Unionens regering har meddelat bildandet av tre överklagandekommittéer för klagomål som kommer att behandla användarklagomål mot sociala medier och andra internetbaserade plattformar. Dessa paneler kommer också att ha befogenhet att övervaka och återkalla innehållsmodereringsrelaterade beslut som fattas av dessa plattformar.
Enligt meddelandet, som utfärdades sent på fredagskvällen, kommer var och en av de tre klagomålskommittéerna (GAC) att ha en ordförande, två heltidsledamöter från olika statliga enheter och pensionerade ledande befattningshavare från branschen för en period på tre år från tillträdesdatumet.
Förslaget har tidigare väckt kritik över farhågor om att regeringen tillsatta paneler kommer att kunna diktera beslut om innehållsmoderering som tas av sociala medieföretag.
Den första panelen kommer att ledas av verkställande direktören för Indian Cyber Crime Coordination Center under inrikesministeriet. Pensionerad Indian Police Service (IPS) officer Ashutosh Shukla och Punjab National Bank’s (PNB) tidigare chefschef och informationschef Sunil Soni har utsetts till heltidsmedlemmar i panelen.
Endast prenumeranter BerättelserVisa alla
När Indien förbereder sig för en centraliserad kraftmarknadsförändring, går EU på ett annat sätt…
“Kina åtstramande grepp i regionen”: Topppoliser citerar CAA, “storebror” attityd…
Saurabh Kirpals milda genmäle: Det är glädje att bli erkänd som partner…Använd nyårskampanjkod SD25
Den andra panelen kommer att ledas av den gemensamma sekreteraren som är ansvarig för policy- och administrationsavdelningen i ministeriet för Information och sändning. Indiska marinens pensionerade kommodor Sunil Kumar Gupta och Kavindra Sharma, tidigare vicepresident (konsultverksamhet) för L&T Infotech, har utsetts till heltidsmedlemmar i denna panel.
Den tredje panelen kommer att ledas av Kavita Bhatia, en senior forskare vid ministeriet för elektronik och IT. Tidigare trafiktjänsttjänsteman på Indian Railways Sanjay Goel och tidigare verkställande direktör och verkställande direktör för IDBI Intech Krishnagiri Ragothamarao har utsetts till heltidsmedlemmar i den tredje panelen.
Minister för elektronik och IT Rajeev Chandrasekhar sa till The Sunday Express att de tvister som GACs kommer att hantera är under två kategorier: “En är kränkning av lag och användares rättigheter inklusive rätten till yttrandefrihet och integritet, och två, om det finns är en avtalsmässig tvist mellan en plattforms community-riktlinjer och en användare.”
Annons
“Vi kommer att ge GACs cirka 30 dagar innan de kan börja hantera användarnas överklaganden så att alla plattformar kan börja logga sina klagomål och svara på 100 procent av klagomålen som användare tar upp, så att när det finns ett överklagande som lämnas in av en användare med GAC:erna kan de enkelt söka efter det och lösa det”, tillade Chandrasekhar.
På frågan hur de tre GAC kommer att separera klagomålen mellan varandra, sade Chandrasekhar att de kommer att behöva ta reda på detta framöver. “Om det skulle bero på mängden klagomål eller ämnesvis fördelning. Till exempel i frågor som rör nationell säkerhet är det bäst att ha en GAC där det finns representation från inrikesministeriet eller åtminstone personer med förmåga att förstå och hantera sådana frågor. Om det är en fråga relaterad till material för sexuella övergrepp mot barn är det bättre att ta in experter på kvinnor och barns utveckling, eller tjänstemän från National Commission for Protection of Child Rights (NCPCR), sade han.
Enligt han. för källor på IT-ministeriet kommer GAC också att fungera som ett lager av en tillsynsmyndighet inom den tekniska sektorn som ministeriet förväntas föreskriva under den kommande Digital India Bill, som är efterföljaren till Information Technology Act, 2000.
Annons
I oktober förra året meddelade regeringen att den kommer att inleda processen att välja ut GACs mitt i kritik från civilsamhällesaktivister som hade uttryckt oro över regeringens inblandning i överklagandeprocessen, och även som regeringen initialt hade sagt att den skulle vara öppen för sociala medieföretag som inrättar ett självreglerande organ sinsemellan förutsatt att regeringen fann organets funktion tillfredsställande.
Vad ändringarna i huvudsak innebär är att om en användare inte är nöjd med beslutet om innehållsmoderering som fattats av ett socialt företags klagomålshandläggare, kan de överklaga det beslutet till den föreslagna regeringen tillsatta överklagandenämnden. Regeringens ursprungliga förslag härrörde från användarnas klagomål om att de blivit deplattformade, eller att de tagits bort från en webbplats på sociala medier, utan att företag gav dem en adekvat möjlighet att höra.
GAC:er kan också söka hjälp från personer som kan ha adekvat expertis och erfarenhet i ett ämne när de hanterar användarnas överklaganden. GAC kommer att anta en “online-tvistlösningsmekanism” där hela överklagandeprocessen, från inlämnandet till det slutliga beslutet, kommer att göras online. Sociala medieföretag måste också sammanställa varje beställning som skickas av GAC och rapportera dem på sina respektive webbplatser.
Varje person som är förolämpad av ett beslut av klagomålshandläggaren för en mellanhand på sociala medier kommer att tillåtas att överklaga till GAC inom en period av trettio dagar. GAC måste hantera överklagandet och lösa det inom en månad efter mottagandet av överklagandet.
Regeringens förslag att övervaka innehållsmoderering och beslut om klagomål från användare som fattats av sociala medieplattformar hade väckt irritation hos civilsamhällesaktivister. Till exempel hade den Delhi-baserade digitala rättighetsgruppen Internet Freedom Foundation, i en inlaga till MeitY i juli, sagt att bestämmelsen kunde “göra centralregeringen (snarare än en oberoende rättslig eller tillsynsmyndighet) till domare för tillåtet tal om internet. Det skulle uppmuntra sociala medieplattformar att undertrycka alla tal som kanske inte är tilltalande för regeringen, offentliga tjänstemän eller de som kan utöva politiska påtryckningar.”
Annons
Regeringen hade tidigare hållit möjligheten öppen för sociala medieplattformar att skapa ett självreglerande organ för att hantera klagomål från användare, förutsatt att företagen kunde bevisa att deras system var effektivt. Sociala medieföretag, tillsammans med branschorganet Internet and Mobile Association of India (IAMAI), hade kritat upp konturerna av en självreglerande mekanism som svar på detta. Emellertid hade The Indian Express tidigare rapporterat att även om företag som Meta och Twitter hade stött det självreglerande organet, hade Snap och Google motsatt sig vissa konturer av det, och flaggat oro över den potentiella oförmågan att juridiskt ifrågasätta eventuella slutliga beslut om innehållsmoderering av en själv- styrande organ, förutom skillnaden i modereringspolicyn för olika plattformar.
© The Indian Express (P) Ltd