Åkessons “paradigmskifte” – detta kommer att hända med migrationspolitiken

SD-ledaren Jimmie Åkesson säger att han har fått igenom ett ”paradigmskifte” i svensk invandringspolitik. Hur? Omni går igenom åtta viktiga punkter i det nya avtalet mellan M, SD, KD och L. Sverige ska ”inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl” än vad EU-rätten eller andra juridiskt bindande avtal säger, skriver de fyra partierna i det så kallade Tidö-avtalet. Asylmottagandet ska ner till en ”miniminivå”. Och en utredning ska ta fram förslag där syftet är att ”så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter”. ”Reva” kommer tillbaks och kan bli hårdare. Så kallade inre utlänningskontroller ska prioriteras i polisens arbete. Det handlar om att hitta och utvisa personer utan rätt att vistas i Sverige. Vid kontroller, som då kan ske inne i Sverige och inte vid gränsen, ska polisen få större möjligheter att ta och tömma digitala media, utföra kroppsvisitation samt undersöka bagage. Möjligheten att ta DNA-prov vid kontroller ”bör” utredas. Polisen ska få ett ”kvantifierbart mål” redan nästa år. Det innebär alltså någon typ av siffra – men om det handlar om till exempel ett visst antal kontroller, ett visst antal utvisade eller något annat framgår inte. Myndigheter får också ett ansvar att rapportera misstänkta personer. De fyra partierna anser dock att det ska utredas om vissa undantag ska göras, till exempel i sjukvården. Sverige brukar ta emot 5 000 kvotflyktingar per år, enligt Migrationsverket. Det är personer som har flytt från sitt land och har valts av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Det antalet ska sjunka till 900 personer per år under den kommande mandatperioden. Sverige ska också kunna välja ”vilket underlag” flyktingarna kommer från. Kriterierna ska ge en ”välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar”. De fyra partierna vill höja inkomstgränsen vid arbetskraftsinvandringen och ska sjösätta en utredning där utgångspunkten är att tillstånd generellt inte ges till arbeten där lönen normalt är under den svenska medianlönen. Den är ungefär 33 000 kronor i månaden. Det kan dock finnas undantag, personliga assistenter och forskare nämns. Asylsökande ska tillbringa hela asylprocessen och hela handläggningstiden i nya ”transitcenter” som tas fram. Det är utgångspunkten i en utredning som nu ska startas. Det ska också tas fram förslag på restriktioner och tvångsmedel som ska kunna användas för att asylsökande inte avviker eller går under jorden. För- och nackdelarna med ett system som innebär att asylsökande betalar större delen av sitt egna mottagande genom en fast avgift ska också utredas. De fyra partierna ska utreda om det går att utvisa utlänningar på grund av så kallad ”bristande vandel”. Det kan bland annat handla om ”bristande regelefterlevnad”, association ”med nätverk eller klan” eller ”otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet”. Minst åtta års vistelsetid i Sverige ska i normalfallet krävas för att ”komma i fråga för svenskt medborgarskap”. ”Ytterligare skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur” ska också krävas. Det kan också bli aktuellt med en ”lojalitetsförklaring”, ”medborgarskapssamtal” eller ”liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär” för att få bli svensk medborgare. De fyra partierna vill dels utreda en mängd olika sätt på vilket fler uppehållstillstånd kan sägas upp. Det ska också undersökas hur ”återvandring kraftigt kan stimuleras” genom att ”skapa incitament för personer att lämna Sverige”.