Börjar Europas enade front mot Ryssland knaka i fogarna?

Så var de till slut överens, EU-ledarna. Oljan från Ryssland ska stoppas – med vissa undantag. Men det var inte utan gnissel på vägen. En sällan skådad sammanhållning utmärkte EU under den första tiden efter Rysslands anfall mot Ukraina. Men sedan oljeembargot kom upp på bordet har enigheten vacklat. Inte minst då Ungern återgått till att vara mest motvalls i unionen. Hur enat är Europa egentligen? För att förstå tar Omni hjälp av experter med fokus på Ungern och EU:s historiska gemenskap. Kort sagt: enigheten var ovanlig. Till och med större än vi någonsin sett i EU, enligt idéhistorikern Mats Andrén vid Göteborgs universitet, som forskar kring idén om europeisk gemenskap och om europeisk identitet. – Det är påtagligt att det under trycket av kriget togs steg som man inte klarat av att ta tidigare, säger han till Omni. Unionen fick tidigt igenom långtgående sanktioner mot Ryssland och gjorde gemensamma verbala fördömanden av invasionen. Läget var nästan tvärtom som vid covidkrisen, förklarar Sara Svensson som är docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. – Då rådde extrem oenighet i början innan EU-kommissionen fick styr på det och till exempel upphandlade gemensamma vaccin, säger hon. Även kriser som finanskrisen, migrationskrisen och brexit har till skillnad från Ukrainakriget utmärkts av frågetecken och slitningar till en början, men enligt Mats Andrén har alla i det långa perspektivet ändå drivit på utvecklingen av ett än mer sammansvetsat EU. – I ett historiskt perspektiv är det svårt att säga något annat än att länderna dels blir mer och mer beroende av varandra och dels att medvetenheten om det ömsesidiga beroendet är oerhört stark. Så den långsiktiga utvecklingen synes vara mot större enighet. Sanktionspaket efter sanktionspaket har klubbats. Men när den ryska oljan nu legat på bordet är vissa medlemsländer motsträviga, inte minst Ungern. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck varnade i helgen för att sanktionsenigheten är på väg att ”smulas sönder”. Ett ovanligt enat EU-lag tycks ha börjat styra tillbaka i gamla hjulspår. – Men hjulspår som ändrats lite grann när man ändå har en ny verklighet att förhålla sig till, säger Sara Svensson, som i sin forskning har särskilt fokus på just Ungern. Hon noterar att förutom Ungern så har till exempel Italien och Tyskland stuckit ut i oljefrågan och hållit linjen att kranen inte bör stängas av tvärt – i sammanhanget är det att betrakta som en ovanlig konstellation. Till slut har EU-ledarna ändå lyckats komma överens om ett sjätte sanktionspaket där ett urvattnat oljeembargo ingår. Två tredjedelar av den ryska oljeimporten stängs av – den som levereras via oljetankers till havs. Ungern, som får 60 procent av sin olja via den landburna Druzjba-ledningen från Ryssland, påverkas alltså inte. Ett mindre enat EU än det vi såg i början av våren är egentligen en tillbakagång till ett normalläge, enligt Svensson. Och det faller sig kanske ganska naturligt att 27 stater har olika uppfattningar och intressen – snarare var det den omedelbara enigheten som var att betrakta som oväntad. Samtidigt är inget av medlemsländerna egentligen en stor stat, poängterar Mats Andrén. Sedan första världskriget och fram till i dag har Europa i genomsnitt fått en ny stat vart femte år – med många mindre stater kommer också ett ömsesidigt beroende och ett behov av samarbete. Även om det titt som tätt kommer att dyka upp frågor där oenighet råder – som oljefrågan – så verkar det i det långa perspektivet bara vara små hack i en kurva som pekar mot ökad beredvillighet. Och det verkar inte finnas något större intresse av att bryta den trenden. – För ensam är ofta svag, säger Mats Andrén. – I ett hundraårsperspektiv talar mycket för att ordningen med EU kommer att finnas kvar. Det finns en slags grundläggande logik som talar för långsiktig fortsatt samverkan. I det nya normala Europa finns som sagt några nya positioner att ta hänsyn till. Framför allt kanske för Ungern. Att premiärminister Viktor Orbán var helt med på EU-båten i början av kriget ska ses som ett undantag. När vi nu är tillbaka i mer av ett normalläge – med Ungern på tvären – framstår Orbán som mer isolerad än tidigare, menar Sara Svensson. – Till exempel har Ungern och Polen inte fått tillbaka sina goda relationer, säger hon och beskriver det som en stor, tydlig förlust för Ungern. Vill du läsa mer om EU:s nya sanktionspaket?