En ekonomi på väg uppåt och en regnskog härjad av bränder och avskogning präglar kampen om makten i Brasilien. Förre presidenten Lula da Silva leder i opinionsmätningarna men Jair Bolsonaro försöker behålla makten genom att göra Gud till valfråga. Annars har han sagt att endast ”fängelse eller döden” kvarstår som alternativ. Kommer det brasilianska presidentvalet att sluta som det i USA? Söndagen 2 oktober hålls den första omgången i presidentvalet i Brasilien. Elva kandidater ställer upp, men i praktiken handlar det om två kandidater. Arbetarpartiets Luiz Inácio Lula da Silva, som senast var president 2010, och den sittande presidenten Jair Bolsonaro, som sedan förra året representerar det konservativa Liberala partiet. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna i helgens val så kommer de två kandidater som samlat starkast stöd att gå vidare till en andra valomgång den 30 oktober. I Brasilien är det obligatoriskt att delta i val, förutsatt att man är läskunnig och mellan 18 och 69 år. Jair Bolsonaro hade en bakgrund som yrkesmilitär och lokalpolitiker när han vann en relativt bekväm seger i presidentvalet 2018. Bolsonaro lyckades samla röster från frikyrkliga, nationalister, militärer och poliser samtidigt som han lockade missnöjesröster. Inte heller var det obetydligt att Bolsonaro stod utanför den omfattande korruptionshärva som bland annat placerade Lula da Silva i fängelse. Han fick 55 procents stöd i den andra omgången där han ställdes mot Arbetarpartiets Fernando Haddad. Valet beskrevs som det mest polariserade sedan militärdiktaturens fall 1985. Under Jair Bolsonaros tid vid makten har Brasiliens ekonomi förbättrats något. Samtidigt har den politiska turbulensen varit intensiv. Under den politiska karriären har han varit med i sammanlagt nio partier. Det nuvarande – Liberala partiet – gick han med i förra året. En av de frågor som Bolsonaro internationellt varit mest förknippad med är avskogningen av Amazonas. Som president har han velat se en ökad exploatering av regnskogen och systematiskt lättat på landets miljölagar. Den globala efterfrågan på bland annat nötkött och sojabönor är faktorer som driver avverkningen. Den förda politiken har mötts av intensiv kritik internationellt och i valrörelsen har Bolsonaro delvis svängt i frågan. Coronapandemin är en annan faktor som till stor del präglat Bolsonaros tid vid makten. Presidenten anses ha allvarligt negligerat faran med sjukdomen. . I slutet av september 2022 har omkring 686 000 människor i Brasilien dött med sjukdomen. En parlamentarisk utredning ansåg i oktober 2021 att presidenten ska åtalas för brott mot mänskligheten på grund av sitt agerande. Utredningen omfattar över tusen sidor och kritiserar bland annat presidenten för att ha dröjt med att köpa in vaccin och i stället förespråkat malariamedicinen klorokin vilket anses ha lett till tusentals extra dödsfall. Dessutom har den österrikiska miljöorganisationen Allrise anmält honom till Internationella brottmålsdomstolen ICC för den negativa klimatpåverkan skövlingen av Amazonas haft. Luis Inacio Lula da Silva var Brasiliens president 2003–2010. 2017 dömdes han till 9,5 års fängelse för korruption. Enligt domen hade han tagit emot motsvarande knappt tio miljoner kronor av ett byggbolag och därefter tvättat pengarna. Domen kom i anslutning till flera andra uppmärksammade korruptionsmål där ledande personer i landet dömts till långa fängelsestraff. Två år senare förklarades dock rättegången olaglig, vilket gjorde det möjligt för den 76-årige ex-presidenten att planera sin comeback. I den 121-punktsprogram som han presenterade i inledningen av kampanjen ges frågor som kampen mot fattigdom och Amazonas framtid stor betydelse. Enligt den senaste opinionsundersökningen har Lula da Silva 48 procents stöd inför presidentvalet. Valrörelsen har varit lång och mycket infekterad. Bolsonaro har bland annat kallat Lula da Silva för ”tjuv” och ”korrumperad”. Lula da Silva har anklagat Bolsonaro för att ha ”förstört Brasilien”, med hänvisning till den växande fattigdomen i landet. I samband med den första valdebatten behövde politiker ur de båda kandidaternas entourage slitas ifrån varandra under ett bråk i publiken. Ekonomin och Amazonas har varit viktiga frågor under valrörelsen. En undersökning visade nyligen att över hälften av väljarna anser att ekonomin är den allra viktigaste valfrågan. Efter att varit hårt drabbad under coronapandemin har den på senare tid visat tecken på återhämtning. Bolsonaro har även haft religionsfrågor som en bärande del i sin kampanj. Kristendomen är en viktig faktor för en stor del av väljarna och andelen som beskriver sig som ”evangeliska” ökar. Med flera populära predikanter vid sin sida har presidenten hävdat att Lula vill genomföra en masstängning av katolska kyrkor – något denne nekar till – och sagt att valet kommer att bli ett ”religionskrig”. Inför ett stort antal utländska ambassadörer i somras presenterade Jair Bolsonaro en konspirationsteori om att det finns en risk att valresultatet manipuleras. Utspelet tolkades som att presidenten ville förbereda omvärlden på att han planerar att göra som Donald Trump och ogiltigförklara ett resultat där han själv inte vinner. Han har tidigare spått att valet bara kan sluta på tre möjliga sätt, med ”fängelse, döden eller seger”. De senaste veckorna har han emellertid dämpat retoriken en aning: – Om det är Guds vilja så fortsätter jag. Om inte skickar jag presidentbandet vidare och pensionerar mig, sa han i en podcastintervju i mitten av september. Läs mer
Thursday, April 25, 2024