Risk att Sverige aldrig får gå med i Nato

0
64

Publicerad 22 januari 2023 kl 16.44

Utrikes. Det är långtifrån säkert att Turkiet kommer att godkänna den svenska Nato-ansökan även om landet skulle få köpa amerikanska plan av typen F-16. Det säger Turkietkännare och analytiker till Svenska Dagbladet.

Gilla artikeln på Facebook

Vägen in i Nato

  • Kristerssons desperata försök blidka Turkiet
  • Turkiskt maktparti sätter punkt för Nato-ansökan efter koranbränningen
  • Satirteckning av Erdogan publiceras av SVT
  • Turkiet om S-regeringen: "Inte uppriktig. Vi såg hyckleri"
  • HD stoppar utvisning av kuppturk – kan kosta Sverige inträde i Nato

Visa alla

Det är svårt att säga om Sverige kommer att bli medlem i Nato eftersom det finns många olika faktorer som påverkar beslutet. Texten i ansökningsprotokollet är inte glasklar, vilket kan ha bidragit till att både Sverige och Turkiet kunde tänka sig att skriva under.

Sedan dess har det blivit tydligt att Sverige och Turkiet har olika uppfattningar om vad som lovats. Det finns också kopplingar till andra konflikter, såsom frågan om Nato, PKK och Turkiets syn på terrorister.

Enligt internationella analyser är ett starkare Nato i Turkiets egna strategiska intresse, men president Erdogan kan använda frågan om Nato som ett verktyg för att skapa opinion inför valet i höst.

Det handlar dock inte bara om PKK:s terroraktiviteter utan även om de politiska rörelser som PKK har lyckats etablera inom Skandinavien, samt om USA:s militära stöd till den syriska PKK-grenen YPG, som av Ankara betraktas som terrorister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken träffade Mevlüt Çavusoglu, Turkiets utrikesminister, tidigare i veckan men ingenting tyder på att man kommit närmre en uppgörelse mellan parterna.

Detta trots att USA erbjudit Turkiet det gamla stridsflyget F-16 med vissa moderniseringar. Ilskan är dock fortfarande stor i Turkiet då USA strypt leveranserna av F-35 stridsplan till turkarna, trots att det planet ligger Turkiet varmt om hjärtat då man bistod vid flygets utveckling och finansiering alltsedan 2015.

Den brittiske analytikern Timothy Ash från Chatham House tror dock inte paketet med F-16 från USA egentligen riktar sig mot att påverka Natoprocessen.

Om Erdogan skulle vika sig i frågan om Sverige går det i vart fall inte innan valet, och kanske inte sedan heller. Om han häver det turkiska vetot utan att få betydande eftergifter från Sverige väntas kritik från oppositionen, enligt Ash.

Berkay Mandiraci, Turkietanalytiker vid organisationen International Crisis Group, säger till SvD att F-16-affären med USA förmodligen inte kommer få Erdogan att häva vetot.

– Att göra det bara för att få F-16 tror jag inte kommer att hända, säger han till SvD.

Just nu är dock en turkisk omsvängning mycket osannolik. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ligger dåligt till opinionsmässigt inför årets val och kan använda frågan om Nato-vetot som ett verktyg för att samla nationen bakom sig.

Att höja kraven på exempelvis hur många utlämnade terrorister som krävs för att säga ja till Sverige i Nato, från ett 30-tal till 130, är ett sätt att hålla liv i den frågan.

Provokationer från aktivister som Rojavakommittéerna i Stockholm kan också – ironiskt nog – ge Erdogan röster.

Det finns egentligen bara ett sätt för Erdogan att förlora på det som sker, och det skulle vara om han tonade ned kraven på Sverige eller vek sig för pressen från USA. Då riskerar han kritik från oppositionen och en förlust i det kommande valet, men i praktiken bara då.

Dessutom är det svenska daltandet med PKK ett reellt problem, som i praktiken kan leda till ingripanden även från EU och unionens myndigheter mot terrorfinansiering. En stor nyhet i Turkiet i förra veckan var Avmaskerats avslöjande om att SEB tillhandahåller betallösningar och bankkonton åt Rojavakommittéernas svenska PKK-webbshop, och organisationens insamling av pengar till YPG.

Mandiraci säger till SvD att exempelvis Tyskland på senare år gjort mycket för att strypa PKK:s insamlingar av pengar och att förbjuda användningen av PKK-symboler och flaggor i demonstrationer, trots att landet formellt anser sig vara en demokrati. Det är därför Sverige har så svårt att få gehör för uppfattningen att västerländsk yttrandefrihet gör det omöjligt att ingripa mot PKK.

När SvD frågar Timothy Ash om han tror att Sverige kommer få gå med i Nato efter det Turkiska valet säger han att han tror att trycket från Nato blir så överväldigande att han måste ge klartecken för Sverige och Finlands medlemskap, säger han.