Publicerad 22 januari 2023 kl 11.38
Inrikes. En rad studier visar att genetik är betydligt mer avgörande än familjemiljön för att barn ska nå goda skolresultat, skriver Svenska Dagbladet. Bara 5–10 procent går att påverka genom miljöfaktorer.
Gilla artikeln på Facebook
Forskare vid Karolinska Institutet har använt sig av tvillingdata från det svenska tvillingregistret för att undersöka hur stor andel av en persons egenskaper som förklaras av deras gener.
Studierna visar att miljön endast står för 5-10 procent av påverkan på saker som intelligens, motivation och framgång hos ett barn, medan generna står för 30-50 procent.
I över ett sekel har forskare djupstuderat tvillingar, inklusive data från enäggstvillingar som adopterats bort och inte har haft samma uppväxtmiljö.
Trots att hela samhället vilar på en politisk övertygelse om motsatsen har studie efter studie bekräftat samma sak: Socioekonomiska faktorer är nästan aldrig avgörande. Det är generna som styr.
– Det som hände var att de flesta studier pekade ut genetiken som betydligt viktigare än familjemiljön, säger Patrik Magnusson, chef för det svenska tvillingregistret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, till SvD.
Han tillägger också att föräldrar som gett sina barn någon form av uppfostran i regel har gjort det just på grund av sina gener, och då är det generna som fört vidare goda egenskaper.
– Ofta tillskriver vi stor betydelse till sådant vi gjort. Det var för att jag läste så mycket för henne. Ja, men det gjorde du för att du gillar att läsa och för att hon gillade att lyssna – för att hon har ärvt dina gener, säger Patrik Magnusson till tidningen.
Genom att analysera data från både enäggs- och tvåäggstvillingar har de kunnat dra slutsatsen att generna är den viktigaste faktorn när det kommer till akademiska framgångar.
Enäggstvillingar delar både uppväxtmiljö och arvsmassa, vilket gör dem till perfekta undersökningsobjekt.
Om det bara är genetik som avgör om syskon är lika varandra, borde enäggstvillingar vara dubbelt så lika eftersom de delar dubbelt så mycket arvsmassa jämfört med vad tvåäggstvillingarna gör.
Resultatet av studien visar att enäggstvillingar som växer upp tillsammans är mycket mer lika varandra än tvåäggstvillingar.
Familjemiljön är därför nästan aldrig avgörande för hur barnen blir. Även när det handlar om mer luddiga egenskaper, som intelligens och personlighet, är enäggstvillingar mycket mer lika varandra än tvåäggstvillingar.
Generna verkar alltså spela en mycket större roll än vad föräldrar kan förvänta sig när det kommer till barns akademiska framgångar.
Föräldrar kan dock fortfarande göra mycket för att stötta sina barn i skolan, men det finns ingen garanti för att det kommer att ge resultat.