Understryker att varje person som arresteras för något brott “har en grundläggande och lagstadgad rätt att få skriftlig information om skälen för arrestering och en kopia av sådana skriftliga skäl för arrestering måste tillhandahållas den arresterade personen i fråga om Naturligtvis och tidigast utan undantag”, förklarade Högsta domstolen onsdagen som “ogiltig” arresteringen och efterföljande häktning av NewsClick webbportals grundare-redaktör Prabir Purkayastha enligt lagen om olagliga aktiviteter (förebyggande) och beordrade hans omedelbar frigivning.
Häktades den 3 oktober förra året efter att Delhi Police Special Cell genomförde sökningar över Delhi-NCR och Mumbai i lokalerna för journalister, tekniker och bidragsgivare associerade med nyhetsportalen, gick Purkayastha ut ur Tihar-fängelset timmar efter högsta domstolens beslut.
FIR mot Purkayastha inkluderade anklagelser om försök att visa Kashmir och Arunachal Pradesh som “inte delar av Indien”; misskrediterar regeringens kamp mot Covid-19; finansiera böndernas agitation och “upprätthålla ett livligt försvar av rättsfall” mot kinesiska telekomföretag.
Annons
Rättarna B R Gavai och Sandeep Mehta upphävde och åsidosatte Purkayasthas arrestering, häktningsbeslutet från oktober 4, 2023 och Delhi High Court-beslut av den 13 oktober 2023 som fastställde gripandet.
Den bänken gjorde det “alldeles tydligt genom att han skulle släppas mot borgensförbindelser till rättegångsdomstolens belåtenhet. att ingen av de iakttagelser som gjorts” i dess ordning ”ska behandlas som en kommentar i sak”.
Den noterade att varken Purkayastha eller hans advokat hade informerats om skälen för arresteringen förrän hans frihet berövades.
Utvidgar räckvidden för sin dom av den 3 oktober 2023 i fallet Pankaj Bansal vs Union of India, där den sa att enforcement Directorate (ED) skriftligen borde tillhandahålla skälen för arrestering enligt lagen om förhindrande av penningtvätt (PMLA) till en anklagad vid tiden för gripandet sa bänken att detta borde gälla gripande för alla brott.
Annons förklaras
Vem kommer att hållas ansvarig, frågar Chidambaram
Kongressens seniorledare och tidigare fackliga minister P Chidambaram sa i ett inlägg på X: “NewsClicks grundare greps den 3 oktober 2023. Högsta domstolen beslutade idag att hans arrestering var olaglig. Rättvisan kommer i slutändan att segra och det har den gjort idag. Vem kommer att hållas ansvarig för den illegala arresteringen? Vem kommer att betala påföljden för att ha berövat journalisten hans frihet i över 7 månader?”
Den förkastade motståndet mot detta och sade: ”Vi finner att bestämmelsen om meddelandet av skälen för arrestering till en person som gripits i avsnitt 43B(1) i UAPA är ordagrant densamma som i avsnitt 19(1) i PMLA.”
Det stod “vid en noggrann genomgång av de lagstadgade bestämmelserna … finner vi att det inte finns någon betydande skillnad i språket som används i avsnitt 19(1) i PMLA och avsnitt 43B(1) i UAPA som kan övertyga oss att ta en synpunkt att tolkningen av frasen “informera honom om skälen för en sådan arrestering” som gjorts av denna domstol i fallet Pankaj Bansal… inte bör tillämpas på en anklagad som gripits enligt bestämmelserna i UAPA.”
Bänken sa att “båda bestämmelserna hittar sin källa i det konstitutionella skyddet enligt artikel 22(1) i Indiens konstitution. Därför måste, med tillämpning av de gyllene tolkningsreglerna, de bestämmelser som fastställer ett mycket viktigt konstitutionellt skydd för en person som arresteras anklagad för att ha begått ett brott antingen enligt PMLA eller enligt UAPA tolkas och tillämpas enhetligt.”
Artikel 22.1 i grundlagen säger “ingen person som grips får hållas i förvar utan att så snart som möjligt informeras om skälen för ett sådant gripande och inte heller ska han nekas rätten att höra, och att försvaras av en advokat efter eget val.”
