För söner till arbetare och jordlösa bönder i byn, av vilka de flesta tillhör Jatav-samhället, är osäkerheten högre. “Regeringen säger att alla som blir utvalda kommer att få minst 11 lakh Rs efter fyra år. Kan jag bygga ett hus med så mycket? köpa mark? Nej. Det är lättare för lantbrukare… Vad ska vi göra?” säger Harish Kumar, 21, som har förberett sig för rekrytering i två år nu.
“Sarkaar ab itni sakht hai ki ya toh bulldozer chalega, ya karriär kharab hoga. Ye sarkaar baahubali hai, logn ko jhukna hi padega”, säger Amit Sirohi (37), pradhanen i Bulandshahrs Saidpur-by, där barn i nästan alla hem drömmer om att gå med i de väpnade styrkorna, precis som sina farfäder, fäder och bröder.
Byn har cirka 2 000 hushåll och i minst 800 av dessa, säger Sirohi, finns det någon som har tjänstgjort eller tjänstgör i de väpnade styrkorna.
Express Opinion |Agnipath är en del av en större process försvarsreform och modernisering
När regeringen tillkännagav Agnipath-programmet för försvarsrekrytering för personal under officersgraden utbröt våldsamma protester i flera delar av landet. I Aligarh, där en polispost och ett fordon brändes, bokades hundratals demonstranter och minst nio operatörer av arméns tränare greps.
Demonstranterna tog upp frågor om anställningstrygghet och ingen pension efter 75 % av dem kommer att gå i pension. Enligt det nya systemet kommer cirka 45 000 soldater att rekryteras årligen, och endast 25 % av dem kommer att få fortsätta i ytterligare 15 år under permanent uppdrag.
Best of Express Premium
PremiumBli inspirerad: Varför sa Sardar Patel att tjänstemän inte får ta … NITI Aayog-beställd rapport som studerade 3 order från Högsta domstolen, 2… Inside Track: Amit Shahs strategi för Maharashtra och Fadnavis Tavleen Singh skriver: Islamism har ingen plats i IndienFler premiumhistorier >> För 14-åriga Shiva Sirohi, vars farfar och far båda har tjänstgjort i armén, har det nya systemet väckt mycket osäkerhet. “Det fanns bara en sak jag alltid velat vara, och det är att vara en fauji. Jag har aldrig tänkt på en annan karriär. Jag springer på morgonen för att bygga upp uthållighet… Det nya systemet har dock skakat om många här. Till och med mina föräldrar är inte säkra på om allt det här är värt det för bara fyra år”, säger han. I denna Jat-dominerade by bor familjer som har haft flera generationer tjänstgör i de väpnade styrkorna mestadels i bungalower. De andra bor i permanenta hus. Det finns två banker, en inter college och en examen college, fem grundskolor, ett postkontor, ett litet sjukhus samt ett veterinärsjukhus. Byborna ger ära åt de väpnade styrkorna för denna utveckling. Politisk puls |'Hur skulle en politiker känna om det finns en lag som säger att han kan vara riksdagsledamot för bara en mandatperiod?' Midt i byn är en Shaheed Smarak till minne av alla soldater från området som dog i aktion. En planka på toppen av minnesmärket lyder: ”Från den här byn gick 155 män till det stora kriget 1914-1919. Av dessa gav 29 upp sina liv.” – Vi har vuxit upp i kulturen. Här vill varje pojke bli soldat. Nu har vi plötsligt funderingar”, säger 17-årige Ashish, son till en daglönare. “Armén var tänkt att vara slutdestinationen för mig. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva söka ett annat jobb efter det. Nu, vad får jag om jag inte blir utvald i den permanenta provisionskvoten på 25 %? Om jag måste bli polis eller vakt efter fyra år, varför skulle jag inte göra det i början?” Mer från Politisk puls Klicka här för mer För söner till arbetare och jordlösa bönder i byn, varav de flesta tillhör Jatav-samhället, är osäkerheten högre. “Regeringen säger att alla som blir utvalda kommer att få minst 11 lakh Rs efter fyra år. Kan jag bygga ett hus med så mycket? köpa mark? Nej. Det är lättare för lantbrukare… Vad ska vi göra?” säger Harish Kumar, 21, som har förberett sig för rekrytering i två år nu. Men alla är inte emot upplägget. Jasvir Sirohi, 43, ser det som ett botemedel mot arbetslöshet. Hans farfar och farfar var båda i armén och utkämpade krig för landet. “Det finns inga jobb där ute. Under två år har det inte varit någon armérekrytering… Enligt schemat kommer de åtminstone att kunna komma tillbaka med lite pengar i handen och kan starta ett litet företag. Det är bättre än ingenting”, säger han, trots att han erkände att det var hans farfars pension efter hans fars död som försörjde dem. Hans 11-årige son Mayank vill bli soldat när han blir stor. Äldste i byn erkänner att det finns ilska bland ungdomarna över upplägget, men rädslan för FIRs, bulldozers och diskvalificering från t.o.m. att söka till försvarsmakten har gjort att det knappt har förekommit några protester. “Ungdomarna är arga men de kan inte protestera även när deras drömmar krossas. BJP-ledare har sagt att när pojkarna går i pension efter fyra år kan de bli vakter. Kommer en pojke som har tjänat landet i fyra år att vara glad att tjänstgöra som vakt efter fyra år. Att bli utvald i armén handlar också om stolthet, rutba… , säger en 45-åring som gick i pension som hantverkare från armén. Hans son förbereder sig för rekrytering enligt det nya systemet.
Premium
Premium
Premium