Maktfaktor – eller bortkastad röst? Så kan stödröstarna avgöra valet

0
50

Var femte väljare röstar på ett annat parti än det de egentligen gillar bäst. För partier som balanserar nära fyraprocentspärren handlar det om överlevnad. Men stödrösterna är inte bara ett vågspel för partierna. Även för stödröstarna själva kan det innebära en stor risk. – Det kan faktiskt vara så att du kastar bort din röst. Egentligen är det fascinerande att det är så många som väljer att göra det, säger statsvetaren Jan Teorell. Att rösta på ett annat parti än det man kanske i huvudsak sympatiserar med brukar kallas för att stödrösta, eller taktikrösta. Kristdemokraterna har flera gånger klarat riksdagsspärren med stöd från Moderata röster. Vänsterpartiet brukade alltid få stöd av Socialdemokratiska röster. – Miljöpartiet tittar efter taktikröster i valet. Och det känns inte bra för ett parti när man börjar försöka se hur man kan få röster från väljare som egentligen vill rösta på andra partier. Socialdemokratiska sympatisörer i det här fallet, sa Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, till Omni tidigare i somras. Taktikröstning är ett vanligt fenomen som vi vet har hänt många gånger historiskt. I år är det framförallt Miljöpartiet som kommer att behöva dem för att klara sig, förklarar Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Enligt vissa bedömare är det femte gången MP kan komma att hålla sig kvar i Riksdagen tack vare stödröster. Men den slutsatsen är baserat på osäkra väljarundersökningar och i slutändan är det svårt att avgöra hur stor del av rösterna som var stödröster, menar Jan Teorell. KD var i princip uträknade i opinionsundersökningarna så sent som i augusti inför valet 2018, men lyfte sig långt över spärren och fick till slut 6,3 procent av rösterna. Delvis tackvare stödröster, men också på grund av en lyckad valkampanj. – I slutändan tror jag inte att det gör så stor skillnad för partierna var deras röster kommer ifrån. Men för deras kampanjarbete gör det så klart skillnad. Som miljöpartist måste man göra det tydligt nu att man stödjer Magdalena Andersson som statsminister, säger Jan Teorell till Omni. Det är svårt att säga exakt hur stor del av väljarkåren som ägnar sig år taktikröstning. Väljarundersökningar pekar på att runt 15–20 procent av väljarna lägger sin röst på ett annat parti än det man främst sympatiserar med. Samtidigt är det ett fenomen som är svårt att ringa in, menar Jan Teorell. – Du frågar folk vilket parti de tycker bäst om. Sen frågar du vilket parti de röstade på. Finns det en skillnad där så säger man att det är stödröster. Men så måste det inte vara. Det kan lika gärna vara så att väljaren föredrar Miljöpartiets partiledare än Socialdemokraternas. Då handlar det om partiledarröstning. Syftet kan också vara att man som väljare vill hjälpa en viss regering att bildas. Det är också när det finns två tydliga regeringsalternativ som stödröstandet blir starkas, menar Jan Teorell. Det är alltså så många som var femte väljare som under de senaste två riksdagsvalen lagt sin röst på någon annat parti än det de egentligen gillar bäst. En grupp väljare med stor maktfaktor och som faktiskt kan komma att påverka även det här valet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och ledare för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, i en intervju med Aftonbladet. I nuläget ser det ut att bli jämnt mellan de två tänkta regeringsalternativen. Vilka småpartier som åker ut eller lyckas hålla sig kvar i Riksdagen blir avgörande för vilken regering vi sedan får i Sverige. – Det är den stora frågan inför valet, säger Henrik Ekengren Oscarsson till tidningen. En stödröst är egentligen en riskabel röst, menar Jan Teorell. Vill man taktikrösta finns det många olika ekvationer att ta hänsyn till. – Det är inte bara det att man inte kan vara säker på vilket block som i slutändan vinner. Du kan heller inte vara säker på att det finns tillräckligt många andra som tänker som du själv. Det kan faktiskt vara så att du kastar bort din röst. Egentligen är det fascinerande att det är så många som väljer att göra det. Det kan också finnas en paradoxal effekt, fortsätter Jan Teorell. För Liberalerna som fått ett rejält uppsving i opinionen under våren och numera tryggt verkar ligga över fyraprocentsspärren kan många väljare som först tänkt stödrösta på partiet välja att avstå för att de tänker att deras röst inte längre behövs. – I slutändan kanske det innebär att L tappar, eller kanske till och med hamnar under spärren, säger Jan Teorell. Det finns även olika former av taktikröstning. Precis som att vissa väljare röstar på ett litet parti för att hjälpa det över spärren, kan en en annan väljare taktikrösta för att stödja de parti som man hoppas ska bli statsminister. – Det finns en rörelse även åt andra hållet. Särskilt under förra valet var det miljöpartister som röstade på Socialdemokraterna för att de hoppas att de ska få sonderingsuppdraget av talmannen för att bilda regering. Vill du läsa mer?