Finlands premiärminister Sanna Marin har sagt att NATO-medlemskapet skulle stärka landets säkerhets- och försvarssystem. (Foto: AP)
Medan länder funderade på säkerhetsdynamiken i Europa, hade Finlands premiärminister insisterat på att det var osannolikt att hennes land skulle gå med i Nato trots att ryska trupper samlades vid den ukrainska gränsen i februari. Tre månader och en invasion senare skyndar Finland att gå med i alliansen – ett monumentalt skifte för en nation med en lång historia av krigstidsneutralitet och att hålla sig utanför militära allianser.
Kremlin, under tiden, har svaratmed att flytten skulle vara ett hot mot Ryssland och varnat för en eventuell vedergällning. Vi tar en titt på varför Finland har valt att avstå från sin neutralitet och vad flyttens inverkan kan bli.
Läs också |Finland, Sverige kommer att ansöka om Nato-medlemskap. Vad händer sen?
Varför gå med nu?
https://images.indianexpress.com/2020/08/1×1.png
På torsdagen uppmanade Finlands president Sauli Niinisto sitt land att ansöka om NATO-medlemskap “utan dröjsmål”, med en bredare regering förväntad att formellt tillkännage sitt beslut på söndag.
Best of Express Premium
PremiumChintan Shivir avslutas i dag: Hindutva-debatt i Cong, party duckar hårt samtal…
PremiumFörklarat: Varför förbud mot veteexport är knä -ryck reaktion, träffar bönder en…
PremiumRajapaksas hand
PremiumDen giftiga bländningen från rampljusFler premiumhistorier >>
Landet har hittills hållit sig borta från att gå med i sådana allianser eftersom det alltid velat upprätthålla hjärtliga förbindelser med grannlandet Ryssland. Länge var tanken på att inte gå med i Nato eller komma för nära västvärlden en överlevnadsfråga för finnarna. Men förändringen i uppfattning och ett överväldigande stöd för att gå med i Nato kom till efter den ryska invasionen av Ukraina.
Ett NATO-medlemskap skulle stärka landets säkerhets- och försvarssystem, sa president Niinisto och premiärminister Sanna Marin. Niinisto har hållit Rysslands president Vladmir Putin ansvarig för denna dramatiska ståndpunkt. “Du (Putin) orsakade detta, se dig i spegeln”, sa han dagen före tillkännagivandet.
Finlands före detta premiärminister Alexander Stubb sa att det inte fanns någon överraskning i tillkännagivandet och att detta var en ” klar affär” så snart Ryssland satte sin fot i Ukraina.
Enligt en offentlig undersökning gjord av det finska TV-bolaget YLE förordar 76 procent av finländarna att gå med i alliansen. Denna siffra brukade vara runt 25 procent i flera år före invasionen, rapporterade The New York Times.
Best of Explained
Klicka här för mer
Har det varit länge på väg?
För finländare ger evenemang i Ukraina en hemsk känsla av förtrogenhet. Sovjeterna hade invaderat Finland i slutet av 1939 och trots att den finska armén gjorde hårt motstånd i mer än tre månader, slutade de med att förlora 10 procent av sitt territorium.
Landet antog att förbli alliansfritt under de kalla krigets år. Osäkerheten började dock växa sedan Ryssland annekterade Krim 2014 när Finland tog tillbaka värnplikten och militärutgifterna ökade.
I ett samtal med BBC sa historikern Henrik Meinander att Finland var “mentalt förberett” att gå med i organisationen under en lång tid. ”1992 köpte Finland 64 amerikanska stridsplan. Tre år senare gick man med i Europeiska unionen tillsammans med Sverige. Varje finsk regering sedan dess har sett över det så kallade NATO-alternativet”, tillade Meinander.
Hur är det med Sverige?
Sverige kommer sannolikt att ansöka om medlemskap efter Finlands sista utlysning. Om Finland går med blir Sverige den enda nordiska icke-medlemmen i Nato. Nu, till skillnad från Finland, vars politiska hållning var en fråga om överlevnad, har Sverige varit emot att gå med i organisationen av ideologiska skäl.
Det regerande socialdemokratiska partiet genomför för närvarande en säkerhetspolitisk granskning i sitt parlament för att analysera för- och nackdelarna med att gå med i Nato och resultatet kommer på fredag. När det gäller allmänhetens uppfattning verkar svenskarna vara på samma sida med finländarna. En undersökning gjord av Aftonbladet i veckan visade att stödet för ett NATO-medlemskap ökade till 61 procent, jämfört med 42 procent i januari.
Vad skulle ett medlemskap innebära och kommer det att gynnas Nato också?
Att vara medlem i NATO kommer att ge nationerna en säkerhetsgaranti enligt alliansens “Artikel 5” om kollektivt försvar. Artikeln garanterar i huvudsak ett militärt svar och skydd från Nato-länderna om någon medlem i organisationen blir attackerad.
Även Nato har visat en iver över Finlands och Sveriges medlemskap. Vanligtvis kan det ta upp till ett år att bli en officiell NATO-medlem eftersom det kräver godkännande från alla befintliga medlemsländer. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock sett till att länderna snabbt kunde ansluta sig och att organisationen skulle göra fullständiga säkerhetsarrangemang under övergångsperioden.
Finlands geografiska läge spelar till dess fördel eftersom när man väl blir medlem, längden på de gränser som Ryssland delar med Nato skulle fördubblas och det skulle också stärka alliansens ställning i Östersjön.
Den symboliska konsekvensen av detta kan inte heller ignoreras. Fler suveräna makter som ställer sig på västsidan och ökar dess styrka är ett direkt slag mot Ryssland. Danmarks tidigare premiärminister Anders Fogh Rasmussen skrev i en krönika i New York Times att om Sverige och Finland går med i Nato, särskilt under dessa omständigheter, “skulle det visa Putin att kriget är kontraproduktivt och att det bara stärker västerländsk enhet, beslutsamhet och militär beredskap ”.
Nyhetsbrev | Klicka för att få dagens bästa förklaringar i din inkorg
Hur har Ryssland och andra länder reagerat?
Rysslands utrikesministerium har sagt att de kommer att tvingas vidta militära åtgärder om medlemskapet förverkligas och sa att Finland borde “vara medvetet om sitt ansvar och konsekvenserna av en sådan åtgärd”.
Kremlin talesman, Dmitry Peskov , intog också en liknande hållning och sa att denna åtgärd tydligt kommer att tolkas som ett hot och att allt kommer att bero på hur processen går till. Dmitrij Medvedev, en nära allierad till Putin har varnat för att detta kan få Moskva att placera ut kärnvapen i Kaliningrad, den ryska ekklaven mellan Polen och Litauen.
Men andra europeiska nationer och USA har välkomnat tillkännagivandet . Norge och Danmark sa att de skulle driva på för ett snabbare godkännande av NATO-antagning.
USA uppgav att de var redo att tillhandahålla allt försvarsstöd eller ta itu med problem som kan uppstå tills medlemskapet blir officiellt. “Vi är övertygade om att vi skulle kunna hitta sätt att ta itu med eventuella farhågor som båda länderna kan ha angående tidsperioden mellan en ansökan om medlemskap i Nato och den formella anslutningen till alliansen,” sa Vita husets talesperson Jen Psaki.