Politikerna pratar om brott och elpriser – är det frågorna som avgör valet?

Plånboksfrågor och kriminaliteten har pekats ut som frågor som kan avgöra årets valrörelse. Politikerna tävlar om hårdare tag mot gängen och att kompensera hushållen för prisökningarna. Blir det frågorna som avgör valet? Och hur tar väljarna emot förslagen? Det är ännu tidigt i valrörelsen och det beror lite på vem du frågar. Att Sverige ser ut att gå in i en lågkonjunktur har gjort att plånboksfrågorna åter är på väljarnas agenda – samtidigt haglar det förslag om hur man ska komma till rätta med kriminaliteten. Det är inflationen och gängkriminaliteten som hittills har blivit de stora frågorna i valrörelsen, säger Jenny Madestam, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan. – Sedan vet vi att frågor som vård, skola, omsorg och klimat alltid ligger högt upp på listan över viktiga frågor för väljarna, säger hon till Omni. Just frågan om brott och straff har fått stort utrymme på partiernas valaffischer, förklarar Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG. DN nämner både prishöjningarna och brott och straff som frågor som gör valet den 11 september unikt och även flera politiska kommentatorer, till exempel Aftonbladets, obundet socialdemokratiska ledarskribent, Anders Lindberg nämnde kriminaliteten och ekonomin som de stora frågorna som kan avgöra valet när han gästade SVT:s Morgonstudion i veckan. Samtidigt är det fortfarande lite tidigt att säga – frågor som diskuteras nu behöver inte bli de som avgör valet, förklarar Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. – Det man kan ha med sig från den senaste valrörelsen är att agendan blir mer splittrad och att enskilda frågor inte blir lika avgörande, säger han till Omni. Han håller med om att brott och straff ligger högt på dagordningen, men att det också påverkar att det finns två tydliga regeringsalternativ. – En fråga som blir betydelsefull är samarbetet – med vilka partier regeringen kommer att byggas, säger Bolin. Det är också det Orla Vigsø ser i sin analys av årets valaffischer. Även där finns frågan om regeringsalternativen på ett sätt som inte synts tidigare. – Speciellt hos Moderaterna och Kristdemokraterna där man säger till väljarna att ”nu kommer vi att ta över och då blir allting bra”. Och Liberalerna som säger att utan oss så blir det ingen regering. Plånboksfrågorna, elpriserna och de allmänna prishöjningarna syns inte på valaffischerna eftersom de producerades innan det hade seglat upp till att bli viktig i valrörelsen. Men bland ekonomifrågorna diskuteras elpriserna flitigt. Energifrågan är på väg upp på väljarnas agenda, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet till SVT. Sverigedemokraterna vill slopa elskatten och momsen under vintern. Vänsterpartiet vill sänka elpriset för svenska konsumenter med ett förslag om att koppla bort inhemska priser från exportpriser från el. Moderaterna vill se ett tillfälligt högkostnadsskydd. Liberalerna har ett förslag om sänkt moms. Men få av förslagen kommer att bli verklighet, säger Sören Holmberg som kallar det valfjäsk. Nu senast lanserade regeringen ett förslag om att lägga 30 miljarder för att kompensera hushållen för höga elpriser. Kommunikationsprofessorn Orla Vigsø säger att väljarna kan få en känsla av överbudspolitik. – Vem kan erbjuda mest kompensation? Det blir en sorts orealistiskt upptrissande, säger han. Jenny Madestam, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, tror att frågan om prishöjningarna på el och mat är svår för väljarna att reda ut. – Magdalena Andersson pratar om ”Putin-priser” och oppositionen om ”Magda-priser”. Det är svårt för väljarna att veta vad de höjda priserna beror på, säger hon till Omni. SD-ledaren Jimmie Åkesson har lanserat ett förslag om att döpa om Kriminalvården till Straffverket för att fokusera mer på straffen. Moderaterna har lanserat ett förslag om att screena femåringar i utanförskapsområden för adhd för att förebygga rekrytering till gängkriminalitet. Frågan är om de här förslagen får ett stort genomslag hos väljarna. Orla Vigsø tror att de konkreta förslagen kan bli svåra för väljarna att ta in. Väljarna har en mer övergripande inställning. Alla är överens om att man ska göra något mot kriminaliteten, men det är svårt för väljarna att veta vilka förslag som fungerar, menar han. – Det här är politikområden som är konfliktfyllda och där är det svårt att komma med utspel som nästan är som färdiga förslag. Det rör till bilden för väljarna. Under valrörelsen handlar det mer om att presentera de stora linjerna. För Socialdemokraterna är drömfrågorna de klassiskt socialdemokratiska frågorna. Välfärdsfrågor, fördelningspolitik, arbetslöshet och sjukvård, förklarar statsvetaren Niklas Bolin. – Det är frågor som de vill prata om, trots att de numera tvingas att prata om frågor som inte är deras hemmaplan, som brott och straff. För Ulf Kristersson handlar det istället om att lyfta de frågor som Moderaterna traditionellt har högt förtroende i, exempelvis skattepolitik. – Ett viktigt trumfkort är att lyfta upp hur de menar att den nuvarande regeringen har misslyckats under de senaste åtta åren som man har regerat i olika konstellationer. Att det är dags för förändring, säger Bolin. Vill du läsa mer?