Priserna sjunker på svenska bostäder. Mest faller dyra bostäder i centrala lägen – som rymliga lägenheter på Östermalm i Stockholm. Och den nedåtgående trenden fortsätter. SBAB tror på ett fall på 13 procent under hela 2022 och sedan ett ytterligare med 9 procent 2023. Men är det bra eller dåligt för ekonomin i stort? En tröst – för köparna – är att räntorna troligen inte kommer att bli så höga som de var bakåt i tiden. Och för de som ska sälja: Efterfrågan på bostäder kommer att fortsätta vara stor. Det är prisfall på den svenska bostadsmarknaden. Priserna föll nära 4 procent i juni. Mest har det gått ned i Stockholm, fallet för en bostadsrätt sedan toppnoteringarna i mars är 8,2 procent enligt uppgifter från företaget Valueguard. Men även Göteborg och Malmö har liknande pristapp Det är främst stora lägenheter i centrala områden som sjunker, prisfallet är betydligt lägre utanför de centrala delarna. Priserna inte rasat så mycket på fem år enligt Valueguard, 2017 var fallet drygt 7 procent mellan augusti och september. Ska man leta efter större ras får man gå tillbaka till 2008 och finanskrisen. De färska siffrorna är jämfört med maj månad och bostadsmarknaden backar alltid under sommaren. Med en justering av säsongsvariationen är det genomsnittliga fallet lägre – 2,2 procent, enligt Valueguard. Men nedåt går det. Valueguard presenterar även siffror för de två första veckorna i juli men bara för Stockholm och Göteborg och då är fallet i Stockholm 3,7 procent och i Göteborg 2,6 procent jämfört med hela juni. Seniorrådgivaren på SEB, tidigare chefsekonomen Robert Bergqvist, säger att det ändå är ganska lugnt på bostadsmarknaden. Det handlar om både storlek och takt om det ska skaka om ordentligt – Kombinationen av ett snabbt fall och hur stort det är får större konsekvenser än om det är ett gradvist fall. Han säger att man kan dra paralleller till börsen. – Om man ska ta börsfallet har det varit ganska långsamt och mitt intryck är att det inte finns någon större panik, för det har varit ganska utdraget. Sedan finanskrisen på 90-talet har fall av den storleken som nu är aktuell inträffat två-tre gånger utan större effekter över tid. – Det skapar en oro, absolut, men de realekonomiska effekterna blir ganska begränsade, säger Robert Bergqvist. Men han pekar på en viktig effekt på samhällsekonomin. Rörligheten på arbetsmarknaden minskar av höga bopriser – eftersom människor har svårare att flytta dit jobben finns. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tror heller inte på större ekonomiska effekter. I alla fall inte just nu. – Det kommer påverka ekonomin absolut, bland annat via viss fallande konsumtion och bostadsinvesteringar. Men det blir knappast någon dramatik bortsett från att enskilda hushåll, som måste realisera en förlust, kan råka illa ut. Robert Boije säger att det är svårt att bedöma var gränsen går för prisfallet. – Skulle vi få prisfall på uppåt 30 procent, så kommer nog de negativa effekterna på ekonomin blir betydligt mer kännbara. Robert Boije tror inte på en katastrof för hushållen i stort, de flesta klarar en skakig bostadsmarknad. – Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg, 58 procent av alla bolånetagare har en belåningsgrad under 50 procent av värdet och 86 procent en belåningsgrad under 70 procent, berättar han. – Även om ett antal hushåll, framförallt nya hushåll på bostadsmarknaden, vid ett brant prisfall skulle komma att få skulder som ligger över värdet på bostaden, så kommer de att kunna betala sina amorteringar och räntor så länge de inte blir arbetslösa. Ja, både Robert Boije på SBAB och Robert Bergkvist på SEB tror det. Robert Bergqvist säger att inflationen, de kommande räntehöjningarna från Riksbanken men även sådant som de psylologiska effekterna spelar in. – Det kommer att fortsätta, priserna trycks ned ytterligare eftersom vi har en obalanserad marknad och det kommer att fortsätta till hösten. SBAB har gjort beräkningar på hur mycket. – Vår senaste prognos är att bostadspriserna i år faller med 13 procent mätt ifrån januari och sedan ett ytterligare fall med 9 procent 2023, säger Robert Boije. Robert Bergkvist säger att det till stora delar handlar om pandemin. Låga räntor gjorde det billigt att låna när folk skulle jobba hemma och så steg priserna. Det är inget unikt för Sverige, det skedde i de flesta länder. – Pandemieffekterna klingade av och efterfrågan sjönk. Folk tänker om, man tycker att man kanske inte behöver en lika stor bostad längre. Robert Bergkvist säger också att Riksbankens inledande räntehöjning i april var startskottet för prisnedgången. Men viktigt är också de psykologiska effekterna.
– Förväntningarna från säljare och köpare om priset är inte desamma och det skapar nervositet och det påverkar priserna. Stora grupper har tjänat på stigande bostadspriser – samtidigt har många andra drabbats. – De som är inne på bostadsmarknaden har kunnat göra en fantastisk resa och de som står utanför känner att de har missat tåget. Det skapar spänningar i samhället, säger Robert Bergqvist. Lägre bostadspriser kan påverka den ekonomiska ojämlikheten. Enligt Robert Bergkvist finns också olika strukturella faktorer, bland annat en stor åldrande befolkning, som gör att räntorna inte blir lika höga som för 10–15 år sedan. – De kommer att stiga, men de blir inte lika höga som då. Robert Bergkvist pekar på en undersökning från Boverket – som möjligen kan glädja säljarna men inte köparna – och som visar att 70 procent av kommunerna har bostadsbrist samtidigt som byggandet de närmsta två åren kommer att sjunka. – Vi kommer att ha större bostadsbrist om två år. Det är inte bra med höga priser på bostäder för ekonomin i stort. Men om man tänker väldigt snävt utifrån ett prisperspektiv kan man säga att den här obalansen gör att priserna hålls uppe. Vill du läsa mer?