Regeringen söker till Nato men riksdagen avgör – efter valet

0
87

På söndag bestämmer Socialdemokraternas verkställande utskott om partiet ska bli för att Sverige blir medlem i Nato. Mycket pekar på att det blir ett ja – i så fall kan Sveriges ansökan till försvarsalliansen skickas in redan på måndag. Regeringen vill förankra ansökan bland de övriga riksdagspartierna, vilket kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att informera riksdagens hemlighetsfulla utrikesnämnd där kungen är ordförande. Men till slut är det ändå ändå riksdagen som bestämmer om Nato. Det kan däremot dröja till efter valet i höst och då kan storleken på ja-sidan och nej-sidan vara förändrad. Söndagen den 15 maj kommer det sista beslutet som avgör om Sverige ska skicka in en Natoansökan. Då håller det verkställande utskottet i Socialdemokraterna ett extra möte för att till slut bestämma om partiet är för en Natoansökan. Då har både president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin i Finland av allt att döma sagt ja, precis som det finska socialdemokratiska partiet. Och den svenska parlamentariska säkerhetsanalysen är också klar och har kommit med någon form av besked. Ett beslut i Socialdemokraternas verkställande utskott om att säga ja till Nato gör det också möjligt för S-regeringen att söka till Nato. Och det kan ske redan samma söndag om regeringen har ett extra sammanträde då eller också på måndag den 16 maj. Om S verkställande utskott säger ja, vilket mycket alltså tyder på, så har regeringen troligen det extra sammanträdet nära VU-beslutet. Då är sannolikt en Natoansökan det enda ärendet. I vanliga fall har regeringen sammanträde på torsdagar och det är där man tar de flesta besluten. Men man kan alltså ha ett extra sammanträde för att ta större eller akuta beslut. Det skedde till exempel när Sverige skulle skicka vapen till Ukraina. Omni har sökt en kommentar men regeringen vill i förväg inte uttala sig om det ska vara ett extra sammanträde. Det meddelas först efteråt. Jodå, men exakt hur det ska gå till är fortfarande lite oklart. Hans Ekström, ledamot i konstitutionsutskottet, som gjort en egen kartläggning av hur en trolig process ser ut säger till Omni: – Regeringen kommer med säkerhet att först vända sig till riksdagens utrikesnämnd där frågor av ”större vikt” behandlas, sedan troligen även till försvars- och utrikesutskotten. Kungen är ordförande i utrikesnämnden, även kronprinsessan Victoria är med. Det mesta kring nämnden är hemligt, ledamöter får inte berätta när och om de kommer att kallas till ett extra möte eller vad som avhandlas. Riksdagsledamot Kenneth G Forlsund (S) sitter med i utrikesnämnden och är ordförande i utrikesutskottet. – Jag skulle tro att regeringen troligen vänder sig till utrikesnämnden och både till försvars- och utrikesutskottet om det skulle bli aktuellt att informera. Jo, det ser så ut. Den parlamentariska säkerhetsanalysen presenteras på fredag 13 maj och S-gruppen i riksdagen har begärt en debatt om den som troligen sker på måndag 16 maj. Då finns en möjlighet för alla ledamöter att ha synpunkter. Har regeringen då meddelat att Sverige ansöker kommer det förstås att debatteras. Måndag förmiddag kommer regeringen också att informera om säkerhetsanalysen i riksdagen och då finns också möjlighet för riksdagens ledamöter att ställa frågor. Riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) som redan innan S-gruppens begäran om en riksdagsdebatt ansåg att en debatt är lämplig, särskilt om regeringen fattat ett beslut om en ansökan. Han säger: – Då kan företrädare för partier som i 20–25 års tid förespråkat ett medlemskap ställa frågor till de partier som varit emot lika länge. Men i det här läget kommer riksdagen inte att rösta för eller mot ett medlemskap, det sker senare. När regeringen väl skickat in ansökan, troligen då på söndag eller måndag eller alldeles i början av nästa vecka, kommer Nato som organisation snabbehandla både Sveriges och Finlands ansökningar och bjuda in länderna till alliansen. Därefter ska de 30 nuvarande medlemsländerna godkänna – ratificera – ansökningarna. Den processen beräknas av bedömare att ta allt från tre-fyra månader upp till ett år. – Det är olika processer i länderna, en del har tvåkammariksdag och så vidare, säger riksdagsledamoten Hans Ekström (S) som tror att det det kan dröja. När de 30 medlemsländerna godkänt ansökan går den tillbaka till Sverige och regeringen lägger sedan fram den som en proposition till riksdagen som tar det slutgiltiga beslutet att gå med i Nato. Om Sverige ansöker redan i början av nästa vecka kan de 30 länderna rent teoretisk ha bestämt sig i september, ett par veckor före valet. Troligen kommer Sveriges ansökan att vara godkänd först senare i höst och möjligen efter valet 11 september. När de två senaste länderna togs upp i Nato, Montenegro och Nordmakedonien, tog processen ett år. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att man ska göra allt för att snabba på den här processen för Sverige och Finland. En representant för Nato uppger under en information för svenska media: – I tidigare utvidgningsomgångar har det tagit från cirka sex månader, sju månader upp till ett år. Vi har ingen kontroll över nationella parlament, de har sina egna rutiner, säger representanten. Representanten tror inte att något land egentligen behöver ta längre tid på sig än andra, det finns inga tecken på det just nu. Det kan ske med enkel majoritet, över 50 procent, eller kvalificerad majoritet, över 75 procent. Det har tidigare varit diskussioner om vad som kan gälla. Det krävs 75 procents majoritet om Sverige överlåter myndighetsutövning till ett annat land. Det sker då och då och kan handla om frågor som sjösäkerhet och liknade som kan beröra flera länder. Men om det berör Nato är inte klart.

I slutändan är det riksdagen själv som får bestämma vilken typ av majoritet som gäller vid ett Nato-beslut. Med ett socialdemokratiskt ja-till-Nato kommer det att finnas 88 procents majoritet för ett medlemskap om beslut tas före valdagen 11 september. Om några ledmöter i ja-partier skulle byta sida och gör det före valet så krävs det att 45 ledamöter bryter partilinjen och hoppar över till nej-till-Nato-sidan för att ja-sidan ska komma under 75 procent.

Om det sker förändringar i riksdagsvalet i höst och om beslutet om Nato sedan tas efter 11 september så kan styrkeförhållandena mellan ja-sidan och nej-sidan förändras – i alla fall till en viss grad.

Om de åtta partier som sitter i riksdagen idag finns kvar där efter valet måste de två nej-partierna, MP och V , fördubbla sina mandat för att majoritetförhållandet ska ändras. Idag har de gemensamt 43 mandat fördelat på 27 för V och 16 för MP.
Även om Liberalerna på jasidan, som nu före valet har 20 mandat, skulle åka ur förändras inte majoriteten för ett ja-till-Nato även om MP finns kvar. Det är först när riksdagen godkänt ansökan som Sverige blir fullvärdiga medlemmar i Nato – och det sker så fort beslutet är taget i riksdagen i höst.