Vänsterpartiet betalar influencers, Socialdemokraterna knackar dörr och Liberalerna hoppas på virala videos. Metoderna är många – men för att vinna valet krävs en bred marknadsföring. Och kampanjerna kostar pengar. Hur mycket lägger partierna på sina valkampanjer? Och hur mycket spelar en dyr kampanj in i valutgången? Partierna lägger mellan cirka 15 och 100 miljoner kronor på årets valkampanj, enligt SVT Nyheters rundringning. Under de senaste valrörelserna sedan 2006 har flera partier ökat sina utgifter för valkampanjerna. Socialdemokraterna har till exempel ökat sin budget från 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor mellan 2006 och 2018. I år spenderar partiet 100 miljoner kronor, enligt SVT:s sammanställning. Men förändringen är inte så stor, förklarar Marie Grusell, docent i politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. 2014 och 2018 där det ser ut som att flera partier ökat valkassan var de egentligen snarlika. – På pappret ser det ut att öka men med inflationen är den faktiska ökningen inte så stor, säger hon till Omni. Sverigedemokraterna som kom in i riksdagen 2010 har ökat från 20 miljoner till 50 miljoner 2018 och är det parti som ökat sin valkassa procentuellt mest. Liberalerna däremot har minskat sin kampanjbudget som 2006 till 2014 låg på 30–35 miljoner till 20 miljoner 2018 och 15 miljoner i år. Valstugor, affischer, sociala medier, partiledarutfrågningar och dörrknackning – metoderna är många. Partierna har blivit mer och mer professionella och arbetar på ett liknande sätt med ungefär samma metoder lite beroende på vilka målgrupper man har, förklarar Marie Grusell. Den stora skillnaden de senaste tolv åren är kampanjandet i sociala medier. För politikerna är det ett bra sätt att nå väljarna direkt utan att passera journalister och utspel kan göras direkt, när man inte får plats i traditionella medier. Politikerna har dock kommit att uppskatta den journalistiska granskningen eftersom man har svårare att veta hur ett budskap som går direkt till väljarna tas emot, förklarar Grusell. Sociala medier jämnade till en början ut spelplanen, men allt eftersom valrörelserna har gått så har det blivit mer professionaliserat, menar hon. – Moderaterna konstaterar nu att man aldrig mer kommer att behöva ha en sociala medier chef. Sociala medier är nu så integrerat i hela kampanjen. Partierna har blivit bättre på att arbeta med olika målgrupper och pengar hjälper till att köpa bättre kunskap om målgrupperna, förklarar Grusell. Hon är övertygad om att traditionella medier fortfarande har en stor betydelse. 2022 har alla mediehus en egen partiledarutfrågning och där får partiledarna en stor räckvidd. – Traditionella mediers styrka är också deras symbios med sociala medier, säger hon. Liberalerna som har en mindre kampanjbudget satsar på så kallad ”förtjänad reklam” och försöker att skapa saker som delas – som exempel ger Marie Grusell deras kampanjvideo där partiledaren Johan Pehrson sitter i ett klassrum och ”stör” studieron. Vänsterpartiet har satsat på betalda influencersamarbeten och hoppas att de ska kunna nå ut till första- och andragångsväljare i utanförskapsområden, skriver Resumé. S hoppas mer på att en traditionell dörrknackning ska ge effekt. – Att 1,4 miljoner dörrknackningar ska visa kraften i S, säger Grusell. I en bok utgiven av den liberala tankesmedjan Timbro räknar Marie Grusell och hennes kollegor statsvetaren Niklas Bolin och journalistikprofessorn Lars Nord, på partiernas summor på valkampanjer och delar med antalet röster de får. Centerpartiet, som spenderat mest, la i genomsnitt 159 kronor per röst i kampanjande under de senaste fyra valen. Vänsterpartiet la 31 kronor per röst och Moderaterna 36 kronor per röst. Men det är inte heller helt lätt att räkna så eftersom partiernas kampanjande i dag är längre än bara under själva valrörelsen, förklarar Marie Grusell. – Det här sättet att räkna är ganska basalt och visar inte komplexiteten i de här valbudgetarna. Det beror på att partierna inte vill dela med sig om hur deras valbudgetar spenderas. Det är känsligt för partierna vill vinna på sakfrågor och inte på reklam, säger hon. Nja. Ju mer pengar man har desto mer plats kan man köpa sig som politiskt parti. Men om man ska se till siffrorna så är det inte den med störst budget som alltid vinner. – Pengar har betydelse men är inte avgörande. Om det berodde på pengar så hade Centerpartiet vunnit alla val, säger Marie Grusell. Vill du läsa mer?
Thursday, April 18, 2024