stora kärnkraftkomplex, sa Richard Weitz, vid militärpolitiska centret på Hudson Institute i Washington till VOA News 3 mars. Enligt honom är flera av reaktorerna i Ukraina sårbara för missiler. – Och det, tror jag, utgör till och med en större risk än vid Tjornobyl för att något kommer att hända som stör säkerheten vid en av dessa reaktorer. Sannolikheten för att ryssarna använder kärnkraftverken för att öka sitt politiska inflytande i Ukraina är dock större än risken för att de faktiskt kommer att förstöra dem. Det säger Chary Rangacharyulu, professor i fysik vid University of Saskatchewan i Kanada, till radiokanalen 3 mars. – Jag tvivlar på att de är så dumma att de förstör anläggningar och släpper ut radioaktiva ämnen i atmosfären. Men om de gör ett misstag och spränger en anläggning eller två, då kommer inte skadan vara begränsad till Ukraina. Det här är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades i Omni i början av mars.