Annons
Rätten sa: “Vi tvekar inte att anse att tolkningen av det lagstadgade mandatet som fastställts av denna domstol i fallet Pankaj Bansal … när det gäller att informera den arresterade personen om skälen för arresteringen skriftligen måste tillämpas pari passu ( rankas lika och utan företräde) till en person som gripits i ett ärende registrerat enligt bestämmelserna i UAPA… Följaktligen råder det inget tvivel i domstolens sinne att varje person som gripits för anklagelse om att ha begått brott enligt bestämmelserna i UAPA eller för denna fråga har alla andra brott en grundläggande och lagstadgad rätt att få skriftlig information om skälen för arrestering och en kopia av sådana skriftliga skäl för arrestering måste lämnas till den anhållne som en självklarhet och utan undantag tidigast”.
Det stod att “Syftet med att informera den arresterade personen om skälen för arresteringen är välgörande och helig eftersom denna information skulle vara det enda effektiva sättet för den arresterade personen att rådfråga sin advokat; motsätta sig polisens häktning och att begära borgen. Varje annan tolkning skulle likställas med att urvattna den grundläggande rättighet som garanteras enligt artikel 22(1) i Indiens konstitution.”
Den sa “Rätten till liv och personlig frihet är den mest heliga grundläggande rättigheten garanteras enligt artiklarna 20, 21 och 22 i konstitutionen” och “alla försök att kränka en sådan grundläggande rättighet… skulle behöva hanteras strikt”.
Den noterade att skälen för arresteringen inte meddelades Purkayastha eller hans advokat innan han greps.
Annons
“Kopian av FIR lämnades till Shri Arshdeep Khurana, lärd advokat som företräder den anklagade, för första gången den 5 oktober 2023 och därför hade, tills frihetsberövades, ingen kommunikation gjorts till klaganden angående skäl på vilka han hade arresterats… När advokaten som anlitats av den åtalade klaganden hade informerats hade således beslutet om häktning redan utfärdats. Otvivelaktigt, fram till den tidpunkten, hade inte skälen för arresteringen meddelats den klagande skriftligen”, stod det.
Bänken sa att arresteringsprotokollet bara innehåller skälen för arresteringen men inte skälen för arresteringen.
Den sa “det finns en betydande skillnad i frasen “skäl för arrestering” och “anhållandegrund”. “Skälen för arrestering” som anges i häktningsprotokollet är rent formella parametrar, nämligen för att förhindra att den åtalade personen begår ytterligare brott; för korrekt utredning av brottet; att förhindra att den anklagade personen får bevisen för brottet att försvinna eller manipulera sådan bevis på något sätt; för att förhindra att den gripne personen ger uppmuntran, hot eller löfte till någon person som är förtrogen med fakta i fallet för att avskräcka honom från att avslöja sådana fakta för domstolen eller för undersökningsofficeren.”
“Dessa skäl skulle vanligtvis gälla alla personer som gripits anklagade för ett brott, medan “anhållandets grunder” skulle krävas för att innehålla alla sådana detaljer i handen av den utredande tjänstemannen som gjorde det nödvändigt att gripa den anklagade. Samtidigt måste de skriftliga häktningsgrunderna förmedla till den gripna anklagade alla grundläggande fakta som han greps på för att ge honom en möjlighet att försvara sig mot frihetsberövande och att begära borgen. Sålunda skulle “gripandegrunderna” alltid vara personliga för den anklagade och kan inte likställas med “anhållandesskälen” som är generella till sin natur”, stod det.
© The Indian Express Pvt Ltd < img src="https://images.indianexpress.com/2017/05/Ananthakrishnan-G.jpg" />
Ananthakrishnan G 
Ananthakrishnan G. är Senior Assistant Editor på The Indian Express. Han har varit på fältet i över 23 år och startade sin journalistkarriär som frilans i slutet av nittiotalet med bylines i The Hindu. Han tog examen i juridik och praktiserade i distriktets rättsväsende i Kerala i ungefär två år innan han bytte till journalistik. Hans första permanenta uppdrag var hos The Press Trust of India i Delhi där han fick i uppdrag att täcka de lägre domstolarna och olika undersökningskommissioner. Han rapporterade från Delhi High Court och Supreme Court of India under sitt första besök med The Indian Express 2005-2006. För närvarande, i sitt andra besök med The Indian Express, rapporterar han från Högsta domstolen och skriver om ämnen relaterade till lag och rättskipning. Juridisk rapportering är hans starka sida även om han har lång erfarenhet av politisk och samhällsrapportering också, efter att ha tillbringat ett decennium som Kerala delstatskorrespondent, The Times of India och The Telegraph. Han håller fast vid fakta och har flera slagkraftiga berättelser till sin kredit. … Läs mer