Därför gör inte Sverige som Norge och stoppar skärmar för små barn

Barn upp till två år bör helt undvika skärmtid, enligt norska Folkhelseinstituttet. Men den svenska Folkhälsomyndigheten har inga planer på att införa liknande rekommendationer. Många anser att råden kring skärmtid behöver stärkas för småbarnsföräldrar. Men varför går inte Sverige samma väg som Norge? Omni reder ut. Redan i mars 2019 införde Världshälsoorganisationen (WHO) nya riktlinjer när det kommer till skärmtid för barn. Barn upp till två år ska helt undvika skärmtid och barn mellan två till fem år ska inte ha mer än en timmes skärmtid per dag, enligt WHO. Norska Folkhelseinstituttet har nu alltså infört nya rekommendationer som speglar WHO:s riktlinjer. Skälet är att skärmtid i tidig ålder sägs påverka barns ögonkontakt, ordförråd och kommunikationsförmågan negativt. Sverige har valt att inte följa i samma spår. WHO:s riktlinjer gäller faktiskt inte enbart skärmtid utan handlar egentligen främst om att främja fysisk aktivitet, god sömn och minska stillasittande hos barn under fem år. Riktlinjerna kring skärmtid handlar också främst om att minska stillasittandet. – Rekommendationerna handlar inte om huruvida skärmtid är skadlig i sig, utan är baserad på att för mycket stillasittande skärmtid kan leda till fetma och för lite mänsklig interaktion, sa Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd, i samband med att WHO kom med sina nya riktlinjer kring skärmtid. Även i Sverige bygger rekommendationerna kring barns fysisk aktivitet på WHO:s riktlinjer, men här valde Folkhälsomyndigheten (FHM) att inte ta med rekommendationerna kring just skärmtid. Anledningen är att göra råden så enkla som möjligt. – För de allra minsta barnen handlar det om att inte begränsa rörelsen och då spelar det ingen roll om de sitter långa perioder i en stol, en vagn eller framför en skärm. Utan det handlar om stillasittandet i sig, sa Marita Friberg, ansvarig för frågor som rör fysisk aktivitet på FHM, till SVT. Forskning kring skärmtid och mycket små barn är fortfarande till stor del i sin linda och det finns få långtidsuppföljningar. Däremot pekar den forskning som finns på få positiva effekter av att barn under två år använder skärmar, vilket det kan göra för vissa aktiviteter högre upp i åldrarna, menar Anders Nilsson, som forskar om ungas skärmvanor vid Karolinska Institutet. – Därför är det lite svårt att ge ett entydigt svar på vad forskningen säger. Men generellt sett finns det en koppling mellan mycket skärmtid och psykisk ohälsa bland unga, uppmärksamhetsproblem, övervikt och försämrade kommunikativa förmågor, säger Anders Nilsson till Omni. Men för äldre barn och tonåringar kan vissa typer av skärmanvändande istället vara kopplat till ett bättre mående, till exempel att chatta med sina kompisar. WHO har också fått en del forskarkritik för att inte ha tillräckligt på fötterna. Det finns stora forskningsluckor och att de vetenskapliga beläggen för skärmtidens negativa effekter är mycket svaga, konstaterar även WHO själva. Däremot ser man inte några negativa effekter med att gå ut med rekommendationerna. Små barn behöver motion och social interaktion för att utvecklas. På den punkten är forskningen tydlig – skärmar ska inte användas som barnvakt flera timmar varje dag. Vid ett års ålder har barn svårt att översätta vad de ser på en skärm till lärdomar, jämfört med vid interaktion med människor. Vi människor lär oss helt enkelt bäst genom att observera andra människor, vilket är särskilt påtagligt i början av livet. De egenskaperna blir nedsatta när vi stimuleras av en skärm, enligt en översikt av American Psychological Association. Men hur vi använder digitala verktyg spelar också in. Om ett barn däremot får hjälp att förstå innehållet på skärmen exempelvis i samtal av en vuxen kan upplevelsen liknas vid att läsa en bok tillsammans. På samma sätt går det inte att sätta likhetstecken mellan passivt skärmtittande i flera timmar och att ha videosamtal med släktingar eller att föräldrar och barn leker med olika filter i kameraläget. Sammanfattningsvis kan man säga att de inte är skärmarna i sig som är skadliga – utan tiden skärmen tar från annat.