Plastpåseskatten skulle avskaffas men blev kvar: Därför är den så kontroversiell

Inför valet var budskapet entydigt från M, KD, L och SD. Plastpåseskatten var inte bra och skulle bort. Ändå blev den kvar.
Men varför infördes skatten från början? Och hur har den förändrat våra liv? Ett förslag om att införa en särskild skatt på plastpåsar inkluderas i Januariavtalet, den överenskommelse mellan S, MP, C och L som ingicks i januari 2020. Det ursprungliga förslaget kom från Liberalerna. Avsikten var att Sverige ska nå ett EU-direktiv som innebär att medlemsländernas invånare ska konsumera som mest 40 bärkassar per år. Syftet var först och främst att minska nedskräpning. Förslaget möttes av kritik från bland annat branschorganisationen Svensk handel som påpekade att lagen inte gjorde skillnad på fossil plast och återvinningsbar plast. 29 januari 2020 fattade riksdagen beslut om att införa skatten. Som bakgrund hänvisades till en vilja att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Skatten sattes till tre kronor per bärkasse. För mindre och tunnare kassar blev skatten 30 öre. Skatten beräknades generera skatteintäkter på 3,7 miljarder kronor om året. Lagen började gälla en månad senare, den 1 mars 2020. Ett år efter plastpåseskattens införande hade Naturvårdsverket – som ansvarar för den nationella plastsamordningen – noterat en tydlig minskning. Från att varje svensk i snitt förbrukade 74 påsar om året 2019 till 55 stycken året därpå. För 2021 var förändringen än mer massiv. Då hade antalet rasat till 14 per person och år. Branschorganisationen Ikem, Innovations- och kemiindustrierna, har samtidigt krävt att skatten tas bort. I en rapport som branschorganisationen presenterade i våras framgick att skatten lett till kraftigt minskad försäljning och att de tunna avfallspåsar, som till viss del ersatt de traditionella bärkassarna, har en större fossilandel. Politiskt framförde både M, KD och SD kritik mot skatten. Hösten 2021 beskrev Moderaterna reformen som ”ineffektiv symbolpolitik”. ”I Moderaternas budget tar vi bort plastpåseskatten”, löd en formulering. Kritiken delades även av L, som alltså bytt uppfattning sedan partiet två år tidigare lanserade förslaget i samband med förhandlingarna kring Januariavtalet. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) offentliggjorde den nya regeringens första budget tisdagen 8 november så visade det sig att plastpåseskatten kommer att finnas kvar, trots den tidigare enigheten om att den skulle avskaffas. – Vi är väldigt kritiska till den här skatten och det har inte förändrats. Men jag vill inte peka ut vilka som valde att försvara den, har en SD-källa sagt till Expressen. Varken M, KD eller L vill kännas vid att de tagit strid för att skatten ska vara kvar, enligt Expressen. Till DI säger finansministern att ”alla partier inte kan få exakt som de vill” och att skattens fortsatta existens varit en förhandlingsfråga. Det är ännu inte känt vilket parti som velat behålla den. Även flygskatten och kemikalieskatten, två andra skatter som kritiserats, kommer att finnas kvar. Tillsammans väntas de tre skatterna inbringa 3,8 miljarder kronor till statskassan under nästa år. Läs mer