Räcker det att klippa av en kabel för att släcka hela internet?

0
124

De misstänkta sabotagen på Nord Stream 1 och 2 och de efterföljande gasläckorna har fått Europa att dra öronen åt sig. Utöver gasledningar, så ligger även mycket av kontinentens internet- och elkablar på havets botten. Men hur skyddade är den här samhällskritiska infrastrukturen egentligen? Och skulle det räcka med att klippa av en kabel för att släcka internet? Om man inte kände till de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 innan, så lär man i vart fall göra det efter de misstänkta sabotagen den 26 september. Men det finns fler stora och känsliga undervattensledningar som förser Europa med naturgas: Norge, som är Europas största gasleverantör med 900 mil i rörledningar, står för nyinvigda Baltic Pipe som delvis går via Östersjön till Polen. I Sydeuropa har man de algeriska ledningarna Transmed och Medgaz som går genom Medelhavet, och på Balkan den ryska Turkstream ledningen som går genom Svarta Havet. En annan samhällskritisk infrastruktur som ligger på havets botten är internet. De omkring 400 fiberoptiska kablarna, som sammanlagt sträcker sig 130 000 mil, står för 95 procent av världens internetförsörjning, skriver The Economist. Den längsta är 390 mil lång och går från Sydostasien till Östeuropa via bland annat Röda Havet. En tredje viktig infrastruktur är alla de elkablar som tillåter olika länder att förse varandra med ström. Europas längsta togs i bruk förra året och är 72 mil lång och länkar Norge med Storbritannien. Allt som allt så tros Nord Streamrören ha blivit utsatta för fyra explosioner, vilket i sig skvallrar om att de inte kan ha varit särskilt skyddade. Men, säger amiral Sir Ben Kay, Storbritanniens högste marinchef, till The Guardian: – Det finns en sårbarhet kring allt som ligger på havsbädden, vare sig det handlar om gasledningar eller datakablar. Politico skriver att sårbarheten delvis ligger i ledningarnas placering. Ofta ligger de i avlägsna områden som är relativt lätta för ubåtar eller andra undervattensfarkoster att ta sig obemärkta till. På grund av att nätverken är så pass stora är de dessutom extremt svåra att detaljövervaka, och många av dem ligger på internationella vatten. Enligt Jean-Luc Vuillemain, chef för den franska teleoperatören Oranges internationella nätverk, så är det fullt möjligt att Europas internetkablar kan bli avklippta. – Isåfall skulle vi helt enkelt inte ha någon internet kvar i Europa, säger han i en intervju till franska TV-kanalen BFMTV. Ett sådant avbrott skulle ha förödande konsekvenser eftersom internet idag utgör själva kärnan i många västerländska företags- och samhällsfunktioner. Så kallade moln skulle försvinna, och internationella betalsystem som Swift – vari 10 000 miljarder dollar passerar var dag – skulle helt enkelt sluta att fungera. Det skulle också tillfälligt kunna påverka det försvarsstrategiska informationsutbytet olika länder emellan, även om de flesta snabbt skulle kunna byta över till satelitsystem för att kommunicera med varandra. Politico skriver att hoten mot sådan här infrastruktur varit känt de senaste 10 åren på grund av dess sårbarhet, och att framförallt Ryssland, Kina och Nordkorea pekats ut som potentiella sabotörer. Inte minst för att att de har den militärtekniska kapaciteten, med såväl ubåtar som undervattensrobotar. – Vi ser nu rysk undervattensaktivitet i närheten av undervattenskablar på en nivå som jag inte tror vi någonsin sett förut, varnade bland annat Andrew Lennon, befälhavaren för Natos ubåtsstyrkor 2017, och tillade: ”Ryssland har ett tydligt intresse för Natos… undervattensinfrastruktur”. Men än så länge finns det inga bekräftade fall på att enskilda länder ska ha utfört några sådana sabotage – två tredjedelar av alla skadade kablar kan direkt kopplas till olyckshändelser med exempelvis fartyg, fiskenät eller båtankare. Däremot finns det ett antal ouppklarade fall, där ”mänsklig aktivitet” tros ligga bakom större kabelfel. Två av dem skedde i Svalbard i Nordnorge i november förra året och i januari i år när undervattenskablar som låg på mellan 300 meter och 2 700 meters djup oförklarligt förstördes. USA har också vid ett antal tillfällen anklagat Ryssland för att cirkulera kring känsliga kabelnätverk. Den ryska ubåten ”Losharik” som 2019 skapade rubriker efter att den fattat eld och 14 besättningsmän miste livet, ska enligt amerikanska underrättelsekällor ha varit designat för att klippa just undervattenskablar. Och 2015 rapporterade CNN att amerikansk säkerhetstjänst hade identifierat ryska ubåtar i närheten av kritiska kablar, varav en av dem ska ha haft en undervattensfarkost byggt för att kapa kablar ombord. Flera experter har gått ut och berättat hur sprängningarna på Nord Stream 1 och 2 eventuellt gått till och bekräftat att de inte alls behöver vara särskilt avancerade. I en intervju med Svenska Dagbladet listar Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan, de mest troliga tillvägagångssätten: med hjälp av en fjärrstyrd robot eller helt enkelt dykare som satt fast tidsinställda sprängladdningar. Liwång säger att en sådan operation isåfall inte skulle kräva mer än tre personer. – Man behöver inte vara många för själva genomförandet, säger han. Vill du läsa mer?