Så förändrade modernt skogsbruk synen på skogsbränder

Nu härjar skogsbränderna runt om i Europa – med stora risker för människor och djur och stora ekonomiska förluster som följd. Men i Sverige är skogsbränder inget nytt fenomen som hör klimatförändringarna till. Innan det moderna skogsbruket tog fart brann ofta över tusentals hektar skog upp varje år – och flera arter är beroende av skogsbränder för att trivas. Hur skogsbranden utvecklas beror på skogens struktur. – En tät granskog utan markvegetation är i princip obrännbar, säger forskaren Anna-Lena Axelsson. De senaste 150 åren har antalet skogsbränder varit på historiskt låga nivåer. – Innan det moderna skogsbruket släcktes inte naturligt uppkomna bränder. Innan 1850-talet i norra Sverige brann i genomsnitt en procent av skogsmarken varje år, ungefär lika mycket som slutavverkas årligen i dag, säger Anna-Lena Axelsson, forskare i skogshistoria vid SLU, till Omni. Hon får medhåll av kollegan Anders Granström, som är skogsbrandforskare vid samma universitet. – Förr, det vill säga innan 1800-talets mitt, kunde det brinna 100 000-tals hektar per år i medeltal. Vissa år brann det lite, andra år mycket och vissa enstaka år brann det extremt mycket. Den areal som i dag brinner utgör en promille, säger han till Omni. Med eller utan människans inblandning så brinner det i skogen, vilket både djur och växter är anpassade för att klara. – Om de utrotats av bränder hade de varit försvunna för länge sedan. Skogen försvinner inte för att det brinner. Vi har en del arter som är toleranta mot brand. Tallar har lyckats överleva, medan granar tagit stryk och dött, säger Anders Granström. Det moderna svenska skogsbruket har minskat omfattningar av bränder, helt enkelt eftersom att skogen blev ekonomiskt lönsam. – När virket fick ett värde fanns det ett incitament för att släcka skogsbränder. Innan ville man att skogen skulle brinna, till exempel för att förbättra skogsbetet, säger Anna-Lena Axelsson. Skogsbruket försöker så gott det går att eliminera skogsbränder. Förutom att skogsbruket började arbeta aktivt med brandförsvar slutade man också med att aktivt bränna i skogen, vilket man gjort tidigare för att få till bättre betesmark. Ett utbyggt vägnät av skogsbilvägar gör även att det är lättare att nå fram och släcka de bränder som uppkommer. Det finns tre faktorer som behövs för att en skogsbrand ska uppkomma: Att det finns lämpligt bränsle på marken, vilket det finns i nästan all skog där det inte nyligen brunnit. Att förhållarna är torra så att bränslet har låg fuktkvot och slutligen att något tänder branden, exempelvis ett blixtnedslag, en gnista från ett tåg eller en slarvigt släckt lägereld. Men strukturen i skogen påverkar också, berättar Anna-Lena Axelsson. I tätare skogar, till exempel vid unga planteringar, torkar bränslet på marken upp långsammare än i äldre glesa skogar. Rena lövskogar brinner sämre än barrskogar då döda löv och annan markvegetation ger en annan bränslestruktur på marken och bladen har ett högt vatteninnehåll. – En tät granskog utan markvegetation är i princip obrännbar då det inte finns något bränsle på marken som kan bära branden framåt, säger Anna-Lena Axelsson. Skogsbruket själva har förstås ett jättestort egenintresse av att arbeta förebyggande med att undvika skogsbränder. – Medvetenhet bland de som arbetar i skog och mark har ökat i och med att vi har haft stora skogsbränder både 2014 och 2018, säger Erik Flink, vid MSB:s operativa avdelning, till Omni. Skogsbruket arbetar framför allt med att undvika att starta bränder. Är det väldigt torrt och man kör tunga maskiner på stenig mark är risken stor att en liten gnista blir startskottet för en brand. Därför undviker många skogsägare att göra maskinarbeten när det är hög brandrisk. Innan det hinner utvecklas till en storskalig brand är skogsbruket där och övervakar. Markägare har också ett ansvar att sköta efterbevakning efter att räddningstjänsten varit där och släckt branden. – Hotet från skogsbränder är ekonomiskt. Finns det bebyggelse nära en skogsbrand är den också hotad naturligtvis. Men för skogen som ekosystem finns det inget hot. Den flora och fauna som finns där är anpassad för att överleva eller kunna återkolonisera eller till och med gynnas efter brand, säger Anders Granström.