Publicerad 20 mars 2023 kl 14.11
Inrikes. Riksåklagaren har i dag överklagat den uppmärksammade domen från hovrätten där en man friades för våldtäkt mot barn av en 10-årig flicka för att det var oklart vad flickan menade med ordet “snippa”.
Dela artikeln
TwittraDela
Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt mot barn men hovrätten friade honom för att det enligt hovrätten inte var bevisat att flickan berättat om en penetration.
En ledamot i hovrätten ville fastställa tingsrättens dom.
– Barnets berättelse, med ord och kroppsspråk, kan inte tolkas på annat sätt än att hon menar att mannen har fört in ett finger i hennes könsorgan. Mannen bör därför dömas enligt åtalet för våldtäkt mot barn i två fall till fängelse i tre år. Jag begär att Högsta domstolen ska undanröja hovrättens dom och lämna målet åter till hovrätten för fortsatt handläggning eftersom hovrätten enligt min uppfattning begått flera fel vid handläggningen, säger riksåklagare Petra Lundh i ett uttalande.
De frågor som riksåklagaren vill att Högsta domstolen uttalar sig om är
1. vilken skyldighet rätten har att genom så kallad materiell processledning klargöra ord eller begrepp i gärningsbeskrivningen vars innebörd är oklar för rätten,
2. vilken skyldighet rätten har att genom materiell processledning ta upp frågan om alternativa rubriceringar inom ramen för gärningsbeskrivningen med parterna och att pröva gärningsbeskrivningen fullt ut, samt
3. vilken skyldighet rätten har, inom ramen för sin materiella processledning och med beaktande av barnkonventionen, att i mål som gäller brott mot barn vidta åtgärder för att klargöra vad barnet menar med ord eller begrepp vars innebörd är oklar för rätten samt vilka riktlinjer som, med hänsyn till domstolens opartiskhet, bör gälla för en sådan processledning.
– Domstolen har ett ansvar att avhjälpa otydligheter i brottmålsrättegångar. Jag uppfattar att det finns brister i hovrättens agerande i det här fallet. Min bedömning är att domstolarna gör olika och att det behövs närmare vägledning, säger Petra Lundh.
Frågan är också vad domstolen, som ska vara opartisk, har för skyldighet i förhållande till barn som brottsoffer.
– Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag vilket innebär att domstolar ska beakta de rättigheter som följer av konventionen vid bedömningar i mål som rör barn, avslutar Petra Lundh.
För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får meddelas endast på två grunder. För det första om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen (så kallad prejudikatdispens). För det andra i vissa undantagsfall, närmare bestämt om det finns synnerliga skäl för en prövning.
Frågan om prövningstillstånd ska meddelas prövas vid en föredragning som varken parter eller allmänhet har möjlighet att närvara vid. Högsta domstolen anger inte skälen bakom ett beslut om prövningstillstånd.
Högsta domstolen kommer nu att handlägga målet och pröva frågan om prövningstillstånd. Den genomsnittliga handläggningstiden för att avgöra en prövningstillståndsfråga i HD är cirka två månader, men tiden varierar från fall till fall. Något närmare besked om när ett beslut i prövningstillståndsfrågan kommer att meddelas i det nu aktuella målet kan inte lämnas, enligt HD.