Förklarat: Varför motsätter sig Turkiet Sveriges och Finlands inträde i Nato?

0
245

Racep Tayyip Erdogan (AP/File)

Vecker efter att Turkiets president Racep Tayyip Erdogan tillkännagav sitt motstånd mot ett snabbt Nato-medlemskap för Finland och Sverige , ledare för två nordiska länder och Nato träffar Erdogan tisdag (28 juni) för att bryta dödläget.

Som svar på Rysslands invasion av Ukraina hade historiskt neutrala Sverige och Finland först ansökt >att gå med i Nordatlantiska Fördragsorganisationen (NATO) i maj. Turkiet hade motsatt sig deras inträde och anklagade de två nordiska länderna för att stödja kurdiska militanta grupper, som de anser vara terroristorganisationer.

Ledare |Rysslands Ukraina-invasion driver på Natos expansion. Åtgärder från Sveriges och Finlands sida att överge neutralitet är bevis

Presidentens talesperson uttalade att Erdogans möte med ledarna för Sverige, Finland och Nato “inte betyder att vi kommer att ta ett steg tillbaka från vår position.”

< p>Den 15 juni hade Turkiet sagt att de två kandidaterna inte hade uppfyllt sina förväntningar och att alla förhandlingar skulle behöva ta itu med turkiska problem.

Best of Express Premium

Premium

Utomlands är Jacinda Ardern en stjärna. Hemma tappar hon sin glans.

Premium

Udaipur-skräddare dödad: Offret sökte polisskydd, pekade på hot akterut. ..

Premium

Förklarat: Talarens krafter i ett uppror

Premium

G7 försöker hårt för att inte vara gårdagens klubbFler premiumhistorier &gt ;>

Vad är NATO?

USA, Kanada och olika västeuropeiska länder bildade North Atlantic Treaty Organisation (NATO) 1949, som svar på det upplevda hotet från Sovjetunionens expansion i efterkrigstidens Europa.

Det finns för närvarande 30 medlemmar i NATO, och enligt artikel 10 i Nordatlantiska fördraget kan alla europeiska länder som kan “bidra till säkerheten i det nordatlantiska området” gå med i alliansen.

En anslutning kräver dock godkännande från varje medlemsstat. 2008 lade Grekland in sitt veto mot Nordmakedoniens försök att gå med i Nato på grund av en långvarig tvist om landets namn, “Makedonien”. Först 2018, när landet bytte namn till Nordmakedonien, gav Grekland sitt godkännande, varefter landet antogs officiellt som medlem i mars 2020.

NATO är i grunden en kollektiv säkerhetsallians, med dess medlemmar förbundit sig till ömsesidigt försvar om någon av dem attackeras av en extern kraft.

Alliansens huvudprincip för kollektivt försvar är fastställd i artikel 5 i Nordatlantiska fördraget: ”Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som en attack mot dem alla och följaktligen är de överens att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga, kommer att bistå den eller de parter som attackeras på detta sätt genom att genast, individuellt och i samförstånd med de andra parterna, sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av väpnat våld, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området.”

Läs även |Finland, Sverige har ansökt om Nato-medlemskap. Vad händer sen?

Vilka är Turkiets klagomål?

Turkiet, som varit medlem i Nato sedan 1952 och har den näst största militära styrkan i alliansen, har upprepade gånger motsatt sig Finland och Sveriges post.

Erdogan hävdar att de är “hem för många terroristorganisationer”, som Kurdistans arbetarparti (PKK) och People's Protection Units (YPG). PKK har engagerat sig i väpnad kamp med Turkiet i decennier, först efter en självständig kurdisk stat, men har sedan dess utvecklats för att söka större kurdisk autonomi och ökade rättigheter för kurderna i Turkiet.

PKK har utsetts till en terroristorganisation av Turkiet, USA, Storbritannien och EU. Finland och Sverige har också förbjudit det som terroristdräkt.

Ankara vill att de nordiska länderna ska göra skriftliga åtaganden för att undertrycka PKK- och YPG-styrkorna i Syrien. Ansluten till PKK är YPG en milis som är aktiv i Rojava-regionen i nordöstra Syrien. De stödde västerländska styrkor i de militära kampanjerna mot ISIS i Syrien och spelade en avgörande roll i deras nederlag. Turkiet, enligt en Bloomberg-rapport, har anklagat YPG för att attackera dess krigare nära landets gräns.

Enligt en rapport från Brookings Institution har Turkiet blivit upprört över Sveriges och Finlands vägran att utlämna PKK-medlemmar och anhängare av Fethullah Gulen, som Ankara anklagar för att ha anstiftat en misslyckad kupp 2006.

Turkiet vill också ha Sverige och Finland att häva sina restriktioner för försäljning av vapen till landet, som infördes efter Ankaras militärkampanj i Syrien 2019.

Best of Explained

Klicka här för mer

Finns det några inhemska bekymmer bakom Turkiets ståndpunkt?

Kritiker hävdar att Erdogans vägspärrar på Finlands och Sveriges resa mot NATO-medlemskap också har inhemska orsaker. Turkiet brottas för närvarande med skyhög inflation och stigande levnadskostnader. När val hålls nästa år kan Erdogans betoning på nationalistiska frågor bidra till att stärka hans image bland den turkiska väljarbasen.

“Först och främst är detta ett budskap mot hans valbas hemma,” sa före detta Nato-tjänsteman, Stephanie Babst, i en intervju som hänvisas till av New York Times.

“Han har ett val framför sig. Den ekonomiska situationen i Turkiet är ganska hemsk och därför vill han visa ledarskap. Han vill visa att han är en hård ledare och därför använder han, är jag rädd att säga, Sverige och Finland för att föra fram sina strategiska budskap.” tillade hon.

Även förklarat |Från neutral till NATO: Varför Finlands anslutning till alliansen är viktig

Kommer Sverige och Finland att kunna gå med i NATO?

Efter ett uppehåll på flera veckor förde turkiska, svenska och finska sidor samtal den 20 juni. Därefter sa den turkiske presidentens talesman Ibrahim Kalin till reportrar att hans land behövde ha “bindande löften” för att gå vidare med ländernas förfrågningar.

“Vi ser oss inte begränsade av någon tidtabell. Hastigheten, omfattningen av denna process beror på dessa nationer’ sätt och hastighet att uppfylla våra förväntningar,” sa han, som rapporterats av Reuters.

Eftersom Turkiet antyder att man inte planerar att acceptera Sverige och Finland vid NATO-toppmötet (28-30 juni), är det osannolikt att frågan kommer att lösas mycket snart. Även om Turkiet beslutar sig för att häva sitt veto, skulle det fortfarande ta de två nordiska länderna minst ett år att gå med i blocket, enligt Rose Gottemoeller, en före detta vice generalsekreterare i Nato, som citeras av The Hill.

< p>Om och när de går med i Nato, kommer Finland och Sverige båda att garanteras militärt stöd av medlemmar i säkerhetsalliansen ifall en extern styrka attackerar dem.

När Finland väl blir medlem gränsar Natos gräns mot Ryssland. skulle mer än fördubblas och lägga till nära 1 300 km gräns, enligt USA-baserade tankesmedjan, Council on Foreign Relations (CRF). Dessutom skulle NATO:s närvaro i Östersjön och Arktiska havet också stärkas.

Expressprenumeration Slå inte väggen, prenumerera för bästa täckning från Indien från bara 5 USD per månad Prenumerera nu