Mitt i kampanjen “India Out” som har rasat Maldiverna i månader, utfärdade dess president Ibrahim Mohammed Solih på torsdagen ett dekret som förbjöd protester mot landet, med hänvisning till ett hot mot den nationella säkerheten.
Dekretet, med titeln “Stoppa kampanjer som uppmuntrar hat mot olika länder under olika slagord”, nämner protesterna från Indien Out specifikt som en organiserad kampanj som syftar till att störa relationerna mellan de två länderna och ansträngningar för att upprätthålla fred och säkerhet i regionen genom att uppmuntra till oro.
President Solih har beordrat alla relevanta myndigheter att genomföra dekretet genom att vidta åtgärder enligt tillgängliga bestämmelser i lagen.
https://images.indianexpress.com/2020/08/1×1.png Explained |Vad ligger bakom den nya anti- Indiens kampanj på Maldiverna?
Dekretet, utfärdat på dhivehi-språket, säger att staten har en skyldighet att säkerställa säkerheten för diplomater utstationerade till landet och diplomatiska beskickningar. För några månader sedan, efter hot mot indiska diplomater och uppdraget över sociala medier när kampanjen tog fart, hade det indiska uppdraget begärt ytterligare säkerhet, vilket Solih-regeringen tillhandahållit.
Kolla in Express Premium
- Med turer över Punjab är Navjot Sidhu tillbaka; Kongressen håller koll
- Gemensamt våld är inte nytt för Indien. Men något är annorlunda nu
- Presidentval i Frankrike: Marine Le Pen och insatserna för Europa
Klicka här för mer
Kampanjen mot Indien leddes först av en aktivist i sociala medier, men förre presidenten Abdulla Yameen har blivit dess ansikte utåt sedan han släpptes från fängelset i december förra året.
I onsdags sågs en enorm “India Out”-banner. hänger från sin bostad i Male. Den togs ner av polisen i torsdags med ett domstolsbeslut.
Under sin tjänstgöring från 2013 till 2018 gav Yameen Maldivernas utrikespolitik en uttalad pro-Kina lutning. Det här var en tid som Peking projicerade sin makt i Indiska oceanen och marknadsförde sitt Bält- och väginitiativ.
Yameen ses nu använda Indien Out-kampanjen som sitt omvalsverktyg. Presidentvalet ska vara i september 2023.
”De använder dessa protester som ett sätt att skapa storskalig oro och instabilitet i hela landet. De vill skapa ett uppror mot regeringen”, säger Mohammed Aslam, som leder den parlamentariska kommittén för nationell säkerhet.
Presidentdekretet säger att även om regeringen har åtagit sig att skydda yttrande- och mötesfriheten, så utnyttjade de bakom kampanjen dessa friheter för sina egna syften på ett sätt som skulle orsaka oro på Maldiverna och isolera det i det internationella samfundet.< /p>
Den sa att det nationella säkerhetsrådet hade kommit fram till att kampanjen, som syftade till att “uppvigla hat mot Indien”, var ett hot mot landets nationella säkerhet, kunde hindra statens förmåga att upprätthålla suveränitet och utgjorde ett hot till säkerheten och säkerheten för maldivianer som bor utomlands.
Det regerande maldiviska demokratiska partiet hade tidigare övervägt att införa lagstiftning för att förbjuda kampanjen India Out. Ett utkast till den föreslagna lagen hade cirkulerats, men idén skrotades.
Efter tillträdet skickade Solih-regeringen ut tydliga signaler om att den hade för avsikt att reparera banden med Indien, som hade fått en törn under tiden Yameens presidentskap. Regeringen förklarade också en Indiens första utrikespolitik.
Sedan dess har Delhi och Male undertecknat en säkerhetssamarbetspakt med en kreditgräns på 50 miljoner dollar från Indien för kapacitetsuppbyggnad inom den maritima domänen. Indien hjälper också till att utveckla en kustbevakningsbas vid Uthuru Thilafalhu-atollen. Pakten omfattar samarbete för att bekämpa terrorism och extremism.
Maldiverna är en del av den New Delhi-drivna säkerhetskonklaven i Colombo, som även omfattar Sri Lanka och på senare tid Mauritius. Minilateralen föreställer sig samarbete kring “delade säkerhetsmål” i en del av Indiska oceanen där Indien ser sig själv som första räddare och nätsäkerhetsleverantör.
India Out-kampanjen har hävdat att New Delhi har en militär närvaro på Maldiverna, något som Maldivernas regering förnekar. Detta har blivit fokus för kampanjen.
Utrikesminister S Jaishankar besökte Maldiverna i mars. Han tillkännagav ett antal nya projekt under High Impact Community Development Project (HICDP) i olika atoller i den maldiviska skärgården.
Projekten omfattar inrättande av sjukhus, idrottsanläggningar och museer. Indien har redan 20 andra HICDP på Maldiverna. Dessa projekt slutförs på grundval av förfrågningar och förslag från lokala samhällen. Indien genomför också det största infraprojektet på Maldiverna — Greater Male Connectivity Project.
Maldiverna är hem för en stor gemenskap av utländska indianer som mestadels är anställda inom hotell-, utbildnings- och hälsosektorerna.