Läckorna från regeringsförhandlingarna har hittills varit få. Men nu säger källor med insyn till Ekot att en knäckfråga handlar om Liberalerna – ska de sitta i regering eller inte? Sverigedemokraterna säger bestämt nej. Men egentligen skulle SD kunna få igenom mer politik om ”huvudmotståndaren” surras vid regeringsmasten, säger statsvetare till Omni. För det första kan Moderaterna kräva högre lojalitet av Liberalerna om de regerar ihop. Den slutsatsen drar Sofie Blombäck, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Det eftersom alla beslut, budgetar, lagförslag och propositioner läggs fram i hela regeringens namn. – Det blir en högre tröskel att inte följa linjen, säger hon till Omni. Skillnaden om L skulle vara ett stödparti – utanför regeringen – skulle vara att det skulle bli förhandlingar om varje enskild fråga. Och då skulle det inte kosta L lika mycket att sätta sig på tvären då och då. Vill L vara med kommer M dessutom ha svårt att säga nej, tror Mikael Gilljam som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskar om regeringsbildningar och val. – L har mer att sätta emot och alternativa lösningar i mitten. Men det här är SD:s enda chans, säger han och syftar till att det rödgröna regeringsalternativet helt uteslutit att ge Sverigedemokraterna inflytande. En generell aspekt talar emot: Att ytterligare ett parti måste dela på ministerposterna. Det finns förvisso inte ett fast antal ministrar, men ”någon slags övre anständighetens gräns”, säger Sofie Blombäck. Så om L sitter i regeringen blir det färre poster till M och KD. Det finns också en faktor som är mer specifik för just den här regeringsbildningen: – SD har signalerat att man inte är superpepp på att ha med L i en regering, säger Blombäck. Om L ändå skulle vara med lär priset för SD:s stöd därmed bli högre i ren politik, menar hon. – Men det är svårt att avgöra hur mycket det kan påverka, för samtidigt har inte SD jättetrovärdiga möjligheter att säga: ”Annars stödjer vi Socialdemokraterna”. Liberalerna har sagt sig vilja vara en garant mot att Sverigedemokraterna får för mycket inflytande. Men ingår man i en regering som stödjer sig på SD kan det bli svårare att ens uttala sig kritiskt, enligt Sofie Blombäck. På så sätt skulle SD, liksom M, vinna på att ”tämja, bakbinda eller mer integrera” L genom en regeringsplats. Men å andra sidan kan SD då riskera att ministrar kritiserar partiet. – Det kanske är svårare att skaka av sig från en minister än från någon från riksdagen, säger Sofie Blombäck. Som sagt skulle SD kanske kunna få igenom mer sakpolitik i den situationen. Källor med insyn i förhandlingarna säger till Ekot att SD skulle kräva ”betydande politiska eftergifter” för att släppa fram Liberalerna i en M-ledd regering. – Det blir nästan en paradox. SD kan kanske få igenom mer sakpolitik om den politiska huvudmotståndaren, i vissa frågor, sitter i regering, säger Mikael Gilljam. Men hur till exempel eftergifter kring profilfrågor som asylrätt vägs mot det är svårt att säga, menar han. Mikael Gilljam är förvånad över att Liberalerna ens vill ingå i en regering, med tanke på det dagliga hanterandet av SD som det skulle innebära. Det skulle bli lättare att hålla avståndet till SD om partiet stod utanför regeringen, menar han. – Och då skulle det vara lättare att fungera, som internt splittrat parti. Regeringsmakt är ju det som partierna generellt vill åt. Men det finns en hel del forskning som visar att det kostar att sitta i regeringsställning, påpekar Sofie Blombäck. Särskilt för mindre koalitionspartier. – Man vinner policy i det korta loppet, men kanske förlorar väljare i det långa loppet, säger hon. Men för Liberalerna – som ofta är beroende av stödröster – skulle det även ur väljarsynpunkt kunna vara ett plus att sitta i regering. – Man signalerar att man är en del av ett regeringsunderlag, säger Sofie Blombäck. Vill du läsa mer?