Publicerad 21 maj 2022 kl 18.50
Utrikes. Enligt DN:s experter är det utrikesminister Ann Linde (S) och hennes hårda feministiska tonläge i utrikespolitiken som har fått Turkiet att motsätta sig en svensk Nato-ansökan.
Gilla artikeln på Facebook
Enligt Paul Levin, Turkietkännare vid Stockholms universitet, bör Magdalena Andersson sköta snacket nästa gång den svenska regeringen träffar turkiska motparter, och inte Ann Linde.
– Jag tror att mycket av de här samtalen har en pedagogisk uppgift, till exempel att förklara på ett konstruktivt sätt varför man enligt den svenska yttrandefrihetsgrundlagen får vifta med en PKK-flagga i Sverige. Eller en IS-flagga för den delen. Andersson som regeringsföreträdare kan ju inte påverka den lagstiftningen, säger Levin till DN.
Att sätta punkt för daltandet med PKK är däremot något som förmodligen blir nödvändigt för Socialdemokraterna med anledning av planerna på att gå med i Nato. På ett sätt blir det därmed tydligt att Nato anslutit sig till en gemensam utrikespolitisk allians där det inte är Sverige som bestämmer.
– Det har funnits en rädsla inom socialdemokratin och vänstern att man i och med en Natoansökan ger upp den självständiga utrikespoltiken som Sverige har fört. Och sådana här krav kan väcka den rädslan, säger Paul Levin till DN.
Turkiet har den största militärmakten inom Nato, efter USA.