Vad blir Sveriges linje i Nato – och kan vi påverka alliansen?

Tidigare övertygade Natomotståndare har bytt sida – trots oro för Natos kärnvapendoktrin. Statsminister Magdalena Andersson talade om att hon förstår att vissa känner ett vemod – och sa att Sverige ”ska ta med det bästa av sin historia” in i Nato. Flera stora frågor följer på att Sverige har lämnat in sin ansökan till Nato. Vilken blir Sveriges linje? Och hur stora är Sveriges chanser att förändra? På pressträffen den 15 maj förklarade statsminister Magdalena Andersson att Sverige skulle ”ta med sig det bästa” av sin historia in i medlemskapet i försvarsalliansen och sa att hon förstod att vissa ”kanske känner ett vemod” även om man har kommit fram till att det är det bästa för Sverige nu. Knäckfrågorna för många är huruvida utländska trupper ska vara permanent baserade i Sverige och inställningen i frågan om kärnvapen. Hur stort ansvar Sverige ska ta? Om man ska vara med i Natos särskilda planeringsgrupp för kärnvapen men också om de ska kunna få placeras på svenskt territorium och i så fall i freds- eller krigstid? Precis som Norge och Danmark så väntas Sverige tydligt att deklarera att vi inte vill ha kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium om Nato godkänner ansökan. Försvarsminister Peter Hultqvist har ännu inte velat säga huruvida Sverige kommer att delta i till exempel Natos särskilda kommitté för kärnvapenplanering. Exempelvis Frankrike, som själva har kärnvapen, ingår inte i kommittén och Sverige skulle kunna få ett undantag från den. Hultqvist vill heller inte svara på vad som kan tänkas bli Sveriges ansvarsområden inom alliansen. – Det är alldeles för tidigt för mig att gå in på exakta vilka operativa uppgifter, eller vilka ansvarstagande som vi ska ha i ett sådant perspektiv, säger han till GP. Flera ledande Socialdemokrater som bara för något halvår sedan skulle ha sett ett Natomedlemskap som otänkbart har tänkt om. Däribland Margot Wallström och Jan Eliasson som är kritiska mot Natos kärnvapendoktrin. Det är än så länge oklart vad Socialdemokraterna egentligen tänker om att sitta med i Natos särskilda planeringsgrupp för kärnvapen men klart är att S fortsatt vill jobba för en kärnvapennedrustning. Miljöpartiet vill se en lag mot kärnvapen i Sverige för att kunna förekomma eventuella framtida krav från Natos sida om att medlemstaterna måste acceptera kärnvapen på sitt territorium. Miljöpartiet vill inte heller att Sverige deltar i Natos särskilda kommitté för kärnvapen. Vänsterpartiet, som också är emot ett Natomedlemskap, håller med MP om att det behövs en lag mot kärnvapen på svenskt territorium både under freds- och krigstid. Även Vänsterpartiet är emot permanenta Natotrupper på svensk mark under både tider av fred eller krig. När det gäller uttalanden som görs från Natos sida tycker partiet att man, liksom Danmark ofta har gjort, ska använda sig av fotnoter där man friskriver sig ansvar för de delarna man inte håller med om. Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna menar att varken kärnvapenplacering eller utländska trupper på svensk mark är frågor som är aktuella och hänvisar till att både Norge och Danmark har undantag från dessa. M-ledaren Ulf Kristersson är inne på samma linje, inget Natoland har tvingats att ha kärnvapen på sin mark. Ryska kärnvapen är närvarande i Östersjön, skrev han i SvD Debatt före beslutet om Natoansökan. ”Natos kärnvapendoktrin utgör en viktig pusselbit för att verka för strategisk avskräckning i vårt närområde.” SD:s partiledare Jimmie Åkesson svängde till ett ja i frågan i början av april. Tidigare har Åkesson varit nej-sägare bland annat på grund av att Turkiet är medlem och att svenska ungdomar inte ska behöva strida i konflikter utomlands. En del ser med hopp på ett medlemskap i Nato och menar att Sverige kan få stort inflytande. De baltiska länderna har till exempel varit positiva till att Sverige går med i Nato och ser det som att de får politisk förstärkning i alliansen: Att Sverige förstår hotet från Ryssland. Två nya ”tunga” medlemmar: Sverige och Finland, kan sätta sin prägel på Nato och påverka vad Nato gör, skriver till exempel Natoförespråkaren Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council, i en debatt i Dagens Industri. ”Nato blir det Nato vi gör det till och vill ha, och där vi vill ha det. Det kan man verkligen kalla en ”game changer”. Natomotståndarna är mer tveksamma och tror snarare att medlemskapet leder till ökad spänning. Håkan Svenneling som sitter i Vänsterpartiets analysgrupp är mer skeptisk till att Sverige ska kunna förändra något inifrån alliansen, även om han hoppas på det. – Jag tror i grunden att det kommer att vara svårt för Sverige och Finland att förändra organisationen i någon större omfattning, säger han till Omni. Vill du läsa mer?