Fylla, kaos och ilskna tv-ankare – vad är Putins plan?

0
59

Stupfulla rekryter, demonstrationer och en tv-personlighet som undrar om man kan skjuta militärkommissarier. De första dagarna av Vladimir Putins mobilisering väcker fler frågor än ger svar. Här är tio av frågorna. Upp till 300 000 man, har försvarsministern Sergej Sjojgu sagt. Men den faktiska siffran i president Vladimir Putins dekret är hemligstämplad och det har rapporterats att den egentligen är mycket högre – över en miljon, enligt vad en källa uppgett till oberoende ryska Novaja Gazeta. Det är inte glasklart. Enligt Vladimir Putin är mobiliseringen ”partiell” och gäller bara reservister som genomgått militär träning. Fokuset ska enligt presidenten ligga särskilt på personer som har specialistkunskaper som behövs i Ukraina. Men utifrån vad som synts hittills under mobiliseringens första dagar kan det ibland räcka med att vara en vuxen man under pensionsåldern för att bli inkallad. Det får tiden utvisa. Men under de inledande dagarna tycks militärkommissarierna ha gått hårdast fram i provinser långt ifrån Moskva, bland folkgrupperna som redan tidigare kallats Putins ”kanonmat” i kriget. Det handlar bland annat om burjater och tuviter som lever i provinser intill Mongoliet och andra minoriteter i Sibirien och Dagestan i Kaukakus. Den sovjetiska mobiliseringsmaskinen är nedmonterad och det är högst oklart vilken kapacitet Ryssland har att träna och utrusta hundratusentals soldater. En mobilisering ställer också höga krav på statsapparaten, skriver tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Rapporter om inkallade 58-åringar utan militär erfarenhet kan alltså vara symptom på en rysk stat som är alltför dysfunktionell för att klara av Putins riktade mobilisering. Inte ens den ryska statsapparaten tycks veta om det är kvalité eller kvantitet som ska prioriteras. Under de första dagarna har det rått stor intern förvirring kring om prioriteringen är att mobilisera specialister eller så många som möjligt, skriver ISW. Putin själv skulle nog gärna önska att det skedde en väloljad mobilisering som levererar vältränade och välutrustade nya förband. Men om det inte går? Den tyska säkerhetsexperten Gustav Gressel säger till Deutsche Welle att hans magkänsla är att Putin nog egentligen inte bryr sig om trupperna som nu mobiliseras är av sämre kvalité. – Min gissning är att det övergripande målet är att Ukraina ska få slut på kulor innan Ryssland får slut på soldater, säger Gressel. Om vi utgår från vad som sägs av hans megafoner på den ryska stats-tv:n är svaret är ja, men det är alltid svårt att dra säkra slutsatser om syftet med propagandan. På tv klagas det över de första dagarnas kaos och märkliga inkallelser. Samtidigt uttrycks ett starkt stöd för Putin och alla felen skylls på inkompetenta och överenergiska militärkommissarier. Den kända tv-personligheten Vladimir Solovjov frågar sig om det går att skjuta de ansvariga. Och än så länge pekar ju som sagt det mesta mot att ”ryska” Ryssland besparas i viss utsträckning jämfört med minoriteter. Historikern Timothy Snyder anser att Putin inte bara för ett imperialistiskt krig mot Ukraina utan också mot Rysslands minoriteter. De har hittills dött i långt större antal i kriget och kommer att mobiliseras i större antal, skriver han på Twitter. Samtidigt deporteras ukrainska kvinnor och barn till Ryssland. ”Ryssland blir ’vitare’, vilket Putin bryr sig om”, skriver Snyder. Det är svårt att säga, men kanske är det starkare än motståndet mot själva kriget. Det kan verka paradoxalt att ryssar som stödjer Putins krig nu försöker gömma sig själva eller sina barn undan mobiliseringen. Men även om de flesta i Ryssland stödjer kriget är det först nu de riskerar att betala något pris då den ekonomiska kollapsen har uteblivit. En förklaring är också hur kriget såldes in – som en ”speciell militär operation” som skulle genomföras av ”professionella”. Andra världskrigets enorma uppoffringar har en stor plats i det ryska samhället. Men till skillnad från då är Ryssland inte hotat. Invasionen av Ukraina var ett aggressionskrig som Ryssland valde och striderna sker i Ukraina, inte i Ryssland. Det har skett protester i både Moskva och St Petersburg men i helgen ägde också stora demonstrationer rum i hårt drabbade regioner som Dagestan och Jakutsk i Sibirien. Ilskan tycks vara särskilt stark i Dagestan, skriver Reuters. Om mängd prioriteras före allt annat och Putin även väljer att inte bespara ”ryska” Ryssland från mobiliseringen är svaret troligtvis ja. Ryssland är ett stort land och den potentiella rekryteringspoolen består av tiotals miljoner människor. Visar han sig vilja vara mer selektiv kan det förstås bli svårare. ISW landar i att Putin satsar på mängd. ”Processen kommer att vara smutsig, kvalitén på reserverna låg och deras vilja att slåss ännu lägre, skriver tankesmedjan. Det återstår också att se. Men kanske, åtminstone en del. Bilder på stupfulla män som slåss och stapplar fram innan de far iväg för att ansluta sig till den ryska armén antyder att Putin kan få svårt att bygga en slagkraftig styrka av de mobiliserade, skriver Financial Times. Ändå finns tecken på att mobiliserade snabbt kommer att skickas för att stärka ryska förband i södra och östra Ukraina. Antagligen kommer de att synas på frontlinjerna inom sex veckor, säger den ukrainska brigadgeneralen Oleksij Gromov till tidningen. I ett andra steg kommer Ryssland också att sätta upp nya förband men det kommer att ta ”lång tid”, spår Gromov. Det vet han förstås nog bara själv. Men vad vi lärt oss under Ukrainakriget är att Vladimir Putin är långt ifrån ett strategiskt geni. Mobiliseringsbeslutet behöver alltså inte ha varit direkt genomtänkt eller för den delen vältajmat. Vad vi vet är att Putins krig har gått riktigt dåligt den senaste tiden. Men det är inte första gången, många förväntade sig att en mobilisering skulle meddelas redan på ”segerdagen” 9 maj. Kanske har Putin till slut bestämt sig för att föra ett långvarigt och totalt krig. Eller så är det tvärtom. Andrej Illarionov, tidigare rådgivare till den ryska presidenten, säger till Deutsche Welle att det kan finnas en förklaring i toppmötet i Uzbekistan. Illarionov utesluter inte att Kinas president Xi Jinping tog Putin åt sidan och sa åt honom att bli klar i Ukraina så snart som möjligt.